Vad är det som gör en bok till en barn- eller ungdomsbok egentligen? Jag har ställt mig den frågan förrut och gör det igen. Anledningen till det är att jag just nu läser Cornelia Funkes tredje bok om Bläckvärlden, Bläckdöd. Det är en ganska komplicerad bok. Berättarperspektivet skiftar ständigt, det är inte bara Meggie, det unga hjältinnan som står i centrum. Även hennes föräldrar får föra talan, liksom flera andra personer, både på den onda och den goda sidan. Man får följa många olika personers inre resonemang. Språket är också avancerat, beskrivningarna är ofta krångliga. Bokens omfång är i högsta grad vuxet, en riktig tegelsten är det (698 sidor!). Men det är en bra historia, spännande och fantasieggende. Jag är lite besviken på genusperspektivet, dock. Meggie är ofta passiv eller tar hand om småbarn, medan de stora handlingarna utförs av henns pappa Nötskrikan eller någon av hennes två beundrare, Farid och Doria. Kvinnorna sysslar med matlagning eller läkekonst medan männen slåss, beskyddar, bygger saker, skriver själva historien eller uppfinner. Undantaget är en av rövarna som ständigt syr kläder och masker.Vem ska läsa den här boken? Den är Hcg-klassad, men få barn i den åldern klarar/orkar en så tjock och avancerad bok. Ungdomar läser inte gärna det som är klassat för yngre och få vuxna läser barnböcker. Den skulle funka utmärkt som högläsning, men men kräver ju sin tid eftersom den är så tjock. Jag tycker det är synd om den inte hittar sina läsare, den är ju bra! Som vuxenbok hade den kunnat nå fler kanske, tror jag.
Jag får återkomma när jag läst klart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar