måndag, mars 09, 2020

"Allt om religion"? - källkritik i åk 3


Som en repetition av de källkritiska frågorna har vi i åk 3 granskat den här sidan.
De senaste veckorna har treornas bibliotekslektioner handlat om informationssökning, kopplat till ett stort pågående SO-arbete om islam, judendom och kristendom. Vi inledde med en repetition av olika sökvägar och tränade sedan att söka information i NE Junior och i SO-läroboken. 


Sedan dess har klasserna hunnit arbeta vidare med sin faktainhämtning, och eleverna har börjat få bra koll. Fotot nedan visar whiteboarden i en av klasserna, där lärare och elever tillsammans fyllt i det de tagit reda på så här långt.


Som en fortsättning har jag i dagarna hållit en lektion som knyter an till förra bibliotekslektionens infosöksövningar. Vi har tittat på ett avsnitt av UR-serien "Hur vet du det?" om att googla, och sedan repeterat vad vi vet om källkritisk granskning sedan årskurs ett och två. 

Gemensamt granskade vi sedan en webbsida med det lovande namnet Allt om religion

När är sidan gjord? 


Här står det 4 mars 2020, så den är ju inte direkt gammal och föråldrad. Konstigt att den inte har en enda kommentar. Men det är kanske just för att den är så ny?

Vad handlar sidan om?


Det står att sidan innehåller fakta om religion, och att den är jättebra att använda i skolarbetet. Lite misstänksamma blir vi när det står så, att sidan är "jättebra" ...
Och när vi läser under de olika flikarna hittar vi saker som inte överensstämmer med det vi hittills letat fram och lärt oss. Hmmm.

Hur är sidan gjord?


Den innehåller en del stavfel, men annars ser den ganska seriös ut (där är inte en massa reklam eller emojis eller blinkande banners). Men länkarna på högersidan verkar inte fungera. 

Bilderna är ganska intetsägande. Även om det står att de är hämtade från sajter med material som är fritt att använda med tanke på upphovsrätten, så finns där ingen bildtext som förklarar vad som syns på bilden.

På undersidan om islam verkar texten vara inklistrad direkt från Wikipedia - och där är texten alldeles för svår för oss. Är det plagiat att göra så, diskuterar vi? 

Vem har skapat sidan, och varför?


En seriös sida ska alltid ha en flik som berättar vem som står bakom sidan och varför den finns. Den kan heta Om oss, About, eller som här Om den här sidan

Aaahh. 

Eleverna är till lika dela upprörda och fascinerade över att det är så lätt att slänga upp en sida på nätet. 

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

onsdag, mars 04, 2020

Kanske vårens viktigaste möte


Igår kväll gjorde vi något riktigt viktigt på Backaskolan. Pedagogerna i årskurs 3 hade tillsammans med mig och skolkurator Taschkin Arslan bjudit in vårdnadshavarna i trean till en informations- och diskussionskväll om nätvett, eller "säker och ansvarsfull digital kommunikation", som det heter i läroplanen. Hur kan skolan och hemmen samarbeta för att rusta våra barn och elever för livet online?




Kvällen handlade bland annat om följande:
  • varför ska skolan arbeta med nätvett?
  • vad säger eleverna själva i en enkät om sina erfarenheter av nätet?
  • hur har vi lagt upp nätvettsundervisningen? (se vår plan för F-åk 3)
  • vad försöker vi på skolan lära ut, och vilka aspekter vill vi att ni vårdnadshavare är förberedda på när de dyker upp?
  • vad tänker och tycker ni vårdnadshavare?




Under 90 intensiva minuter diskuterade vi regler, respektfulla frågor, filter, mellanstadiets lärplattor, ryktesspridning, kedjebrev, strategier för när något på nätet känns fel, skönlitteratur som en ingång till samtal och empati, fritidspedagogernas roll i nätvettsarbetet, barns rädsla för att få skärmförbud, vuxnas ansvar och hur vi kan hjälpas åt i den utmaning vi dagligen möter i barns digitala vanor.



Vi avslutade kvällen med en rad tips på sidor och organisationer som erbjuder ytterligare stöd till vuxna som vill prata nätvett med barn och unga i sin närhet. 
Stort tack till er som kom!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

P.S. Den 25 mars har vi ett liknande möte för vårdnadshavarna i förskoleklass. Anmälningsformuläret är utskickat via Unikum. Välkomna!

torsdag, februari 06, 2020

Om att slå upp ord - MIK i förskoleklass


Under vårterminen brukar förskoleklassens bibliotekslektioner på Backaskolan kretsa kring medie- och informationskunnighet (MIK). Jag har i ett tidigare inlägg beskrivit hur vi bygger en svit om 6-7 bibliotekspass kring MIK och kopplar den till klassernas egna arbeten med faktatextskrivande. Redan i F-klass ser vi till att prata en första gång om begreppen källa och information, testa olika sökvägar och diskutera tryckta och digitala uppslagsverk, söktjänster, bildsök och upphovsrätt. Självklart på elevernas nivå, de måste ju förstå vad vi pratar om.

Senare, i åk 1-3, återkommer vi sedan till de olika delarna mer i detalj och fördjupar och breddar. 

Övning från boken "Källkritik med källspanarna F-3 av Liselott Drejstam och Emma Lund

Förra lektionen redde vi ut begreppet källa, och skillnaden mellan vattenkälla och informationskälla. Där hade jag stor glädje av en övning från Drejstams och Lunds bok Källkritik med källspanarna F-3. Övningen går ut på att klippa ut rätt bilder och klistra upp dem på ett papper, vilket eleverna alltid tycker är roligt.


Nästa lektion handlar om tryckta uppslagsverk (för att vi så småningom ska kunna prata om digitala uppslagsverk som NE och Wikipedia) och uttrycket "att slå upp ett ord". Idag testade jag en ny övning för att eleverna även under detta lektionspass skulle få jobba aktivt och känna att de lyckats.

Uppslag ur Barnens stora lexikon

Efter en kort genomgång om uppslagsverk och hur de är uppbyggda fick eleverna parvis sitta med var sitt ex av Barnens stora lexikon. 

Laminerade uppdragskort gör det möjligt att lätt torka bort svaret och ge uppdragskortet till nästa par. 

Varje par fick ett uppdrag: ringa in vilken begynnelsebokstav ni ska leta efter om ni ska slå upp ordet XXX,  hitta sedan ordet i uppslagsboken och anteckna sidnumret.

Rätt uppslag i boken, bilden underlättar uppgiften.
Eftersom klassen precis har börjat arbeta med temat Naturen hade jag valt olika djur, men även ord som hav, flod, berg, vulkan. Orden var olika svåra att läsa, så att vi vuxna kunde anpassa svårighetsgraden till respektive par, och som extra hjälp fanns den tillhörande bilden från lexikonet att hålla utkik efter.

Drygt 20 uppdragskort var lagom till en grupp om 12-13 elever.
Eleverna blev mycket ivriga och hann igenom många uppdrag i respektive par. "Vi är klara igen!! Kan vi få nästa?" "Oj vad vi är snabba!" 

Nu vet vi vad det innebär att slå upp ord i ett tryckt uppslagsverk, och när vi om några veckor börjar prata nätet kan vi jämföra med digitala uppslagsverk.

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie


fredag, december 13, 2019

Digitalisering möter värdegrund: nätvett på lågstadiet


På Backaskolan har skolbibliotekarien och pedagogerna i många år arbetat efter Norra Fäladens handlingsplan för undervisning kopplad till biblioteket. Från förskoleklass och uppåt har vi arbetat med informationskunnighet, källkritik, upphovsrätt med mera, alltid som en del av aktuella arbetsområden i klassen.

Men för ett par år sedan insåg vi att det fanns en aspekt vi behövde arbeta mer med: nätvett. Elevernas online-spelande gick allt längre ner i åldrarna, och en allt större andel av våra tvåor och treor rörde sig på sociala medier.

I våras skrev jag ett blogginlägg om hur vi (all pedagogisk personal) satt oss ner under en halv studiedag och diskuterat innehåll och progression i en gemensam nätvettsplan för Backaskolan.

Vi hade då redan testat olika upplägg i åk 2 och 3 och kunde dra nytta av de erfarenheterna. I uppstarten av höstterminen 2019 kunde vi presentera Backaskolans nya nätvettsplan, och ha med den i grovplaneringen inför nya läsåret.

Nu har snart första terminen med nya nätvettsplanen gått. I årskurs 3 startade vi läsåret med en djupdykning, då jag, klasslärarna i åk 3 samt fritidspedagog Åsa höll i sammanlagt fyra heltimmespass om olika aspekter av nätvett. På eftermiddagstid fördjupade sedan fritidspedagogerna i åk 3 med ytterligare nätvettsaktiviteter under resten av terminen.



Detta samarbete föreläste vi om på årets SETT Syd i Malmö, vilket har lett till att andra skolor hört av sig för att få veta mer. 


Under vårterminen kommer vi att lägga extra fokus på nätvettsarbetet i förskoleklassen. En arbetsgrupp bestående vår kurator, mig och pedagoger från F-klass kommer att fördjupa sig lite extra i hur vi kan arbeta med de yngsta eleverna. Vi planerar även ett kvällsmöte för vårdnadshavare i F-klass, med fokus nätvett. 

Själva nätvettsplanen finns att läsa på skolbibliotekets webbplats

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie




torsdag, november 21, 2019

Vad hände med den lilla lilla katten? - Läslov 2019

Tidigare läslov har Backaskolans fritidsgrupper kommit till biblioteket för att lyssna till spökhistorier, men i år bestämde vi att istället använda läslovsmåndagen till att sätta igång ett projekt som sedan skulle kunna fortsätta ute i de olika husen.


Elsa Beskows berättelser och illustrationer finns överallt.
Jag inledde högläsningen med en presentation av den svenska bilderbokskändisen Elsa Beskow, hennes liv och verk. Sedan läste vi hennes allra första egna bok, Sagan om den lilla lilla gumman, som kom ut år 1897. Vi tittade på de speciella bilderna och pratade om att det märktes på texten att berättelsen byggde på en gammal barnramsa.
Några gammaldags ord behövde vi också reda ut.
Framför allt pratade vi om slutet - hur Elsa Beskows läsare inte stod ut med ovissheten, så de skrev brev och krävde att få veta vad som hänt med katten som sprungit ut i skogen. Och hur Elsa Beskow i nästa upplaga la till en liten slutkommentar, "Men kanske ändå att han kom hem till slut. E.B."




Sedan gick eleverna tillbaka till sina respektive hus för att prata mer om vad som kunde ha hänt med katten efteråt. Kom den verkligen hem, och i så fall hur? Vissa grupper dramatiserade en tänkbar fortsättning, medan andra ritade eller målade. 

Katten hann nog med en vända ut i rymden, trodde ett barn. Många valde att rita hur glad gumman blev när katten kom hem.
F-klassens fritids fyllde en hel vägg i matsalen med sina fortsättningar.

Vissa grupper tog fasta på det speciella bildformatet i boken.

Orangea husets fritids (åk 1) skapade gemensamt denna fantastiska katt som numera pryder matsalstaket.


En hel utställning har det blivit i Backaskolans matsal. Så roligt att se de olika tolkningarna! Vi får väl se hur vi fortsätter - jag råkar trots allt känna den författare som, exakt 100 år efter att Sagan om den lilla lilla gumman kom ut, skrev en uppföljare tillsammans med illustratören Gunna Grähs.

Tack alla fritidspedagoger som så fint arbetade vidare med eleverna och deras skapande!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie




fredag, november 08, 2019

Läslovsbingo!

Drivor av inlämnade Läsbingo-papper efter läslovet 2019                                  Foto: MSH
Varje höst inför Läslovet brukar jag tipsa eleverna om kul aktiviteter som ordnas på våra folkbibliotek, tipsa om nya böcker från Kulturrådets nysläppta barnbokskatalog och peppa alla att läsa oavsett om de är på fritids eller lediga.  

I år bestämde jag och kollega Annelie på vår grannskola Delfinskolan att vi skulle erbjuda ett frivilligt läsbingo över lovet.  Läsbingon har lärarna delat ut tidigare också, men då har det ofta varit inom en klass eller årskurs. Nu gick jag ut till hela skolan och lovade dessutom en liten present till var och en som lämnade in sitt ifyllda bingo efter lovet. Inte i min vildaste fantasi kunde jag tro att det skulle bli ett sådant gensvar från hela skolan! Hela veckan efter läslovet har det vällt in läsbingopapper där eleverna kryssat i de fullföljda uppdragen.

Tack Hegas förlag, Nypon förlag, Alfabeta bokförlag och Barnens bibliotek för bokmärkena och vykorten ni donerat!
Själva Läsbingoblanketten hittade vi på Öppet klassrum (stort tack!). Här fanns nio små uppdrag att kryssa i, allt från "Läs under ett bord" till "Läs med läskig röst" och "Rita en bild från boken". Det är underbart att se elevernas iver och att ta del av deras fina teckningar. Eleverna har stolt kvitterat ut sina bokmärken som vi fått av generösa barnboksförlag samt Barnens bibliotek, och det har känts stort att hela skolan varit med den här gången. Ibland är det de enkla insatserna som ger oväntad stor effekt :-)

Och absolut, detta gör vi om!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie


 

onsdag, augusti 21, 2019

Hurra för nya läsåret!

Fyra läsvagnar, med ca 320 lästräningsböcker vardera, har i veckan flyttat in i klassrummen hos våra ettor.
Idag är tredje dagen på höstterminen. Vi har tagit emot 100 nya elever i förskoleklassen, hälsat våra nyblivna ettor, tvåor och treor välkomna tillbaka, och igår trummade vi igång nya läsåret tillsammans med Anna-Karin och Fernando från projektet Trumattack (Musik i Syd).
 
Uppstartskonsert med hela skolan - det lät maffigt :-)
För bibliotekets del innebär läsårsstarten en hel del praktiskt kring bestånd och utlån. Den här första veckan ser vi till att samtliga klasser i åk 2 och 3 ska få låna böcker.

I åk 1 presenterar jag läsvagnen i respektive klass och berättar hur den fungerar. Varje klass i åk 1 har i sitt klassrum en vagn med lästräningsböcker, indelade och markerade efter svårighetsgrad. När eleven läser för en pedagog ser pedagogen var eleven befinner sig i sin läsinlärning, och vilken färg hen ska få träna på den närmaste tiden. På så sätt blir det enkelt för elever och pedagoger att hitta rätt böcker till lästräningen, och tack vare de ca 320 böcker som alltid finns tillgängliga i klassrummet blir det lätt att jobba. Här finns ett tidigare blogginlägg om läsvagnarna.

Imorgon ska jag träffa de första förskoleklasserna, det ser jag fram emot! Jag ska besöka dem i klassrummet för att visa bilder från biblioteket och prata om hur det går till där, innan de sedan vandrar bort till biblioteket för att ta sig en första titt.

Bildspel i F-klass: Hur går det till att låna i skolbiblioteket?
Den här första veckan på läsåret är jag också med på tre föräldramöten. I F-klass för att berätta kort om biblioteksverksamheten. I åk 1 där jag tillsammans med specialpedagogerna har en punkt om lästräning och högläsning. Och i åk 3 för att prata om skolans arbete med nätvett. Mer om det i ett kommande blogginlägg.

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie


 

söndag, juni 16, 2019

Berättarkort och läskorgar - fritids främjar elevernas språk

Glad läs-sommar önskar biblioteket på Backaskolan!  Foto: Monika Staub Halling
Det här läsårets sista blogginlägg handlar om två ganska opretentiösa men kul sätt att jobba språkstimulerande på fritids. Jag har i tidigare inlägg berättat om hur fritidspedagoger på Backaskolan arbetar med textsamtal kopplade till högläsning, och om vårt samarbete kring nätvett. Men det finns  ju många fler sätt att arbeta med språkutveckling. Under våren har vi till exempel provat muntligt berättande i fritidsgrupper på eftermiddagstid.
 


Då har en fritidspedagog tagit med sig en grupp om 10-12 elever till skolbiblioteket, för att tillsammans bygga en berättelse. Jag som skolbibliotekarie har ibland varit med, ibland inte. En av oss vuxna har hållit i den röda tråden och utifrån elevernas förslag och i samspel med gruppen spunnit fram den gemensamma berättelsen. I detta har vi haft stor nytta av metoden i Kerstin Lundberg-Hahns bok Berättarverkstad med barn.

Vi har också haft glädje av att klasserna i svenskundervisningen tränat på hur berättelser är uppbyggda. Så barnen var införstådda med att det behövs en inledning där miljön och huvudkaraktär beskrivs, för att det sedan ska dyka upp ett problem eller hinder som det gäller att lösa.

Efter en idé av proffsberättare Christina Strömwall har jag och min arbetstränande kollega Helene gjort i ordning berättarkort, färgkodade (på baksidan) enligt Miljö, Karaktär, Hinder, Lösning, och nedstoppade i respektive kuvert. För att kicka igång fantasin i berättargruppen kan vi låta ett barn dra en miljö, som vi tillsammans målar upp med detaljer innan vi introducerar vår huvudkaraktär - antingen någon vi hittar på själva, eller en karaktär vi låter nästa barn dra fram ur gula kuvertet.

 
Roligt nog sprutar idéerna oavsett, även utan korten, men att få dra ett kort medan hela gruppen väntar med spänning är ett moment eleverna har älskat. Och att ta hjälp av ett kort kan förstås ge berättelsen en helt oväntad vändning. Många kul berättelser har det blivit under vårterminen, och jag hoppas att det kan bli många fler när vi sätter igång igen till hösten!
 
Ett annat sätt för fritids att främja berättelseglädjen, som kräver minimal förberedelse, är de högläsningskorgar jag gjort i ordning efter en idé av rektor Anna-Karin Rhodin. Två korgar fyllda med böcker, korta nog att läsa i en sittning, några picknickfiltar - färdigt! Perfekt att ta med på utflykten eller bara ut på skolgården under ett lummigt träd. Eller varför inte duka upp för läspicknick inomhus en dag då regnet öser ner?

I uteförrådet: två korgar med picknickfiltar och blandade högläsningsböcker,
att ta med ut i gröngräset.

Med detta inlägg tackar jag för det här läsåret och önskar alla en härlig sommar!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

 

 
 

måndag, juni 10, 2019

"Tryck på bromsen!" - och fyrorna skriver så surfplattorna glöder

Torsten Bengtsson har besökt samtliga fyror på Norra Fäladen
och smittat dem med berättarglädje.
Det här läsåret har vi på Norra Fäladens skolområde satsat på författarbesök i extra många årskurser. Åk 4 fick nu i början av juni träffa Torsten Bengtsson, som hade två lektioner i varje klass. Under första passet berättade Torsten om sina böcker och om hur hans arbetsdagar som författare ser ut. Ett viktigt budskap var att som författare bestämmer du själv vad som ska hända i din berättelse - du kan skapa personer, miljöer, händelser precis som du vill ha dem, och det är upp till dig och din fantasi vart en historia tar vägen.

Stämningen i klassrummen var tät och närmast magisk när Torsten återgav valda delar ur några av sina böcker utan  att avslöja för mycket. Många elever blev sugna på att läsa fler titlar än vad respektive klass hunnit läsa i förväg.

Under andra lektionen fick eleverna själva bli författare. "Jag ger er bara fyra tips innan ni sätter igång. Det första är att trycka på bromsen", sa Torsten och förklarade att en berättelse alltid vinner på att berättas noggrant, med detaljer som målar upp scen efter scen. Tryck på bromsen och ge dig tid att gestalta!

Som starthjälp fick eleverna en gemensam början att utgå ifrån, och strax satt de fokuserade och skrev så paddorna glödde. Skrev, tänkte en stund, skrev lite till, bad kanske Torsten titta på texten, fick lite input och fortsatte sedan skriva. Enligt uppgift var det till och med elever som hoppade över sin rast för att skriva vidare, trots tropisk sommarhetta både ute och inomhus.

Och lärarna intygar det som även vi skolbibliotekarier upplever gång på gång: att få träffa, och jobba med, en proffsförfattare betyder oerhört mycket för eleverna. Det tänder en gnista i stunden, ger en extra skjuts åt läs- och skrivglädjen, men mötet lämnar också mer bestående avtryck. Jag hör ofta elever stolt berätta hur de en gång träffade en viss författare och det visar sig att det var flera år sedan.

Så TACK Torsten och alla andra författare/illustratörer/poeter/berättare/serietecknare och andra konstskapare som besöker skolor runtom i Sverige och möjliggör dessa värdefulla möten!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

fredag, juni 07, 2019

Fredagar i världsklass - përshëndetje! ciao! hej!

 
Det här läsåret har vi på Backaskolan haft ett stort projekt tillsammans med våra kollegor modersmålslärarna. Istället för som tidigare bara träffa sin undervisningsgrupp inom respektive modersmål, har modersmålslärarna stannat kvar en timme extra efter modersmålslektionen, för att gemensamt med Backaskolans "hemmapedagoger" arbeta med samtliga elever.  
 
Backapedagogerna tillsammans med modersmålslärarna i uppstarten av projektet "Världsklass"
Alla elever, oavsett om de läser något modersmål eller inte, har i åldersblandade grupper besökt olika temastationer. Aktiviteterna har planerats och letts av små grupper bestående av modersmålslärare och Backapedagoger tillsammans. Upplägget har sett ut enligt nedan.



Eleverna har fått lära sig sånglekar på olika språk, tränat på skrifttecken från olika alfabet, pysslat, skrivit små böcker, smakat på saker som förekommer i sagor, samt lärt sig hur barn i olika delar av världen bor, äter eller går i skolan.   

I den ena sagogruppen berättade en modersmålslärare med rötter i den amerikanska urbefolkningen
 en saga som ingen utomstående får berätta!
Eleverna har lyssnat till och dramatiserat sagor, hittat likheter mellan sagor från vitt skilda håll, samt berättat egna sagor.
 
Redan efter första terminen märkte vi att intresset för språk ökat på Backaskolan. Eleverna blev nyfikna på varandras språk och började även fråga mer aktivt efter biblioteksböcker på sina egna och kompisars modersmål. Det är också roligt att se att våra elever fått en personlig kontakt med så många av modersmålslärarna, som de tidigare i bästa fall passerat på skolgården någon gång. Det ska bli spännande att läsa elevernas utvärderingar av projektet!
 
 
Tårta till pedagogern, glass, tal, Backasången och högläsningsböcker till eleverna för att fira Världsklass+Världsklass
 
Den 24 maj avslutade vi projektet Världsklass med hela skolan genom ett quiz, en utvärdering, ett tal av rektor och ledningen för Modersmålscentrum, glass till eleverna och tårta till personalen. Vi passade också på att fira utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass som vi fått för sjätte gången i år. 
 
 
 
Vad mer kan en säga? Utvärderingen kommer säkert att peka på en del brister i organisation och arbetsfördelning, men för många har Världsklassfredagarna inneburit fina möten och nya insikter. Tack alla ni som bidragit till det!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie