fredag, september 11, 2020

Nytt läsår

Nu har det gått några veckor av det nya läsåret och på Backaskolan är vi igång med allt från läsläxor till rastaktiviteter. Läsvagnarna är uppdaterade och utkörda till klassrummen i årskurs ett. Läshörnorna i de olika husen är möblerade och försedda med lockande böcker. Tidigare år har jag alltid medverkat på de olika årskursernas föräldramöten i uppstarten, men pga Corona har istället information om skolbiblioteket gått ut digitalt i form av ett bildspel på Unikum. Bibliotekslektionerna har kommit igång, med högläsning kopplat till skolans gemensamma vänskapstema "Du och jag blir vi". Jag har hunnit träffa alla förskoleklasseleverna minst en gång. Under den första lektionen pratade vi om hur det fungerar på skolbiblioteket och sedan hann vi även med en stunds utforskande av bibliotekslokalen. Andra lektionen i förskoleklass ägnar vi åt boken "Grodan och kärleken". I årskurs 1 läser vi just nu om vänskap i regnskogen, vilket kommer att leda vidare till ett klassrumsarbete längre fram, och i nästa steg ska vi börja läsa och diskutera folksagor. I årskurs 2 har vi också läst om vänskap men har nu gått vidare till det aktuella temat "samhället". Bibliotekslektionerna handlar därför om var nyheter kommer ifrån, men också om bildmanipulation och vilka syften som kan ligga bakom fejkade nyheter. Årskurs 3 ska få lära sig logga in i bibliotekssystemet och låna på egen hand, men först ska alla treor få ett smörgåsbord av boktips inom olika genrer och utmanas att bredda det egna bokurvalet. Kul att hösten är igång! /Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

fredag, juni 12, 2020

Mycket att fira!





Vi firar Skolbibliotek i världsklass!
Idag har vi haft skolavslutning på Backaskolan ... Många festklädda elever och pedagoger runt om på skolan, sång och Corona-anpassade festligheter i klassrummen.  

I veckan har vi dessutom firat att Backaskolan även detta år får ta emot emot utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass - för sjunde gången! Klasserna fick titta på en film om vår skolbiblioteksverksamhet, och sedan firade de med en högläsningsbok, se översta bilden ovan. Vi vuxna firade med tårta (eleverna fick istället glass på skolavslutningen). Passande nog hade rektor valt ut böcker som sommarpresent till personalen.



Du som är nyfiken på varför Backaskolan år efter år utnämns till Skolbibliotek i världsklass kan läsa mer om vår biblioteksverksamhethär på bloggen, och på Backaskolans bibliotekssajt.


Stort grattis också till våra grannskolor Delfinskolan och Fäladsskolan här på Norra Fäladen, och till de andra fem Lundaskolor som fått priset Skolbibliotek i världsklass i år: Gunnesboskolan, Katedralskolan, NTI-gymnasiet, Polhemskolan och Spyken!



Nu önskar jag alla elever en skön sommar. Missa inte Sommarboken!



/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie





måndag, juni 01, 2020

Läs i sommar!



De senaste veckorna har jag börjat tipsa alla klasserna om att vara med i läsprojektet Sommarboken, som anordnas av folkbiblioteken i Lund för barn mellan 6 och 16 år.

Uppdraget är att läsa 6 böcker, och sedan fylla i ett litet häfte (se bild nedan).
Det kan vara böcker som barnet läser på egen hand, men även högläsning med en vuxen räknas. Det går också bra att lyssna på ljudböcker, till exempel i Polyglutt, Inläsningstjänst eller Storytel.
Även talböcker från Legimus räknas.




I häftet skriver man vilka böcker man läst och lite kort hur det var att läsa dem. Häftet kan hämtas ut på folkbiblioteken eller hos Monika på skolbiblioteket. Det går också bra att själv printa ut häftet från folkbibliotekens webbsida, klicka här.

Den som visat sitt ifyllda häfte för en bibliotekarie på folkbiblioteket får en stämpel för varje ifylld bok.
När häftet är fullt får man en bok i present av folkbiblioteket.

Man kan få presentbok för 1 omgång.

Men: på Backaskolan uppmanar vi de elever som fått 6 stämplar i sitt första häfte, att ändå påbörja ett andra häfte. Gå till folkbiblioteket och be bibliotekarierna sätta stämpel som bevis på att du berättat om de ifyllda böckerna, även om du inte får ett helt häfte fullt.

I september kommer vi på skolan att räkna ut vilken klass som lyckats läsa flest böcker, utslaget på antal elever i klassen. Fäladsskolan (åk 4-6) gör likadant, så även våra treor kan tävla.


Alltså: du som fyllt i ett helt häfte och fått presentbok från folkbiblioteket kan räkna 6 böcker. Du som läst 3 böcker till, fyllt i dem i nästa häfte och visat upp det på folkbiblioteket, får räkna 6 + 3 böcker. Och du som inte fyllt i ett helt första häfte, utan kanske bara läst 4 böcker, ska ändå fylla i dessa 4 böcker i häftet och visa upp det på folkbiblioteket. Då får du en stämpel i häftet som visar att du läst 4, och i höst räknar vi sedan in dina 4 böcker.

Den klass som läst flitigast får skolans vandringspokal!


Länk till folkbibliotekets infosida om Sommarboken: https://biblioteksportalen.lund.se/web/arena/sommarboken


Tips: Folkbiblioteken i Lund erbjuder en del sommaraktiviteter för barn, bland annat ett Läsbingo.

Glad läs-sommar!
/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

onsdag, maj 20, 2020

"Vintergatan skapades av prärievargen" - bibliotekslektioner kopplade till rymdentemat i åk 2

Urgamla och moderna berättelser om rymden fascinerar. Collage av lektionsbildspelen i åk 2, av Monika Staub Halling
Årskurs två har under våren arbetat med rymden. Bibliotekslektionerna har därför innehållit ett muntligt berättelsepass med skapelsemyter från olika delar av världen, samt ett pass om moderna försök att förklara oförklarliga saker, då vi bland annat pratat om ufon, korncirklar och olika teorier om utomjordiska besök. Tacksamt nog har det under våren även siktats en del udda ljusfenomen på himlen, som först fotograferats och diskuterats av privatpersoner på sociala medier och sedan även uppmärksammats och förklarats i dagspressen. Till exempel ett halo-fenomen över Skåne i april, och uppskjutningen av Starlink-satelliter.




Mellan bibliotekslektionerna har klasserna arbetat vidare med planeter och himlakropparnas rörelsebanor med mera. Så när vi nu hade en tredje bibliotekslektion på temat fakta eller åsikt märktes det att eleverna har på fötterna när det gäller rymdenfakta.

Övningen från Källkritik med källspanarna F-3 men med mina egna rymdenpåståenden.
Till övningen använde jag kopieringsmaterial från Källkritik med källspanarna F-3, men bytte ut innehållet så att det passade rymdentemat, till exempel "Saturnus har 82 månar" och "På månen finns det ingen luft", men även "Merkurius har ett fult namn". Eleverna fick i par diskutera om de olika påståendena var fakta- eller åsiktspåståenden.

Checklista till klassrumsövningen om skillnaden mellan åsikts- och faktapåståenden


Svårast att greppa är att meningar som "Solen är kall" fortfarande räknas som faktapåståenden även om de är felaktiga. Övningarna är för övrigt laminerade så att eleverna kan skriva svaren med tuschpennor. På så sätt blir det lätt att korrigera svaren, och jag kan återanvända övningspappren i alla fyra klasserna.


När eleverna tagit sig igenom två sidor med färdiga påståenden fick de i uppgift att formulera egna, vilket blev väldigt roligt och lärorikt. Även här kunde det smyga sig in lite fel - "Jorden är röd på natten" är visserligen ett felaktigt påstående men det är fortfarande fakta som går att motbevisa :-)



Att lägga märke till värdeladdade ord, känslor och tyckanden är en viktig färdighet när det gäller källkritiskt tänkande. Vi kommer att återkomma till det när MIK-undervisningen fortsätter i årskurs tre till hösten.


/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie






fredag, april 24, 2020

Glad Världsbokdag!

Små Världsbokdagshälsningar runtom på skolan, i fönster, på dörrar och i kapprum.    Collage: MSH
Igår firades Världsbokdagen. På Backaskolan hade pedagogerna tillgång till en bank med aktivitetsidéer, boktipsmallar och annan inspiration. Vissa klasser skrev egna boktips i Picollage, andra fick rita egna framsidor till en högläsningsbok som de inte fick se vare sig bokpärmen eller bilderna på, vissa pedagoger hade klätt ut sig, och jag hade fyllt på med nya böcker i läskorgarna, som används till lässtunder i gröngräset.


 
Läskorgarna står i skolans uteförråd, till varje korg hör även en picknickfilt att ta med ut.
Tänkvärt citat av f.d. läsambassadören Anne-Marie Körling.


Glad Världsbokdag!
/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie



måndag, april 20, 2020

Coronatider på skoblbiblioteket

Corona-anpassat öppethållande under lunchrasten.

Även skolbibliotekets verksamhet har påverkats av Coronapandemin på olika sätt. Det som blev mest kännbart för eleverna i början var att vi de första veckorna strök den öppna drop-in-verksamheten på lunchrasten, eftersom biblioteket då alltid besöks av många elever från våra olika hus. Husen är hemvist för klasser från samma årskurs, de är uppkallade efter olika färger. I Bronshuset går våra fyra klasser i årskurs 3, i vita resp. gula huset går våra tvåor etc. 

Nu har skolbiblioteket öppet på lunchrasten igen, men varje veckodag är vikt till ett specifikt hus. Det innebär att på måndagar får numera bara elever från klass 12ab (åk 1) komma till biblioteket, på tisdagar är lunchrasten reserverad för eleverna från klass 11ab (åk 2) etc. På så sätt rör sig bara elever i biblioteket samtidigt, som även annars har daglig kontakt med  varandra. Som tur är underlättar också det fina vädret - det är inte så svårt att motivera biblioteksbesökarna att tillbringa större delen av rasten utomhus istället för att trängas i biblioteket.

Utomhus lockar härligt vårväder. Trädet utanför ingången till Backaskolans bibliotek blommar för fullt.

Själva verksamheten med schemalagda bibliotekslektioner fortsätter som vanligt. Dock har Corona fört med sig vissa nya inslag. Till exempel har eleverna tränat på att logga in i olika appar som vi vill kunna arbeta mer med om vi måste övergå till distansundervisning vid en eventuell skolstängning. En av dessa appar är Polyglutt, därLunds kommun glädjande nog har fortsatt tillgång till ett brett urval böcker i fulltext och som ljudboksinläsning. 

Idag höll jag ett helt bokprat med enbart Polyglutt-titlar för att skapa läslust, eftersom lärarna berättat att eleverna inte alltid vetat vilka skönlitterära böcker de ville lyssna till eller läsa i Polyglutt.


Titlarna för dagens boktips i åk 3, direkt från Polyglutt-appens bokhylla

I Lund är vi annars inte bortskämda med tillgång till e-böcker, även om förstås Inläsningstjänst är en viktig funktion. Men tack vare Polyglutt har vi tillgång till många fler titlar. För mig som skolbibliotekarie är det en stor fördel att kunna bokprata utan att antalet fysiska bokexemplar blir en begränsning när sedan många elever blivit sugna på samma titel. Och ett bokprat med e-bokstips möjliggör ju dessutom att jag kan använda samma bokprat i flera klasser under samma tidsperiod, eftersom böckerna inte tar slut.

Efter bokpratet i klassrummet följde de elever som ville låna en fysisk bok med till biblioteket, medan övriga satt kvar i klassrummet och började läsa i Polyglutt - och ingen behövde dra lott om de mest eftertraktade titlarna!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie


måndag, mars 09, 2020

"Allt om religion"? - källkritik i åk 3


Som en repetition av de källkritiska frågorna har vi i åk 3 granskat den här sidan.
De senaste veckorna har treornas bibliotekslektioner handlat om informationssökning, kopplat till ett stort pågående SO-arbete om islam, judendom och kristendom. Vi inledde med en repetition av olika sökvägar och tränade sedan att söka information i NE Junior och i SO-läroboken. 


Sedan dess har klasserna hunnit arbeta vidare med sin faktainhämtning, och eleverna har börjat få bra koll. Fotot nedan visar whiteboarden i en av klasserna, där lärare och elever tillsammans fyllt i det de tagit reda på så här långt.


Som en fortsättning har jag i dagarna hållit en lektion som knyter an till förra bibliotekslektionens infosöksövningar. Vi har tittat på ett avsnitt av UR-serien "Hur vet du det?" om att googla, och sedan repeterat vad vi vet om källkritisk granskning sedan årskurs ett och två. 

Gemensamt granskade vi sedan en webbsida med det lovande namnet Allt om religion

När är sidan gjord? 


Här står det 4 mars 2020, så den är ju inte direkt gammal och föråldrad. Konstigt att den inte har en enda kommentar. Men det är kanske just för att den är så ny?

Vad handlar sidan om?


Det står att sidan innehåller fakta om religion, och att den är jättebra att använda i skolarbetet. Lite misstänksamma blir vi när det står så, att sidan är "jättebra" ...
Och när vi läser under de olika flikarna hittar vi saker som inte överensstämmer med det vi hittills letat fram och lärt oss. Hmmm.

Hur är sidan gjord?


Den innehåller en del stavfel, men annars ser den ganska seriös ut (där är inte en massa reklam eller emojis eller blinkande banners). Men länkarna på högersidan verkar inte fungera. 

Bilderna är ganska intetsägande. Även om det står att de är hämtade från sajter med material som är fritt att använda med tanke på upphovsrätten, så finns där ingen bildtext som förklarar vad som syns på bilden.

På undersidan om islam verkar texten vara inklistrad direkt från Wikipedia - och där är texten alldeles för svår för oss. Är det plagiat att göra så, diskuterar vi? 

Vem har skapat sidan, och varför?


En seriös sida ska alltid ha en flik som berättar vem som står bakom sidan och varför den finns. Den kan heta Om oss, About, eller som här Om den här sidan

Aaahh. 

Eleverna är till lika dela upprörda och fascinerade över att det är så lätt att slänga upp en sida på nätet. 

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

onsdag, mars 04, 2020

Kanske vårens viktigaste möte


Igår kväll gjorde vi något riktigt viktigt på Backaskolan. Pedagogerna i årskurs 3 hade tillsammans med mig och skolkurator Taschkin Arslan bjudit in vårdnadshavarna i trean till en informations- och diskussionskväll om nätvett, eller "säker och ansvarsfull digital kommunikation", som det heter i läroplanen. Hur kan skolan och hemmen samarbeta för att rusta våra barn och elever för livet online?




Kvällen handlade bland annat om följande:
  • varför ska skolan arbeta med nätvett?
  • vad säger eleverna själva i en enkät om sina erfarenheter av nätet?
  • hur har vi lagt upp nätvettsundervisningen? (se vår plan för nätvett F-3)
  • vad försöker vi på skolan lära ut, och vilka aspekter vill vi att ni vårdnadshavare är förberedda på när de dyker upp?
  • vad tänker och tycker ni vårdnadshavare?




Under 90 intensiva minuter diskuterade vi regler, respektfulla frågor, filter, mellanstadiets lärplattor, ryktesspridning, kedjebrev, strategier för när något på nätet känns fel, skönlitteratur som en ingång till samtal och empati, fritidspedagogernas roll i nätvettsarbetet, barns rädsla för att få skärmförbud, vuxnas ansvar och hur vi kan hjälpas åt i den utmaning vi dagligen möter i barns digitala vanor.



Vi avslutade kvällen med en rad tips på sidor och organisationer som erbjuder ytterligare stöd till vuxna som vill prata nätvett med barn och unga i sin närhet. 
Stort tack till er som kom!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

P.S. Den 25 mars har vi ett liknande möte för vårdnadshavarna i förskoleklass. Anmälningsformuläret är utskickat via Unikum. Välkomna!

torsdag, februari 06, 2020

Om att slå upp ord - MIK i förskoleklass


Under vårterminen brukar förskoleklassens bibliotekslektioner på Backaskolan kretsa kring medie- och informationskunnighet (MIK). Jag har i ett tidigare inlägg beskrivit hur vi bygger en svit om 6-7 bibliotekspass kring MIK och kopplar den till klassernas egna arbeten med faktatextskrivande. Redan i F-klass ser vi till att prata en första gång om begreppen källa och information, testa olika sökvägar och diskutera tryckta och digitala uppslagsverk, söktjänster, bildsök och upphovsrätt. Självklart på elevernas nivå, de måste ju förstå vad vi pratar om.

Senare, i åk 1-3, återkommer vi sedan till de olika delarna mer i detalj och fördjupar och breddar. 

Övning från boken "Källkritik med källspanarna F-3 av Liselott Drejstam och Emma Lund

Förra lektionen redde vi ut begreppet källa, och skillnaden mellan vattenkälla och informationskälla. Där hade jag stor glädje av en övning från Drejstams och Lunds bok Källkritik med källspanarna F-3. Övningen går ut på att klippa ut rätt bilder och klistra upp dem på ett papper, vilket eleverna alltid tycker är roligt.


Nästa lektion handlar om tryckta uppslagsverk (för att vi så småningom ska kunna prata om digitala uppslagsverk som NE och Wikipedia) och uttrycket "att slå upp ett ord". Idag testade jag en ny övning för att eleverna även under detta lektionspass skulle få jobba aktivt och känna att de lyckats.

Uppslag ur Barnens stora lexikon

Efter en kort genomgång om uppslagsverk och hur de är uppbyggda fick eleverna parvis sitta med var sitt ex av Barnens stora lexikon. 

Laminerade uppdragskort gör det möjligt att lätt torka bort svaret och ge uppdragskortet till nästa par. 

Varje par fick ett uppdrag: ringa in vilken begynnelsebokstav ni ska leta efter om ni ska slå upp ordet XXX,  hitta sedan ordet i uppslagsboken och anteckna sidnumret.

Rätt uppslag i boken, bilden underlättar uppgiften.
Eftersom klassen precis har börjat arbeta med temat Naturen hade jag valt olika djur, men även ord som hav, flod, berg, vulkan. Orden var olika svåra att läsa, så att vi vuxna kunde anpassa svårighetsgraden till respektive par, och som extra hjälp fanns den tillhörande bilden från lexikonet att hålla utkik efter.

Drygt 20 uppdragskort var lagom till en grupp om 12-13 elever.
Eleverna blev mycket ivriga och hann igenom många uppdrag i respektive par. "Vi är klara igen!! Kan vi få nästa?" "Oj vad vi är snabba!" 

Nu vet vi vad det innebär att slå upp ord i ett tryckt uppslagsverk, och när vi om några veckor börjar prata nätet kan vi jämföra med digitala uppslagsverk.

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie