Skolbibliotek 2012 - Vi fattar. Vem mer ska vi övertyga?

Förförra veckan, 15-16 november, deltog jag och kollegan Lotta i den nationella skolbibliotekskonferensen Skolbibliotek 2012. Det var ett späckat tvådagarsprogram med många väldigt intressanta föreläsningar, som Stefan Pålsson skrivit bra om på Skolverkets hemsida, läs om dag 1 här och om dag två här. Även Läsambassadören Johan Unenge, som var med på nästa hela konferensen, har bloggat om det.

Jag läser nu igenom mina anteckningar och funderar på vad jag skulle kunna ha att tillägga av tankar efter dagen. En sak som var återkommande var skolbibliotekets roll i den datoriserade skolan. Därom pratade både SKL's Widell och Östling och de menade ungefär: Ju bättre verktyg vi får, ju mer kan vi se, ju längre bort kommer vi. Men det gör inte att vi förstår, vi bara fattar lite mer, får en större blid. Detta är ett av bibliotekens viktiga uppdrag: att förse elever med rätt verktyg och att hjälpa dem i tolkningen av vad de ser. Nacka Gymnasiums bibliotek berättade om hur biblioteket blivit viktigare när skolan plötsligt hade 1200 datoranvändare att serva och beskrev bland annat sitt framgångsrika samarbete med IKT- och teknisk personal. Om gott samarbete mellan IKT-pedagog och bibliotekarie berättade också Digiteket i Staffanstorp. Kristina Alexanderson menade att bibliotekarier skulle ställa sig upp och skrika: "Det är vi som ska leda digitaliseringen av skolan" eftersom bibliotekarier besitter den kompetensen: att diskutera upphovsrätt och källkritik är ett av våra grunduppdrag. På det spåret var även Ulrik Simonsson från Ungdomsbarometern inne. Hans beskrivning av "dagens ungdom" var mycket fin och hoppfull. Hans framtidsprofetior om biblioteken lät ungefär:

• Tendenser visar att studiemotivationen i stort ökar. Det påverkar så klart skolbiblioteken
• De unga idag är en omvärldsvan generation, man måste sålla och värdera olika källor och det tycker de är svårt, där kan biblioteken vara stor hjälp, att sålla i infodjungeln.
• Medikonsumtion är även en form av  imagebygge – det gäller för biblioteken att tillhandahålla de imageskapande böckerna
• Boken står inte längre på helt egna ben, nu är det omnichanel som gäller – boken är en del av ett större koncept.
• Demokratiaspekten. Alla har inte en dator, biblioteket kan fånga upp så att alla kan få en chans att använda och ta del av sociala medier och så vidare. Digital delaktighet.
• Biblioteken bör fungera som ett infonav i skolan, någon som samlar och tar ansvar och behovet av detta ökar i en-en-skolan.

Om vi lägger Litteraturutredningens förslag på bemannade skolbibliotek till det här, så måste jag säga att jag tycker att framtiden för skolbibliotekssektorn ser ganska ljus ut. Ändå så råder en skriande ojämlikhet i vad elever får vad gäller skolbibliotek, läs vad Elin Lucassi, skolbiblioteksamordnare på KB skriver här, apropå en artikel om gymnasieskolor och bibliotek som var i Sydsvenskan i veckan.

Skolbiblioteken behövs, vi är många som vet det. Men det ser ännu för dåligt ut överlag. Vem är det vi ska få att fatta? Rektorer? Politiker? Föräldrar/elever som gör medvetna skolval?