fredag, november 08, 2019

Läslovsbingo!

Drivor av inlämnade Läsbingo-papper efter läslovet 2019                                  Foto: MSH
Varje höst inför Läslovet brukar jag tipsa eleverna om kul aktiviteter som ordnas på våra folkbibliotek, tipsa om nya böcker från Kulturrådets nysläppta barnbokskatalog och peppa alla att läsa oavsett om de är på fritids eller lediga.  

I år bestämde jag och kollega Annelie på vår grannskola Delfinskolan att vi skulle erbjuda ett frivilligt läsbingo över lovet.  Läsbingon har lärarna delat ut tidigare också, men då har det ofta varit inom en klass eller årskurs. Nu gick jag ut till hela skolan och lovade dessutom en liten present till var och en som lämnade in sitt ifyllda bingo efter lovet. Inte i min vildaste fantasi kunde jag tro att det skulle bli ett sådant gensvar från hela skolan! Hela veckan efter läslovet har det vällt in läsbingopapper där eleverna kryssat i de fullföljda uppdragen.

Tack Hegas förlag, Nypon förlag, Alfabeta bokförlag och Barnens bibliotek för bokmärkena och vykorten ni donerat!
Själva Läsbingoblanketten hittade vi på Öppet klassrum (stort tack!). Här fanns nio små uppdrag att kryssa i, allt från "Läs under ett bord" till "Läs med läskig röst" och "Rita en bild från boken". Det är underbart att se elevernas iver och att ta del av deras fina teckningar. Eleverna har stolt kvitterat ut sina bokmärken som vi fått av generösa barnboksförlag samt Barnens bibliotek, och det har känts stort att hela skolan varit med den här gången. Ibland är det de enkla insatserna som ger oväntad stor effekt :-)

Och absolut, detta gör vi om!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie


 

onsdag, augusti 21, 2019

Hurra för nya läsåret!

Fyra läsvagnar, med ca 320 lästräningsböcker vardera, har i veckan flyttat in i klassrummen hos våra ettor.
Idag är tredje dagen på höstterminen. Vi har tagit emot 100 nya elever i förskoleklassen, hälsat våra nyblivna ettor, tvåor och treor välkomna tillbaka, och igår trummade vi igång nya läsåret tillsammans med Anna-Karin och Fernando från projektet Trumattack (Musik i Syd).
 
Uppstartskonsert med hela skolan - det lät maffigt :-)
För bibliotekets del innebär läsårsstarten en hel del praktiskt kring bestånd och utlån. Den här första veckan ser vi till att samtliga klasser i åk 2 och 3 ska få låna böcker.

I åk 1 presenterar jag läsvagnen i respektive klass och berättar hur den fungerar. Varje klass i åk 1 har i sitt klassrum en vagn med lästräningsböcker, indelade och markerade efter svårighetsgrad. När eleven läser för en pedagog ser pedagogen var eleven befinner sig i sin läsinlärning, och vilken färg hen ska få träna på den närmaste tiden. På så sätt blir det enkelt för elever och pedagoger att hitta rätt böcker till lästräningen, och tack vare de ca 320 böcker som alltid finns tillgängliga i klassrummet blir det lätt att jobba. Här finns ett tidigare blogginlägg om läsvagnarna.

Imorgon ska jag träffa de första förskoleklasserna, det ser jag fram emot! Jag ska besöka dem i klassrummet för att visa bilder från biblioteket och prata om hur det går till där, innan de sedan vandrar bort till biblioteket för att ta sig en första titt.

Bildspel i F-klass: Hur går det till att låna i skolbiblioteket?
Den här första veckan på läsåret är jag också med på tre föräldramöten. I F-klass för att berätta kort om biblioteksverksamheten. I åk 1 där jag tillsammans med specialpedagogerna har en punkt om lästräning och högläsning. Och i åk 3 för att prata om skolans arbete med nätvett. Mer om det i ett kommande blogginlägg.

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie


 

söndag, juni 16, 2019

Berättarkort och läskorgar - fritids främjar elevernas språk

Glad läs-sommar önskar biblioteket på Backaskolan!  Foto: Monika Staub Halling
Det här läsårets sista blogginlägg handlar om två ganska opretentiösa men kul sätt att jobba språkstimulerande på fritids. Jag har i tidigare inlägg berättat om hur fritidspedagoger på Backaskolan arbetar med textsamtal kopplade till högläsning, och om vårt samarbete kring nätvett. Men det finns  ju många fler sätt att arbeta med språkutveckling. Under våren har vi till exempel provat muntligt berättande i fritidsgrupper på eftermiddagstid.
 


Då har en fritidspedagog tagit med sig en grupp om 10-12 elever till skolbiblioteket, för att tillsammans bygga en berättelse. Jag som skolbibliotekarie har ibland varit med, ibland inte. En av oss vuxna har hållit i den röda tråden och utifrån elevernas förslag och i samspel med gruppen spunnit fram den gemensamma berättelsen. I detta har vi haft stor nytta av metoden i Kerstin Lundberg-Hahns bok Berättarverkstad med barn.

Vi har också haft glädje av att klasserna i svenskundervisningen tränat på hur berättelser är uppbyggda. Så barnen var införstådda med att det behövs en inledning där miljön och huvudkaraktär beskrivs, för att det sedan ska dyka upp ett problem eller hinder som det gäller att lösa.

Efter en idé av proffsberättare Christina Strömwall har jag och min arbetstränande kollega Helene gjort i ordning berättarkort, färgkodade (på baksidan) enligt Miljö, Karaktär, Hinder, Lösning, och nedstoppade i respektive kuvert. För att kicka igång fantasin i berättargruppen kan vi låta ett barn dra en miljö, som vi tillsammans målar upp med detaljer innan vi introducerar vår huvudkaraktär - antingen någon vi hittar på själva, eller en karaktär vi låter nästa barn dra fram ur gula kuvertet.

 
Roligt nog sprutar idéerna oavsett, även utan korten, men att få dra ett kort medan hela gruppen väntar med spänning är ett moment eleverna har älskat. Och att ta hjälp av ett kort kan förstås ge berättelsen en helt oväntad vändning. Många kul berättelser har det blivit under vårterminen, och jag hoppas att det kan bli många fler när vi sätter igång igen till hösten!
 
Ett annat sätt för fritids att främja berättelseglädjen, som kräver minimal förberedelse, är de högläsningskorgar jag gjort i ordning efter en idé av rektor Anna-Karin Rhodin. Två korgar fyllda med böcker, korta nog att läsa i en sittning, några picknickfiltar - färdigt! Perfekt att ta med på utflykten eller bara ut på skolgården under ett lummigt träd. Eller varför inte duka upp för läspicknick inomhus en dag då regnet öser ner?

I uteförrådet: två korgar med picknickfiltar och blandade högläsningsböcker,
att ta med ut i gröngräset.

Med detta inlägg tackar jag för det här läsåret och önskar alla en härlig sommar!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

 

 
 

måndag, juni 10, 2019

"Tryck på bromsen!" - och fyrorna skriver så surfplattorna glöder

Torsten Bengtsson har besökt samtliga fyror på Norra Fäladen
och smittat dem med berättarglädje.
Det här läsåret har vi på Norra Fäladens skolområde satsat på författarbesök i extra många årskurser. Åk 4 fick nu i början av juni träffa Torsten Bengtsson, som hade två lektioner i varje klass. Under första passet berättade Torsten om sina böcker och om hur hans arbetsdagar som författare ser ut. Ett viktigt budskap var att som författare bestämmer du själv vad som ska hända i din berättelse - du kan skapa personer, miljöer, händelser precis som du vill ha dem, och det är upp till dig och din fantasi vart en historia tar vägen.

Stämningen i klassrummen var tät och närmast magisk när Torsten återgav valda delar ur några av sina böcker utan  att avslöja för mycket. Många elever blev sugna på att läsa fler titlar än vad respektive klass hunnit läsa i förväg.

Under andra lektionen fick eleverna själva bli författare. "Jag ger er bara fyra tips innan ni sätter igång. Det första är att trycka på bromsen", sa Torsten och förklarade att en berättelse alltid vinner på att berättas noggrant, med detaljer som målar upp scen efter scen. Tryck på bromsen och ge dig tid att gestalta!

Som starthjälp fick eleverna en gemensam början att utgå ifrån, och strax satt de fokuserade och skrev så paddorna glödde. Skrev, tänkte en stund, skrev lite till, bad kanske Torsten titta på texten, fick lite input och fortsatte sedan skriva. Enligt uppgift var det till och med elever som hoppade över sin rast för att skriva vidare, trots tropisk sommarhetta både ute och inomhus.

Och lärarna intygar det som även vi skolbibliotekarier upplever gång på gång: att få träffa, och jobba med, en proffsförfattare betyder oerhört mycket för eleverna. Det tänder en gnista i stunden, ger en extra skjuts åt läs- och skrivglädjen, men mötet lämnar också mer bestående avtryck. Jag hör ofta elever stolt berätta hur de en gång träffade en viss författare och det visar sig att det var flera år sedan.

Så TACK Torsten och alla andra författare/illustratörer/poeter/berättare/serietecknare och andra konstskapare som besöker skolor runtom i Sverige och möjliggör dessa värdefulla möten!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

fredag, juni 07, 2019

Fredagar i världsklass - përshëndetje! ciao! hej!

 
Det här läsåret har vi på Backaskolan haft ett stort projekt tillsammans med våra kollegor modersmålslärarna. Istället för som tidigare bara träffa sin undervisningsgrupp inom respektive modersmål, har modersmålslärarna stannat kvar en timme extra efter modersmålslektionen, för att gemensamt med Backaskolans "hemmapedagoger" arbeta med samtliga elever.  
 
Backapedagogerna tillsammans med modersmålslärarna i uppstarten av projektet "Världsklass"
Alla elever, oavsett om de läser något modersmål eller inte, har i åldersblandade grupper besökt olika temastationer. Aktiviteterna har planerats och letts av små grupper bestående av modersmålslärare och Backapedagoger tillsammans. Upplägget har sett ut enligt nedan.



Eleverna har fått lära sig sånglekar på olika språk, tränat på skrifttecken från olika alfabet, pysslat, skrivit små böcker, smakat på saker som förekommer i sagor, samt lärt sig hur barn i olika delar av världen bor, äter eller går i skolan.   

I den ena sagogruppen berättade en modersmålslärare med rötter i den amerikanska urbefolkningen
 en saga som ingen utomstående får berätta!
Eleverna har lyssnat till och dramatiserat sagor, hittat likheter mellan sagor från vitt skilda håll, samt berättat egna sagor.
 
Redan efter första terminen märkte vi att intresset för språk ökat på Backaskolan. Eleverna blev nyfikna på varandras språk och började även fråga mer aktivt efter biblioteksböcker på sina egna och kompisars modersmål. Det är också roligt att se att våra elever fått en personlig kontakt med så många av modersmålslärarna, som de tidigare i bästa fall passerat på skolgården någon gång. Det ska bli spännande att läsa elevernas utvärderingar av projektet!
 
 
Tårta till pedagogern, glass, tal, Backasången och högläsningsböcker till eleverna för att fira Världsklass+Världsklass
 
Den 24 maj avslutade vi projektet Världsklass med hela skolan genom ett quiz, en utvärdering, ett tal av rektor och ledningen för Modersmålscentrum, glass till eleverna och tårta till personalen. Vi passade också på att fira utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass som vi fått för sjätte gången i år. 
 
 
 
Vad mer kan en säga? Utvärderingen kommer säkert att peka på en del brister i organisation och arbetsfördelning, men för många har Världsklassfredagarna inneburit fina möten och nya insikter. Tack alla ni som bidragit till det!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie
 
 

 

fredag, maj 17, 2019

Söka, förstå och skriva fakta - språkutvecklande arbetssätt och MIK i förskoleklass

På Backaskolan arbetar vi redan från F-klass med medie- och informationskunnighet (MIK). Efter att ha läst och diskuterat många skönlitterära bilderböcker med förskoleklasserna under höstterminen inledde vi i januari ett arbete med begreppet källa. Vad menas med informationskällor, och var kommer fakta ifrån?

Vi har pratat om vad som kan fungera som en informationskälla, t.ex. tidningar, böcker, webbsidor, uppslagsverk, men även människor som kan mycket om ett ämne, experter.

Vi har gemensamt testat att söka i olika källor, och vi har pratat om hur Google och andra söktjänster fungerar. Bland annat har vi googlat efter bilder och sett att sökfunktionen inte alltid tar fram bilder som visar en bild på det ord jag skrivit i sökrutan. Vi har också pratat om upphovsrätt och provat att googla med den inställning som gör att jag bara får fram bilder som är tillåtna att använda och sprida. För att vara helt säkra på att få använda bilder har grupperna även fotat själva och gjort egna bilder.


En 6-fältare hjälper oss att sortera in den insamlade faktan under olika rubriker: utseende, föda fortplantning mm.
De olika basgrupperna i F-klass har valt var sitt ämne att leta fakta kring: orang-utanger, spår i naturen och djuren på fritidsgården St. Hans, som ligger granne med oss, har varit teman vi har samlat fakta om.

Jag som skolbibliotekarie har hållit ca 6-7 lektioner där vi tittat på olika sätt att söka fakta, men det stora arbetet har sedan pedagogerna gjort tillsammans med eleverna.  
Med hjälp av stödstrukturer såsom VÖL-scheman och sexfältare har de skaffat sig överblick över sin faktainhämtning, de har samlat på sig expertord som hör till ämnet, och så småningom har de gemensamt författat en faktatext med alla dess kännetecken och nödvändiga delar. Den grupp som arbetat med orang-utanger har även publicerat sin faktatext på Wikimini. Arbetet har gått hand i hand med skolans kollegiala lärande om genrepedagogik och Cirkelmodellen.

Vägg i 12ab med orangutang-fakta och olika stödstrukturer som underlättar faktatextskrivandet.

Användbara expertord som gruppen lärt sig i arbetet med faktatextskrivandet.

Även i 12cd hade eleverna önskat att arbeta med naturen, närmare bestämt med spår. Spår efter djur, men även människans avtryck i form av nedskräpning (till exempel plast i haven) har vi lärt oss om, samt vårens spår i naturen som blev allt fler under terminens gång.


VÖL-schemat ger struktur åt arbetet med informationssökning

Bra med egna bilder - då vet vi hur vi ska förhålla oss till upphovsrätten :-)

Och självklart är vi stolta över att det numera finns en välskriven och informativ text om orangutanger på Wikimini, författad och publicerad av 12ab Svarta gruppen!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie



tisdag, april 23, 2019

Nu flyger Karlsson på taket! - vi firar Världsbokdagen

Backaskolans egen Karlsson lyfter mot en strålande blå himmel. Världsbokdagen 2019

Varje år den 23 april firas runt om i världen böcker, författare och rätten att få uttrycka sig. Även på Backaskolan har vi idag firat Världsbokdagen.
 
Det har varit tipsrundor, poesiskrivande, utklädda pedagoger, pyssel med uttjänta böcker, extra högläsning och flitigt boktipsskrivande i form av fjärilar som nu pryder skolbibliotekets fönster.
 
Tack till Världsbokdagsgruppen som planerat dagen!
 
/Monika, skolbibliotekarie
 


 

 
 

måndag, april 01, 2019

Tips till föräldrar: missa inte Litteralunds familjesöndag 7 april!

Litteralundveckan startar med en fullmatad familjesöndag den 7 april

Veckan före påsklovet firar vi Litteralund, en bokfestival och konferens om barn- och ungdomslitteratur, med gäster från hela Sverige men även utomlands.

Som skola kan vi anmäla önskemål om vilka aktiviteter vi skulle vilja delta i, och så fördelas programpunkterna på alla skolor som har önskat. 

Från Backaskolan är det i år tre lyckliga klasser som får delta i workshops med professionella bilderbokskapare: Sara Lundberg ska träffa klasserna 10c och 10d, medan Cecilia Heikkilä ska hålla i en workshop med klass 09b.

Men för alla som är sugna på bokfestival på sin fritid finns Litteralunds familjesöndag den 7 april.
Hela söndagen sjuder Stadsbiblioteket av roliga aktiviteter för barn i alla åldrar, och allt är kostnadsfritt.

Ditt barn kan delta i allt från Halvdan-Viking-workshop över författarträffar till högläsning av Handbok för superhjältar.

Den som älskar böckerna om den fantastiska trädkojan med väldigt många våningar har chansen att träffa författaren Andy Griffiths, som rest till Lund ända från Australien för att berätta om sina böcker!



När jag idag i förskoleklassen berättade om familjesöndagen jublade många elever när jag sa att Ylva Hällen, känd från Barnkanalen för sin berättelse om Ylvania, ska komma.



Men det finns mycket, mycket mer att uppleva på söndag, både på Stadsbiblioteket och på Månteatern, biografen Kino, och i Domkyrkans krypta. Hela programmet finns här:
https://litteralund.se/globalassets/litteralund/ll-2019/litteralund_offentligt_low_res.pdf

Det är fri entré till allt, men till en del aktiviteter behöver du anmäla ditt barn 30 min. innan programpunkten börjar. Anmälan sker i Litteralunds informationsdisk innanför Stadsbibliotekets huvudingång.

Hoppas vi ses på söndag!
/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

torsdag, mars 28, 2019

"Källförteckning light" - åk 3 tränar på att ange sina källor


Förra bibliotekslektionen i treorna handlade om upphovsrätt. Exakt hur det gick till ska inte avslöjas här men klasserna fick på nära håll erfara hur orättvist det kan bli när någon får berömmet och belöningen för något som faktiskt någon annan skapat.

Som en logisk fortsättning tränar vi under den här bibliotekslektionen på hur en kan ange sina källor. Så här på lågstadiet kan en källförteckning innehålla de tre uppgifterna upphovsperson, verkets titel samt utgivningsår (vi börjar med tryckta källor för tydlighetens skull). Jag har med mig exempel på böcker och deras olika delar där vi gemensamt letar efter titel, författarens namn och utgivningsår.



Efter ett antal gemensamma övningar får eleverna prova själva. Först utifrån fler exempel som jag förberett för projektorn, men snart fortsätter de ivrigt med allt inom räckhåll - sin egen läsläxa, bänkgrannens lådbok, böcker från klassrumsbiblioteket ...


 


Det som verkade lite traggligt från början utvecklar sig till en riktigt kul övning. Sedan gäller det bara att nöta in digitala källor och bildkällor också!

Monika Staub Halling / skolbibliotekarie

onsdag, mars 20, 2019

Vassa tänder och läskiga öron - vad gör en spökhistoria otäck?

Eleverna i åk 2 tittar på utdrag ur bilderboken "Mot spökslottet" av Thomas Halling och Kenneth Andersson, för att samla på sig ord och företeelser som bygger upp en spöklik stämning.

Precis som årskurs 1 går våra tvåor den här vårterminen till botten med hur berättande texter är uppbyggda och vad som är typiskt för genren narrativ text. Som gemensamt tema för alla klasserna i åk 2 har pedagogerna valt spökhistorier.
  
Varannan vecka har jag bibliotekslektion i klasserna, och självklart handlar just nu även dessa om spökhistorier. Under förra bibliotekslektionen höll jag ett bokprat om olika spökberättelser - otäcka, gåtfulla och roliga, böcker med bara en berättelse, eller många korta i en samling. Spökerier i skolan, i det förflutna, i ödehus och på tråkiga sommarlovsställen ...
 
En liten del av bildspelet jag visar medan jag presenterar de olika böckerna.
(Bildspel hjälper eleverna att hålla fokus, och så kan alla se bokframsidorna ordentligt. Från vissa böcker visar jag också ett uppslag så att eleverna ser svårighetsgraden och vilken sorts illustrationer det är.)
 
Efter bokpratet lånade klasserna på sig mängder av spökböcker, både till klassrumsbiblioteket, till lärares och fritidspedagogers högläsning och till de enskilda elevernas läsning, för att ordentligt sätta sig in i hur en bra spökhistoria ska berättas. De har läst och diskuterat och börjat sätta upp planscher med användbara spökord på klassrumsväggarna.
 
Stöd att komma ihåg spökord, på klassrumsvägg i åk 2
 
Eleverna och lärarna i klass 2d listar karaktärer, miljöer och tidpunkter som förekommer i spökhistorier de läser.
 
Snart kommer nämligen lärare och elever att påbörja det noggranna arbetet med att tillsammans skriva klassens egen spökhistoria. Denna måste förstås planeras så att den innehåller alla de viktiga delarna i en berättande text.
 
(Än så länge tom) stödstruktur för den gemensamma berättelsen
När det är dags för andra bibliotekspasset i spöktemat tittar vi närmare på hur miljön i en spökhistoria kan målas fram. Som exempel högläser vi Ruth Browns "En mörk hemsk historia" och diskuterar gemensamt hur hon bygger upp den otäcka känslan genom text och bild. Här finns dova färger, gott om spindelväv som hänger långt och klibbigt, skuggor, gamla målningar och så ett underifrån-perspektiv som ger läsaren känslan av att vara väldigt liten. Inte ett endaste spöke syns till - ändå är stämningen i boken spöklik värre ...
 
 
 
Nu är vi uppvärmda och redo för en övning två och två. Elevparen får varsin bild från bilderboken "Mot spökslottet" av Thomas Halling och Kenneth Andersson. Uppgiften är att skriva ner vilka detaljer som ger läsaren rysningar i den här berättelsen.
 
 
 


 
Rustningar, levande ljus, osynliga damer, döda monster, blodröda väggar, skelett med hål i pannan och djävulshorn på huvudet, rasslande kedjor och en lös skelettkäke! (Nej, det är ju en tandställning, hävdar någon bestämt.) Många detaljer hittar vi som kan läggas till i ordlistorna på väggen (ja, vi ska fixa till stavningen). Som avslutning på bibliotekslektionen läser vi hela berättelsen och följer Maja genom spökslottet till berättelsens höjd- och vändpunkt, tillbaka i rasande fart och ut genom porten, fram till den överraskande slutknorren.
 
Ivern bland eleverna är påtaglig, detta var inspirerande - och gissa om jag ser fram emot klassernas egna spökhistorier!
 
/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie