torsdag, mars 27, 2014

Varför är Backaskolan Ett skolbibliotek i världsklass?

Frågan är helt berättigad. Varför vi? Igen? Vad gör vi som är bra? Och om jag presenterar svaret på det är det fritt fram för alla rektorer att kopiera framgångsmodellen, sedan kan alla Sveriges skolor får skolbibliotek i världsklass. DIK kommer att få ett himla sjå, men strunt samma, för det är ändå där vi har målet inställt, eller hur?

Som jag skrev i mitt förra inlägg engagerar sig hela skolan i den här utmärkelsen. En av förskollärarna frågade sina elever vad de trodde, varför hade vi fått det här priset? Sexåringarna svarade: "Jag tror det är för att vi har så många böcker". "Och för att vi har så många vetenskapsböcker" (våra elever lär sig tidigt skillnaden mellan skön- och facklitteratur som ni märker). "Och för att vi har Klara som ordnar alla böckerna i bibblan". Den analysen räcker:

  • anslag till inköp av relevanta medier
  • bemanning av biblioteket av fackutbildadpersonal
Den viktigaste framgångsfaktor för ett skolbibliotek är alltid skolledningen. Skolledningen är de enda som har mandat i skolbiblioteksfrågan, de har makten över skolans budget och planering och pedagogiska visioner. När man anställer en skolbibliotekarie kan man rimligen tänka ungefär 1h/v per tio elever. En skola med 400 elever ska då ha en heltid bibliotekarie. Sedan måste man ge bibliotekarien något att jobba med. Då kan man tänka 5000:- + 150:-kr/elev på skolan. Sedan kommer resten att gå nästan av sig själv. Så tillvida att man har rekryterat rätt person till sitt bibliotek. Och här får man faktiskt se upp lite. Skolbibliotekarie är liksom barnbibliotekarie längst ner på lönelistan för bibliotekarier och liksom andra jobb som har med barn och ungdom att göra har det inte högst status. Frågar du en klass med nyutexaminerade biblioteks- och informationsvetare hur många som helst vill jobba med barn eller skola blir svaret max en av tio. Skolbibliotekariejobb är förstajobb och genomgångsjobb för många på grund av ovan nämnda brist på lön och status. Så skolledaren måste ha tänkt till: Vad ska jag ha skolbibliotekarien/biblioteket till? Och hur ska rätt person för jobbet vara?

Men om man har rekryterat bra så kommer skolbibliotekarien genast att snickra ihop en arbetsplan för skolbiblioteket baserat på gällande styrdokument, bjuda in alla pedagoger till samarbeten, skapa ett inbjudande rum för läsning och informationssökning i den lokal som anvisats och köpa in rätt medier till den samma, samtidigt som hen ordnar de digitala resurserna på ett sätt som gör dem lättåtkomliga för elever och personal. Och sen kommer brevet från DIK: Din skola har blivit utsedd till Ett skolbibliotek i världsklass 2015. Grattis!!!

tisdag, mars 25, 2014

SKOLBIBLIOTEK I VÄRLDSKLASS - i år igen!!

För andra året i rad kammar Backaskolan hem DIK's utmärkelse Ett skolbibliotek i världsklass. Om kriterier till utnämnande och vilka andra skolor som också fått det (bland annat två andra skolor i Lund, Lerbäckskolan och Gunnesboskolan) kan man läsa här.

DIK (akademikerfacket för kultur och kommunikation) delar ut den här utmärkelsen för att sätta fokus på skolbibliotekens betydelse och för att man menar att "om vi ska ha en skola i världsklass kan vi inte ha skolbibliotek i gärdsgårdsserien". DIK tycker nog som många av oss andra som jobbar med skolbibliotek att lite väl lite hänt sedan skolbiblioteken togs med i skollagen. Fortfarande dras skolbibliotekarietjänster in och många skolor drivs vidare utan skolbibliotek/bibliotekarie, utan att Skolinspektionen gör så mycket åt det. Så visst finns det all anledning att uppmärksamma de skolor som följer lagen, och gör det bra, även om det borde vara en självklarhet för alla.

Det finns några fler saker som är bra med sådana här utmärkelser, har jag märkt, eftersom jag och mitt skolbibliotek har fått några stycken nu (Årets skolbibliotekarie 2009, Årets Skolbibliotek 2011 och Ett skolbibliotek i världsklass två år i rad). En viktig sak är den stolthet som alla på skolan känner. Och då talar jag egentligen mer om eleverna än personalen. Flera elever har hojtat efter mig på skolgården de här dagarna och sagt saker som "Vi har världens bästa bibliotek!" Också föräldrar känner stolthet och glädje och tänker att det är ju minsann en bra skola mina bara går på! Och sådana saker behövs verkligen i dessa dagar när det inte går en vecka utan att det kommer olika utspel om hur usel den svenska skolan är (från de som är ansvariga och bestämmer över den dessutom - men det är en annan historia).

En annan biverkning av utmärkelser är att jag får chansen att prata om mitt jobb med många fler personer, både privat när vänner och bekanta frågar och i jobb- och offentliga sammanhang. Och det är ju väldigt bra både för mig och för utvecklingen av vår profession. Skolbibliotekarierna blir mer synliga i samhället helt enkelt.

Dessutom bjuder chefen på tårta! Det är ju inte så dumt heller!

fredag, mars 07, 2014

Studiedag 7 mars del 2

Nu är vår studiedag slut och vi har en timme sist på fredag eftermiddag att sammanfatta och reflektera över vår dag. En ganska svår uppgift så här dags. Men visst är det fint att vi har en dag då vi pedagoger (nåväl, jag är inte pedagog, men jag arbetar ju pedagogiskt) får dela med oss och lära av varandra. Dessutom har vi fått lyssna på två professionella föreläsare: Micke Gunnarsson som inledning på dagen och Andreas Ekström sist.

Jag såg mest fram emot dagens sista föreläsning. Och Andreas Ekström levererade. Och jag hoppas att han gav fler än mig, som trots att jag är storgooglekonsument (jag skriver detta på min Nexus i Blogger) redan är ganska googleskeptisk, en tankeställare. Ekström talade på temat "Google, sociala medier och den digitala revolutionen". Varför han just siktat in sig på Google förklarade han snabbt med att det är den enskilt största spelaren på internet. Ta bara en snabb titt på The internet map som jag länkade till i mitt förra inlägg, där man ser det tydligt. Google används till 89 procent av alla sökningar globalt och 97 procent av alla sökningar i Sverige. De flesta väljer ett av tio första resultat. Det är det snabbaste växande företaget i världshistorien. Det är omöljugt att på ett klokt sätt sammanfatta allt Ekström sa i sitt närmast kulspruteaktiga tempo, men här är ett par punkter att ta upp med sina elever när man diskuterar sökmotorer och Google:


  • Googles makt ligger inte i svaren, utan i tillgång till alla frågor. De vet väldigt mycket om vart mänskligheten är på väg. 
  • Om ni vill veta något fråga först om det är fakta eller kunskap ni är ute efter. Är det fakta är Google bra, men är det kunskap måste vi vikta och diskutera.
  • Det finns inga objektiva sökresultat när man söker kunskap. 


Skolbibliotekarierna i Lund har fixat munkjackor. Foto K. Önnerfält cc
Dessutom gjorde vi skolbibblisar dagen till ära debut i våra superdupersnygga munkisar. Se bara så coola  Johanna och Annelie var:
Mer från dagen finns att läsa på Backaskolans pedagogblogg!

tisdag, mars 04, 2014

Studiedag 7 mars

På fredag är skolan stängd för eleverna, då är det de vuxnas tur att fortbildas. Vi kommer att ha två föreläsningar för alla pedagoger på Norra Fäladen på Fäladsgården och dessutom kommer vi att bjuda varandra på workshops på temat digitalt lärande. Jag kommer att hålla två pass med rubriken Som ett bokprat fast med länkar, en titel som jag snolånat av Eric Haraldsson, skolbibliotekarie i Växjö, Läs hans blogginlägg om sitt länkprat här. Jag tar upp en del av hans länkar med något eget tillägg. Kollegalt lånande när det är som bäst, alltså. Jag har tänkt presentera nedanstående webbresurser, min tanke är att jag börjar beta av listan uppifrån och så får jag se hur många jag hinner med. De andra finns ju kvar för er att utforska på egen hand framöver. Det är svårt att beräkna hur lång tid det kommer att ta, det är ju så beroende av frågor och åhörarnas intresse. Visar det sig att alla känner till något jag tänker visa hoppar jag så klart över den länken.

Först ska jag visa MIK-rummet, Statens medieråds nya samlingsplats för undervisning och upplysning kring MIK - medie- och informationskompetens. Här finns något för alla åldrar i skolan, även om det mesta vänder sig till mellan- och högstadiet. Det finns lektionstips, reflektionstips, texter, filmer med mera, allt med koppling till läroplanen

Sedan ska jag visa två olika webbresurser för fotoredigering. När fler och fler lärare och klasser börjar blogga blir behovet av att snabbt och lätt redigera en bild allt större. Elevdatorerna hos oss är inte öppna klienter och det går inte att ladda ner program till dem utan särskild behörighet. Då är det praktiskt att kunna redigera sina bilder direkt på webben. Det första jag visar heter Pixlr och liknar Photoshop lite, fast sämre så klart eftersom det är gratis. Men det har ändå de flesta funktioner man kan önska sig. Det andra är ett busenkelt, men också mer begränsat, program som heter Picmonkey som jag tror att även våra lågstadieelever kan börja leka lite med för att fixa till bilder de vill ha med på sin klassblogg.

Nästa resurs heter Spread the sign och är något så enkelt som en ordlista med teckenspråk. Att det är olika teckenspråk i olika länder känner de flesta till och här kan man också välja vilket språk man vill lära sig och får se en film på det aktuella tecknet.

Universums skala eller Scale of the Universe är svår att beskriva, man måste titta. Men det är en sida som jämför storleken på allt i vårt universum. Det minsta är kvantskum och plancklängd och det största är det observerbara universum. Som sagt, svårt att fatta utan att titta, så gör det. Och även när man tittar är det ju svårt att ta in saker som avståndet till Vintergatan eller hur liten en X-kromosom är, men Universums skala gör det lite enklare.

En annan resurs som ger en ett visst perspektiv på saker och ting är The Internet Map. Det är ett försök till att grafiskt visualisera hur Internet ser ut och storleken på olika platser på nätet i förhållande till andra baserat på trafiken på webbplatserna.

Geo Guesser fastnade jag direkt. Det är en sida där man får upp en slumpvis vald plats någonstans på vår planet och ska gissa var man befinner sig. Lite som På spåret fast stillastående och utan Luuk. Eller helt stillastående behöver man inte vara, men kan vända perspektivet och röra sig fram och tillbaka längs den väg där man släppts ner. Någonting för geografi- och samhällskunskapsundervisningen helt klart.

Sista länken, Mot alla odds, är bara för högstadiet, kanske bara nian. Och även i nian hade jag tagit hänsyn till vilka elever jag hade i klassen innan jag släppte iväg dem i det här spelet. Det är UNHCR som står bakom det och det handlar om hur det är att vara flykting och ta sig som flykting från en oroshärd till ett tryggt land, till exempel Sverige. Det finns förutom spelet övningar som kompletterar spelmomenten, förslag till klassrumsdiskussioner och en handledningen för lärare.