Barnbok, eller?

Vad är det som gör en bok till en barn- eller ungdomsbok egentligen? Jag har ställt mig den frågan förrut och gör det igen. Anledningen till det är att jag just nu läser Cornelia Funkes tredje bok om Bläckvärlden, Bläckdöd. Det är en ganska komplicerad bok. Berättarperspektivet skiftar ständigt, det är inte bara Meggie, det unga hjältinnan som står i centrum. Även hennes föräldrar får föra talan, liksom flera andra personer, både på den onda och den goda sidan. Man får följa många olika personers inre resonemang. Språket är också avancerat, beskrivningarna är ofta krångliga. Bokens omfång är i högsta grad vuxet, en riktig tegelsten är det (698 sidor!). Men det är en bra historia, spännande och fantasieggende. Jag är lite besviken på genusperspektivet, dock. Meggie är ofta passiv eller tar hand om småbarn, medan de stora handlingarna utförs av henns pappa Nötskrikan eller någon av hennes två beundrare, Farid och Doria. Kvinnorna sysslar med matlagning eller läkekonst medan männen slåss, beskyddar, bygger saker, skriver själva historien eller uppfinner. Undantaget är en av rövarna som ständigt syr kläder och masker.

Vem ska läsa den här boken? Den är Hcg-klassad, men få barn i den åldern klarar/orkar en så tjock och avancerad bok. Ungdomar läser inte gärna det som är klassat för yngre och få vuxna läser barnböcker. Den skulle funka utmärkt som högläsning, men men kräver ju sin tid eftersom den är så tjock. Jag tycker det är synd om den inte hittar sina läsare, den är ju bra! Som vuxenbok hade den kunnat nå fler kanske, tror jag.

Jag får återkomma när jag läst klart!

Första veckan med elever!

Nu är allt i gång igen!

Igår hade jag alla nya ettor här (i halvklass, så hälften kommer inte förrän nästa vecka). De fick en första liten biblioteksintroduktion. De orangea och de blå hann med att lyssna på en saga också. Det blev den om pojken och bocken och ärtåkern. I ettan berättar jag helst sagor för eleverna och jag brukar börja med djursagor och folksagor. Då använder jag mitt Sogoskrin, en liten vackert snidad låda från Indien (sagornas land!!). När man spelar en liten trudelutt för det, så kan det komma ut en saga ur det om man har tur. Men det krävs så klart fantasi!

Jag har också haft besök av två tvåor hittills, orange igår och blå idag. Med dem har jag repeterat lite vad man får göra i biblioteket. jag har också läst en saga (från Bröderna Grimm, det har kommit en så fin ny sagosamling från Bonnier Carlsen) och de har fått låna böcker så klart. Det gjorde ettorna också.

Efter nio månader nästan helt utan barn-och ungdomsböcker har jag nu börjat läsa denna härliga genre igen. Jag återkommer framöver med boktips.

Att återuppliva en Blogg!

Jag är tillbaka! Jag hoppas att ni saknat mig! Efter nio månaders underbar föräldraledighet ska jag nu trappa ner min ledighet till två dagar i veckan, vilket innebär att jag arbetar på Backaskolan onsdag till fredag. Lovisaskolan tas även fortsättningsvis hand om av en vikarie.

Nu på tredje dagen (jag började i onsdags) börjar allt redan kännas som vanligt, nästan som om jag inte alls varit ledig. Tiden rusar iväg och står på något underligt vis ändå still.

Dessa dagar innan eleverna kommer ägnas åt planering och förberadelser. För min del har det hittlills varit att plocka fram högläsningsböcker och gruppläsningsböcker till lärarna. Dessutom har jag gått igenom mina egna planeringar. Jag tänkte att jag skulle ändra jättemycket, ta nya tag och så vidare. Men när jag tittade på dem, så tyckte jag faktiskt att de var rikigt bra, jag hittade nästan inget jag ville ändra.

Dessutom har vi fått en forbildnings/insprationsföreläsning. Det var Ann-Marie Körling, känd för sitt arbete med bland annat kiwi-metoden (som hon också skrivit en bok om). Och det var verkligen inspirerande att lyssna på henne. Man fick en skjuts frammåt, verkligen. Vill man läsa med om eller av Körlig kan man göra det på hennes blogg, annemariekorling.blogg.se.