lördag, mars 18, 2017

"Svart, liten spindel" - poesidag i årskurs 3

Elvling skriven av en elev i åk 3
I årskurs tre har vi de senaste veckorna jobbat med poesi, ett arbete som lett fram till en gemensam poesidag för samtliga fyra klasser i åk 3. 

Under bibliotekslektionerna hade vi tittat på olika tiders diktkonst, lyssnat till spoken word, sonetter och barndikter från olika länder, samt lärt oss om haiku, elvlingar och black-out-dikter.

Eleverna hade också fått dikter i läsläxa, som de tränade på att framföra inför klassen, och vissa skrev dikter på engelska.

I treornas hus finns nu barnens egna dikter uppsatta: elvlingar, blackout-dikter och haiku. Foto: Monika Staub Halling

I måndags bröt vi sedan schemat och blandade klasserna, för att i tre olika stationer skriva egna dikter.
Det blev haikudikter, som består av tre rader med ett fast antal stavelser (5-7-5), och black-out-dikter, som skrivs fram ur en befintlig text med hjälp av en svart penna.
Black-out-dikt skriven av elev i åk 3.
 
 
Vi skrev även elvlingar, som följer ett strikt mönster såhär:
  • rad 1: en färg (1 ord)
  • rad 2: något som har den färgen (2 ord)
  • rad 3: vad den "saken" gör/var den finns (3 ord)
  • rad 4: ska börja med "Jag" (4 ord)
  • rad 5: ett avslutande ord

Elvling skriven av elev i åk 3


 
 


 
Är de inte underbara? Många fler tänkvärda och vackra dikter finns att läsa i korridoren utanför treornas klassrum.
Vi vuxna som jobbat med klasserna är grymt imponerade!
/Monika
 
 
 
 
 

lördag, mars 11, 2017

Bokkonst - elevens val v. 10

Utgallrade biblioteksböcker får nytt liv.                               Foto: Monika Staub Halling

Varje fredag eftermiddag har en grupp elever i åk 3 Elevens val i biblioteket. Andra elevens-val-grupper håller på med t.ex. slöjd, bild eller musik, och ungefär var tionde vecka väljer barnen på nytt.
Den aktuella gruppen på biblioteket har önskat sig en del pyssel, så vi har gjort fina bokmärken en fredag, och den här veckan lärde vi oss att vika igelkottar av utgallrade böcker.

Av textilslöjdslärare Barbro fick vi låna en limpistol och en låda med fina knappar, och snart hade vi en hel igelkottsfamilj i skolbiblioteket. Det var ju inte alls så svårt som det såg ut :-)


Nästa gång är det dags att tipsa varandra om bra böcker!

/Monika




onsdag, mars 01, 2017

Sapfo och Potatisens dröm - poesi i åk 3

I åk 3 håller vi på att vidga våra vyer när det gäller poesi. Så många olika sorters dikter det finns! Här ett litet axplock moderna dikter för barn. Men vi pratar även om Sapfo, haiku och sonetter ...      Foto: Monika Staub Halling
I samtliga klasser har vi en schemalagd bibliotekstid (minst) varannan vecka, som vi fyller med ett varierat lektionsinnehåll. MIK-undervisning varvas med lässtimulans såsom bokprat, textsamtal m.m.

I åk 3 inledde vi läsåret med flera veckor om källor - att det finns många olika typer av källor, som är olika användbara i olika lägen. Att det gäller att granska sina källor, eftersom den som säger eller skriver något på nätet eller via andra kanaler alltid har ett syfte med det, och eftersom det syftet kan vara ett annat än vad avsändaren ger sken av. Att det finns frågor att ställa till en källa för att granska den kritiskt. Och att det inte är ok att ta bilder hur som helst från internet ...

Senare under hösten jobbade vi med skolområdets gemensamma bokblogg, se tidigare inlägg.

Och nu efter sportlovet har vi satt igång med temat poesi.


Jag inleder med en överblick över vad poesi kan vara, och försöker visa på bredden när det gäller form, teman, målgrupp och förstås bakgrund. Vi pratar om att människor har diktat i många tusen år, och runt hela jordklotet, och vi lyssnar till rytmer, versmått, rim och inrim, pratar om haiku, elvlingar, black-out-poetry och spoken word. Och hur blir det när en dikt översätts mellan olika språk?

Vid flera tillfällen de kommande veckorna kommer klasserna att jobba med poesi på olika sätt, både under bibliotekslektioner, svenskalektioner och förmodligen under en schemabrytande poesidag i mitten av mars. Bland annat ska eleverna få prova på att skriva olika typer av poesi själva. Jag har börjat förbereda en Kahoot för att så småningom se hur mycket som fastnat. Och så ska vi testa att köra Poesibingo ...

Planering pågår!

/Monika skolbibliotekarie

torsdag, februari 16, 2017

Biblioteket och Lgr11 i åk 1

 
Vi reder ut skillnader och likheter mellan skön- och facklitteratur i åk 1.
I läroplanen, Centralt innehåll för ämnet svenska åk 1-3, står det att vi ska arbeta med

Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.

Tillsammans med pedagogerna i åk 1 har jag planerat en serie bibliotekslektioner, som är en del av klassernas pågående arbete med Djur på vintern.


Klasserna arbetar med djur/fåglar på vintern. Bibliotekslektionerna
ingår i det arbetet.      Foto: Monika Staub Halling

Lektion 1
60 min. helklass i klassrummet, bibliotekarie och pedagog


Jag knyter an till att klassen arbetar med temat Djur på vintern. Vad finns det egentligen för böcker om det?

På storskärm visar jag framsidan på en faktabok om fåglar på vintern. Vi diskuterar vem som har skrivit boken, och vem som gjort bilderna. Var ser man det?

Och hur vet författaren allt det där om fåglarna? Vi resonerar om olika sätt för en författare att ta reda på fakta om fåglar. Barnen har kloka förslag på hur det går till. Författaren har nog tittat mycket på fåglar. Och läst andra fågelböcker. Eller googlat kanske? Vi pratar om de olika sätten att få information.


Vi vuxna leder sedan in diskussionen på begreppen faktaböcker och skönlitteratur, jag visar framsidan och några uppslag ur en skönlitterär bilderbok som också handlar om djur på vintern, och vi resonerar kring likheter och skillnader.
 
Därefter får barnen parvis hjälpas åt att undersöka böcker som vi ger dem (en bok i taget). Uppdraget är att bestämma om boken är skönlitterär, eller om den är tänkt som faktabok.

Eftersom vi inte vill lägga tid på att låta barnen gång på gång skriva de svåra orden, får de istället en liten hög med stickor, att lägga i respektive bok när de bestämt sig.

 
 
 
 
Vissa böcker är gränsfall, diskussionerna är livliga och resonemangen ibland överraskande. Vi avrundar lektionen genom att låta de olika paren berätta om sin klurigaste bok.
 
 






Lektion 2
60 min., helklass i klassrummet
Idag fortsätter vi titta på fakta om Djur på vintern. Jag visar framsidan på en lärobok i NO.
"Vad tror ni om den här boken? Vad betyder NO? Kan den här boken innehålla någon fakta om djur på vintern? Hur tar vi reda på det?"
 
Barnen föreslår att vi öppnar boken.

Tillsammans utforskar vi innehållsförteckningen. Hur är den uppbyggd? Vad betyder siffrorna? Hur hänger de olika uppslagen ihop?
Och under vilken rubrik skulle det kunna finnas något om djur på vintern?
Sedan får barnen parvis titta på varsin kopia av innehållsförteckningen. Jag vill nämligen ha hjälp med att kolla om det står något om björnar någonstans i innehållsförteckningen.
Nej ... det verkar inte finnas något.
Finns det fler sätt att kolla om det ändå står något om björnar i boken?
 
 

Vi tittar på uppslaget längst bak i boken, som heter Register. Vad är det här?
Det ser ju nästan likadant ut som innehållsförteckningen. Men ... nej, förresten.
Vi hjälps åt att leta efter björnen här i registret, men konstaterar att den här NO-boken säkert är mycket användbar på många sätt, men inte för mig som vill läsa om björnar.
 









Då får vi väl gå vidare och prova med en annan bok.
Jag visar framsidan på en annan faktabok, den heter Djur och har en ekorre på framsidan.
Hur ska vi nu ta reda på om den innehåller något om björnar? Just det, vi börjar med att titta efter en innehållsförteckning eller ett register.
Två och två får barnen hjälpas åt att undersöka boken närmare (vi har exemplar så det räcker till alla). Till sin hjälp har de några stödfrågor.
 
Idé och foto: Monika Staub Halling
Ännu en gång blir det ivriga diskussioner. Vi sammanfattar och konstatera att den här boken verkar rätt lagom för någon i åk 1 som vill läsa mer om björnar.

Efter de här två bibliotekslektionerna kommer lärarna och klasserna att träna på olika lässtrategier som hjälper eleverna att ta sig an faktatexter.
Om några veckor ägnar vi en tredje bibliotekslektion åt en fortsättning om björnfakta, då vi jämför två olika källor om björnar.
Men under veckorna fram till dess fyller vi bibliotekslektioner med bokprat och andra läsfrämjande aktiviteter.
 
/Monika Staub Halling



 

onsdag, februari 15, 2017

Hitta i biblioteket! Tre lektioner i åk 2

Utdrag ur Norra Fäladens handlingsplan för skolbiblioteksverksamheten, årskurs 2
På Norra Fäladen jobbar de fem skolbiblioteken i skolområdet efter en gemensam handlingsplan. I åk 2 ska eleverna få tillfälle att träna på ovanstående. I höstas arbetade vi på Backaskolan med källbegreppet och diskuterade var information kommer ifrån. Vi jämförde även olika källor om samma ämne. Mer om de lektionerna går att läsa i ett annat blogginlägg.

Nu har vi precis avslutat en serie om tre lektioner om hur man hittar i ett bibliotek. Inbakat i det finns även en del om facklitteratur och skönlitteratur, och informationssökning via bibliotekskatalogen.


Så här går det till:



Lektion 1 (60 min.)


Helklass, i klassrummet, bibliotekarie + 1 pedagog

Jag inleder med att vända mig till en elev och säga:


"Tänk om du hade 20.000 böcker! Och så skulle du vara så schysst att du lät oss andra låna av dina böcker. Men så ville du inte sitta där bland böckerna och peka ut sådant vi frågade efter hela dagarna - hur skulle du ordna dina böcker så att det blev lätt för oss andra att hitta?"


Tillsammans resonerar vi oss fram till att det är smart att dela in böckerna på olika sätt. Bokstavsordning, bidrar någon med. - Fast vilken bokstav ska vi titta på? - Jo, författarens efternamn. - Jaha... Men tänk om man bara ordnar böckerna efter författarnamnen, då blir det ju en himla blandning av innehåll ...


Och så resonerar vi oss fram till att vi kanske ska ha lite fler indelningar, innan vi kommer till det där med författarnamnen.



På alla bibliotek finns det ett system, en logisk ordning. Den kan se olika ut, men ofta handlar det om att dela in facklitteraturen efter ämnen, medan skönlitteraturen kanske snarare ordnas efter ålder och format. Och så står ju böckerna i alfabetisk ordning ...    Bildmontage: Monika Staub Halling

När vi har rett ut några av grunderna får eleverna arbeta i par. De får en bok i taget som de ska undersöka noga för att bedöma vilken kategori den tillhör. Är detta en faktabok, en skönlitterär kapitelbok, en tecknad serie, en bilderbok eller kanske en tidskrift? 


Svarsblankett under kategoriseringsövningen. Titeln på boken som guppen bedömt skrivs in i respektive spalt, sedan ber gruppen om en ny bok att "artbestämma".
Bilderna på formuläret ska ge stöd, de knyter an till den genomgång vi haft strax innan.           Foto: Monika Staub Halling
Febril aktivitet uppstår, barnen är ivriga och ber om bok efter bok. Pedagogen och jag hinner knappt dela ut böcker tillräckligt snabbt. I slutet av lektionen tar vi upp några knepiga fall och reder ut eventuella frågetecken.



Lektion 2 (60 min.)


Helklass, i klassrummet, bibliotekarie + 1 pedagog

Vi kopplar tillbaka till förra lektionen, då eleverna fick prova på att vara bibliotekarier och dela in böcker i facklitteratur, kapitelböcker, bilderböcker m.m.


"Men tänk så många böcker som kan komma tillbaka till biblioteket under en dag, det blir ju lätt en hel vagn full", säger jag. "Inte kan jag ju sätta mig ner och bläddra igenom varje bok för att bestämma vilken hylla den ska stå på? Det skulle ju ta evigheter."


Eleverna hjälper återigen till att tänka. Just det, böckerna är ju märkta!



Bild: Monika Staub Halling




Några exempel på faktahyllor och deras signum.           Bild: Monika Staub Halling

Om jag då inte kan de olika signumen utantill, hur ska jag veta vilken hylla boken jag söker står på? Och hur vet jag om det är lönt att jag letar upp den hyllan, eller om boken ändå är utlånad?

Vilket leder oss in på bibliotekskatalogen, vad den är till för och hur den fungerar. Efter en del gemensamma sökningar får barnen själva söka, de får övningar och iPads och jobbar parvis. Även detta en mycket uppskattad aktivitet.




Lektion 3 (60 min.)


Halvklass, i skolbiblioteket, bibliotekarie och 1 pedagog


Foto: Monika Staub Halling
"Förra gången lärde ni er söka efter böcker i bibliotekskatalogen, för att se om de alls var inne, och vilken hylla de står på. Nästa steg är förstås att hitta boken i hyllan, i verkliga livet. Därför kommer ni att få olika uppdrag, som går ut på att ni tänker rätt, letar på rätt avdelning och hittar fram till boken i hyllan. Bläddra fram den sida som anges i uppdraget, och lämna in den ledtråd ni hittar där. Då får ni nästa uppdrag ..."


Idé och foto:Monika Staub Halling
I det här fallet gäller det alltså att fatta att det är en faktabok, som finns på faktahyllan Ua. 
Barnen jobbar återigen parvis. I boken på s. 69 hittar paret ledtråd nr 18.




Tillsammans ger ledtrådarna de första meningarna i en känd barnbok. 

Idé och foto: Monika Staub Halling

Resten av lektionen använder vi till några extra övningar i bibliotekskatalogen, det kan behövas en repetition av det vi gjorde under förra lektionen. Klassen har med sig iPads, så att alla ska kunna jobba. Och alldeles i slutet hinner vi också låna nya böcker till de som behöver.


torsdag, februari 02, 2017

Läsvagnarna är igång!

Sedan ett par veckor tillbaka har varje klass i åk 1 på Backaskolan (vi har fyra) var sin läsvagn i klassrummet. På vagnen finns det trälådor märkta i olika färger. Färgerna motsvarar sex svårighetsgrader eller läsnivåer, från grön till blå.

En av fyra läsvagnar, redo att köras ut till en klass i åk 1. De 6 färgerna motsvarar svårighetsgrader från mkt lätt (grön) till "vanlig" men inte alltför svår kapitelbok (blå). På varje vagn finns det ca 250 böcker. Foto: Monika Staub Halling
 
Syftet med vagnarna är att tillhandahålla ett rikt urval av lästräningsböcker, som pedagoger och elever kan använda till läsläxor och andra läsinlärningsaktiviteter. Ett mobilt klassrumsbestånd med en tydlig indelning i svårighetsgrader, så att den enskilda eleven lätt ska kunna hitta böcker på sin aktuella nivå.
 
Idén till vagnarna väcktes av en av våra specialpedagoger, Anneli Jönsson, som hade erfarenhet av ett liknande system från sin tidigare arbetsplats Östra Torn.
 

Såhär har vi gjort på Backaskolan

Anneli och jag fick under hösten rektors välsignelse att sätta igång med hela projektet, och började leta efter lämpliga vagnar och lådor. Sedan bildade vi på skolan en arbetsgrupp bestående av mig, specialpedagogerna samt en representant från åk 1, åk 2 och åk 3 vardera.
 
Vi sju träffades en intensiv eftermiddag i januari för att gå igenom bibliotekets befintliga bestånd av lättlästhäften, som även tidigare varit indelat i färgnivåer. Dessa häften hade stått i skolbiblioteket, där pedagogerna i åk 1 brukade hämta drivor av häften och lättlästböcker för att ha  tillgängliga i klassrummet. Lärarna menade dock att eleverna hade svårt att få en överblick över de olika svårighetsgraderna, och de upplevde det som om urvalet i klassrummet ändå alltid var för begränsat. Böckerna är ju så tunna och tar snabbt slut.

Sorteringsarbete pågår. Foto: Eva Rading
 
Nu tog vi fram alla lättlästhäftena och la ut dem i stora högar på biblioteksgolvet, dubbelkollade så att färgmarkeringarna verkligen stämde, märkte om en del böcker och slog samman några färgnivåer där vi tyckte att det var svårt att se skillnad. Vi landade i sex färgnivåer, grön, gul, orange, röd, brun och blå. Vi lade även till en låda med böcker i versaler och svårighetsbestämde dem till färgerna gul resp. orange.
 
Foto: Eva Rading
När vi hade fått grepp om hur många böcker vi hade att tillgå inom varje färg delade vi upp beståndet på fyra vagnar. Inom varje färgnivå såg vi till att skapa sinsemellan olika lådor, dvs. böckerna på vagnarna skiljer sig åt. Anledningen är att en klass som läst ut sin vagn ska kunna byta vagn med sin grannklass och på så sätt få en ny uppsättning titlar men fortfarande inom samma svårighetsgrader.

Foto: Eva Rading

Ovärderligt samarbete specialpedagog, lärare och skolbibliotekarie              Foto: Eva Rading
Efter knappt fyra timmars fokuserat samarbete var vi så pass klara att jag sedan kunde fortsätta på egen hand. Det som återstod var  att omlokalisera de ca 1000 böckerna till placeringen "Läsa själv" i bibliotekssystemet Bookit, förse dem med halvårslånetid och låna ut dem på fyra nyskapade lånekort, som är döpta t.ex. "Läsvagn 09a". När då en läsvagnsbok av misstag lämnas tillbaka till biblioteket ser jag enkelt var den hör hemma. I slutet av läsåret kan jag återlämna böckerna i Bookit, och ser samtidigt vilka böcker som fortfarande saknas.

En av fyra färdiga läsvagnar. Längst ner några tomma lådor, att fyllas med lite mer tillfälliga klassrumslån.
Foto: Monika Staub Halling
Nu har vi kört ut var sin läsvagn till klasserna i åk 1, till elevernas och pedagogernas uppenbara glädje.

Under våren kommer specialpedagogerna och jag att komplettera själva vagnarna med en del metodtips kring hur man kan använda beståndet i arbetet med ASL, En läsande klass, inläst litteratur via Inläsningstjänst, cirkelmodellen/genrepedagogik m.m.

Tanken är sedan att vagnarna efter sommarlovet ska gå över till nästa omgång ettor, men att det jämte det övriga mediebeståndet i biblioteket ska finnas ett mindre bestånd av attraktiva lättlästböcker, märkta enligt samma färgnivåer som på vagnarna. På så sätt kan även åk 2 och åk 3 hitta lättare titlar, svårighetsklassade enligt ett system de är väl förtrogna med sedan åk 1.

Och för de pedagoger som tar över en åk 1 borde läsvagnarna och metodtipsen vara ett värdefullt stöd i arbetet. 

(Läsvagnarna ersätter förstås ingalunda klassernas besök i skolbiblioteket. Varje klass har en 60 min. lektion med mig och deras lärare varannan vecka, då vi arbetar med MIK eller bokprat eller annat, och däremellan besöker pedagogerna biblioteket med sina elever för att låna på sig svårare böcker att högläsa med föräldrarna hemma. Så vagnarna är ett komplement som avlastar bibliotekslektionerna från att bli "läsläx-lånetillfällen", vilket ger utrymme för annat under bibliotekslektionen.)


/Monika Staub Halling








fredag, januari 27, 2017

Inspirationsbesök från Malmö

Idag har vi haft besökt av Bokpiloterna från Möllevångsskolan i Malmö. Bokpiloterna är en grupp bokälskande elever från åk 4 och uppåt, som träffas på torsdagseftermiddagar i sitt skolbibliotek för att diskutera böcker och förbereda bokpresentationer som de håller i olika klasser, både på sin egen skola och på andra.

Jag hade bjudit in dem för att bokprata hos oss och samtidigt ge oss sina bästa tips på hur man lägger upp ett lockande bokprat. På Elevens val har vi nämligen ägnat oss en del åt bokpresentationer och tränat på dels egna böcker, dels sådana som vi läst allihop.

Bokpiloterna från Möllevångsskolan tipsar om var sin favoritbok. Här den läskiga boken Inmurade av Lena Ollmark.   
Foto: Monika Staub Halling

Elva bokpiloter har därför tillbringat dagen hos oss, tillsammans med sin skolbibliotekarie Elisabeth Niskakari och svensklärare Laila. Efter fika i biblioteket besökte de klass 07a, och efter lunch och guidning på skolan hälsade de på hos 07b.

Vi fick höra hur Bokpiloterna fungerar, och så höll varje bokpilot ett kort bokprat. Det fanns något för alla smaker: kärlek, spänning, en faktabok om origami, manga, skräck och fantasy.

Mellanlandning i biblioteket - Bokpiloterna fixar till det sista på sin presentation.     Foto: Monika Staub Halling
Våra treor ställde många frågor och ville berätta vilka av böckerna de kände till, och alla vi som lyssnade var mycket imponerade av Bokpiloternas proffsiga tips.

Vi vill absolut hålla kontakten med Möllevångsskolan :-)

Stort tack för idag!

söndag, januari 22, 2017

Tips till dig i åk 3!


Missa inte bokklubben på Norra Fäladens bibliotek!
På måndagseftermiddagarna mellan klockan fyra och halv sex är du som går i trean välkommen att träffa andra elever från åk 3-5 på bibblans bokklubb.
 
Jag vet en av våra elever på Backa som går dit varje gång, och han har alltid en massa bra lästips med sig därifrån. Prova du också - bästa sättet att lära känna de som kanske blir dina klasskompisar i fyran!

onsdag, januari 18, 2017

Nya tankar

En liten del av bibliotekspresentationen under Backaskolans våruppstart den 9 januari.    Foto: Monika Staub Halling

På Backaskolan inledde vi vårterminen den 9 januari med en utvecklingsdag för samtliga pedagoger. Bland annat hade jag en presentation om skolbibliotekets pedagogiska verksamhet, där jag berättade om hur vi i de olika klasserna har jobbat med källkritik, informationssökning och lässtimulans enligt skolområdets handlingsplan för skolbiblioteksverksamheten.

Under höstterminen har jag i allt större utsträckning haft bibliotekslektioner i helklass, vilket har inneburit att pedagogerna varit med.

Dvs. istället för att barnen som tidigare besökte mig och biblioteket i halvklass, tog jag allt oftare med mig biblioteksverksamheten till klassrummet. Där har vi haft samtal om var egentligen information kommer ifrån, och hur informationens väg fram till oss kan se ut. Och hur kan vi veta hur dinosaurierna såg ut? På den tiden levde ju inga människor?

Vi har hjälpts åt att tänka, gemensamt och i gruppövningar, vi har granskat och jämfört källor, utsatt oss för smärtsamma experiment med upphovsrätten till våra egna verk, pratat om smarta sätt att ordna ett mediebestånd, m.m.

Elever i åk 2 har resonerat om hur man kan dela in ett biblioteksbestånd så att alla hittar. Här bedömer de om en bok ska stå på faktahyllan eller bland de skönlitterära böckerna, och om den ska räknas som kapitelbok, bilderbok eller kanske tecknad serie?    Foto: Monika Staub Halling

Stämningen under bibliotekslektionerna har ofta varit ivrig, och efteråt har jag gått från klassrummet med känslan av att ha nått fram till eleverna. Det bästa, förutom barnens entusiasm, är nog att känna att läraren och jag genomfört lektionen gemensamt.

Efter en sådan lektion kan läraren lätt spinna vidare på det vi gjort, och eftersom vi i många fall har lagt en planering som sträcker sig över flera veckors bibliotekstillfällen kan vi också justera innehållet löpande. Blir vi inte klara med en övning kan vi fortsätta nästa gång, eller så bestämmer vi att läraren avslutar efter rasten. Och dyker det upp saker på vägen blir det lätt att plocka in dem i den ursprungliga planeringen.

Min erfarenhet är att det finns många fördelar med samplanering mellan bibliotekarie och pedagog. 

Om vi har pratat ihop oss om målen för ett arbetsområde, och helst formulerat oss i en gemensam lokal pedagogisk planering (LPP) blir det tydligt för alla vad vi håller på med och varför. Pedagogerna kan också bygga in övnings- och bedömningstillfällen i de gemensamma bibliotekslektionerna.


Under hösten smög vi alltså igång ett åtminstone delvis annat arbetssätt, som innebar att jag mycket oftare besökte klasserna i klassrummen. Ofta hann vi då inte dessutom gå till biblioteket och låna böcker med barnen.

Därför försöker vi nu med ett nytt schema, som innebär att vi istället för 40 min. halvklasspass/vecka har 60 min. helklasspass varannan vecka. På så sätt hinner vi ha en lektion med genomgång/övningar (eller ett bokprat eller liknande) med hela klassen i klassrummet, och så hinner vi fortfarande vandra bort till skolbiblioteket och låna böcker.

Då följer läraren eller fritidspedagogen med, loggar in sig på bibliotekssystemet Freelib  precis som jag, och hjälper eleverna att låna böcker, och mellan varven hinner vi hjälpa barnen med individuella lästips.

Vissa veckor kommer vi säkert att satsa på att bara halva klassen kommer till biblioteket, så som det var förr, eftersom barnen också behöver få vara i biblioteket i mindre grupp ibland.

Nu ska vi testa det här upplägget under vårterminen, vi märker ju löpande vad som fungerar bra resp. mindre bra.

Men med de erfarenheter vi redan har känns detta som en win-win-satsning!

/Monika Staub Halling

tisdag, december 06, 2016

Var med i Jullovsboken!

 
Även i år kan du delta i Jullovsboken på Norra Fäladens bibliotek. Läs tre böcker under jullovet, skriv eller berätta om dem för bibliotekarierna på Norra Fäladen, och få en bok i present!

Julboken pågår från den 12 december till den 13 januari. Anmäl dig på biblioteket på Norra Fäladen när du lånar dina böcker, eller när du har läst din första bok.

Här är öppettiderna för Norra Fäladens bibliotek under jul och nyår:
Fredag 23/12:     11-16
Måndag 26/12:   Stängt
Tisdag 27/12:      9-11 och 13-17
Onsdag 28/12:    9-17
Torsdag 29/12:   9-11 och 13-19
Fredag 30/12:     11-17

Måndag 2/1:        11-19
Tisdag 3/1:           9-11 och 13-17
Onsdag 4/1:         9-17
Torsdag 5/1:        9-11 och 13-16
Fredag 6/1:          Stängt