Nu är årets stora firmafest/fortbildningskaos förbi och som vanlig infinner sig behovet av att summera det hala lite för sig själv. Jag gick på tio seminarier på torsdagen. På fredagen slappade jag lite och gick bara på åtta. Mellan seminarierna försöker man hinna se alla intressanta montrar, prata med kollegor från när och fjärran, mingla och knyta kontakter. Och stå i toakö. Matsäck och bekväma skor är ett måste. Efter en sådan dyvling är man så full i huvudet att det känns helt tomt. Vad har jag egentligen varit med om, frågar man sig uppgivet?
Då är det bra att titta tillbaka på sina anteckningar och konstatera, att det är faktiskt en hel del. Och vissa teman kommer tillbaka på flera ställen, så att man kan göra intressanta kopplingar Vilka de temana blir är säkert olika för alla och beroende på vilka seminarier man valt att gå på, men för mig är årets teman: läsning, kreativitet, hjärnan och fördomar.
Läsning är kanske inget otippat tema på en bokmässa, men eftersom den stora Litteraturutredningen kom på torsdagsmorgonen, så bubblande det faktiskt extra mycket kring hur svenskarnas läsvanor ser ut, den sjunkande läskunnigheten och vad man ska göra för att öka barns lust att läsa. Exempelvis var jag på ett seminarium med Martin Ingvar och Martin Widmark. I Litteraturutredningen framkommer att böcker är billigare än någonsin och de som läser läser mer, men de flesta läser mindre. Och allra minst läser pojkarna. "Martin och Martin är arga på det" sa Martin Ingvar. Men Widmark presenterade sin lösning på problemet. Han menade att läsning av skönlitteratur faller mellan stolarna (hemmet o skola) och föreslår därför läsning 30 min om dan (på primetime - inte när man väntar på att alla ska komma in från rasten eller när man är färdig med något annat) i skolan på låg- och mellanstadiet. Idag har det vi kallade för "Bokslukarålderna" nästan försvunnit, eftersom man inte inte kommer in i den om man inte har den automaticitet som behövs för att få det där underbara flowet i läsningen. För att bli en god läsare behöver man läsa 3,5-4 km. Widmark hade mätt en Lassemajabok, och den är cirka 100 meter läsning. Därför föreslog Widmark också att alla barnboksförlag ska märka upp sina böcker i läsmeter, för att spela på de flesta barns intresse för att tävla i allt möjligt. Ett annat problem är att det saknas läsande förebilder: "Läsning är inte längre en statussport hos män" sa Ingvar, vilket är ett stort problem. Om vi misslyckas med att få våra barn att läsa: "skjuter vi oss i foten och vi har snart slut på fötter att skjuta oss i" menade han också.
På ett annat seminarium och läsning och läslust med Johanna Lidbäck, Martin Widmark, Karna Nyström och Karin Wirsén hävdade Widmark att han inte alls kände igen sig i den dystra bilden av barns läsning som Litteraturutredningen ger. Och Karna Nyström höll med: om man ger barnen en chans att bli intresserade av läsning så är det inte alls svårt. Jag håller också med om det. Men Nyström föreslog ändå en del enkla åtgärder: Lästid till alla lärare så att de kan vara läsande förebilder, bokprat som tar bort snubbeltrådarna på väg in i litteraturen, tid att läsa i skolan, att eleverna får hjälp med att välja bra böcker, att det finns bra skolbibliotek.
Nå, detta är allt jag hinner skriva just nu. Jag får återkomma till kreativiteten, hjärnan och fördomarna senare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar