God jul!

 

Foto: Christer Blomgren

Det här har varit ett mycket speciellt år. Corona har påverkat oss alla, även om vi på lågstadiet kunnat ha igång vår undervisning på plats. Den här hösten har jag engagerat mig mycket i skolbiblioteksfrågor i kommunen, och så har jag under november månad haft förmånen att handleda en blivande bibliotekarie från ABM-utbildningen vid Lunds universitet, vilket har varit givande för oss båda!

Det har inte blivit lika många blogginlägg som jag hade hoppats, men jag lovar bättring inför det nya året :-) 

Nu önskar jag alla följare God jul och ett Gott nytt år genom att publicera en artikel som Christer Blomgren skrivit till Facebookgruppen Fäladstorget, som tar upp frågor med koppling till Norra Fäladen i Lund.

Text och bild: Christer Blomgren

 Vad är ett skolbibliotek i världsklass, Monika Staub Halling?

 - Det är en skola där bibliotekarie och pedagoger samverkar och där skolledningen ser till att avsätta resurser till det, säger Monika Staub Halling, skolbibliotekarie på Backaskolan i S:t Hansparken.

Skolbibliotek i världsklass är en utmärkelse som Backaskolan prenumererat på sedan 2013 då den instiftades av fackförbundet DIK.  2020 fick 65 skolbibliotek utmärkelsen. Åtta av dem är Lundaskolor och tre ligger på Norra Fäladen.

Hon tillbringar en fjärdedel av sin arbetstid i klassrummen plus tiden för planering och förberedelser och liknar då mer en i lärarteamet än den gängse bilden av en bibliotekarie.

 - Det är en riktad verksamhet där så många resurser som möjligt ska göras tillgängliga för elever och pedagoger och det handlar om alla ämnen från NO till historia, berättar Monika.

 Bibliotekarien som en strategisk resurs, gemensamma planeringar med pedagoger och skolledningens fulla stöd är en grundförutsättning för att hamna på nivån ”världsklass”. Monika menar att skolbiblioteken är ett ”utjämnande verktyg” för elever, som kanske inte kommer från hem där läsning är en del av vardagsumgänget. Högläsning och samtal om texter är språkträning inför att kunna ta till sig ett skriftspråk. För tillfället sysslar eleverna i klass 1 med en syrisk folksaga. Samtidigt undervisar Monika dem bl a om folksagans struktur, återkommande element och särskiljande drag.  

- Vi har också lässtunder för förskoleklassen där jag läser och visar bilder för att varje barn oavsett graden av läskultur hemifrån ska kunna dela erfarenheten att bli läst för och vara en del av en läsgemenskap. Sedan kommer kanske hälften av eleverna i en klass in på lunchrasten för att läsa och låna böcker medan resten spelar fotboll eller leker på annat sätt.

Populärt just nu, förutom fackböcker relaterade till de ämnen Monika och pedagogerna för tillfället arbetar med, är ”läskiga” böcker, gärna med övernaturliga inslag eller faktaböcker om djur eller spel som Minecraft. Barnen har efter sina fyra år på t ex Backaskolan med sig ett imponerande bagage för källkritisk hållning och strukturell textanalys, förstår man av Monikas berättelser om hur hennes lektioner är uppbyggda.

- När pedagogerna i tvåan arbetar med rymden i NO återberättar jag myter och föreställningar om världsalltet och skapelseberättelser från olika epoker och kulturer, som lärare och elever jämför med det de lärt sig om himlakropparnas rörelser. Gången därpå pratar vi om moderna myter om ufon och besök av utomjordingar, kopplat till källkritik.

Hur mäter man sig då fram till världsklass? Ett mått kan vara alla de studiebesök man får från kommuner när och fjärran som på ort och ställe vill studera verksamheten, men självklart är kraven högre än så. De som vill delta för att erövra utmärkelsen måste dokumentera sin verksamhet in i detalj och därtill kommer enkäter bland personal och elever. Kanske nämns i enkäterna engagemanget och entusiasmen hos skolbibliotekarien, för det är svårt att missa. Monika Staub Halling vill å sin sida framhålla betydelsen av hennes företrädares arbete på tjänsten, liksom samarbetet med kollegerna på Norra Fäladens skolområde som utsågs till ”Årets skolbibliotek”  2011.

Text och foto: Christer Blomgren