Våra ettor marineras i berättelser - Skapande skola och samarbete skola-fritids-skolbibliotek

Proffsberättare Christina Strömwall drar en skröna om när hon som barn paddlade badbalja i en översvämmad källare.                                        Foto: Monika Staub Halling

Igår fick alla våra ettor överraskningsbesök av en kvinna som stövlade rakt in i klassrummet och bad läraren om att få låna eleverna en stund. "Jag tänkte berätta en historia för er, är det okej?" Det lät mycket bra, tyckte eleverna, och snart satt de trollbundna och lyssnade till kvinnans berättelse.

 

Kvinnan heter Christina Strömwall, hon är berättarproffs och hon kommer att besöka oss snart igen - nästa gång har hon med sig berättarkollegan Sara Arambula, och de stannar en hel timme i varje klass för att ha workshop med eleverna.

 

Uppmärksamheten är total när Christina berättar.                                            Foto: Monika Staub Halling

Att vi i åk 1 satsar våra Skapande skola-pengar på muntligt berättande går hand i hand med att klasserna just nu arbetar med narrativa texter under svensklektionerna. De lär sig hur en berättelse är uppbyggd och tränar på att gemensamt skriva berättelser som följer en röd tråd.

 

Exempel på en gemensamt skriven berättande text, uppsatt på klassrumsväggen som modell för fortsatta övningar.

Under bibliotekslektionerna kompletterar vi med gemensam läsning av olika berättande texter, t.ex. genom att först bara titta på bilderna i en lättlästbok och prata om vad vi tror händer i berättelsen, sedan läsa boken med originaltexten och samtidigt titta närmare på berättelsens olika byggstenar (titel, inledning, problem, lösning, avslut). 

 

Laminering pågår. Berättelsekorten som vi tänker använda på fritds  kommer från kopieringsunderlaget till Karin Petterssons bok "Språk- och kunskapsutvecklande undervisning F-3"

På fritidsmötet idag planerade vi för en rad eftermiddagar i biblioteket där ettorna gemensamt med sin fritidspedagog skapar muntliga berättelser utifrån kort vi drar ur olika påsar: 1 huvudperson, 1 miljö, 1 svårighet samt 1 föremål som (kanske) kan bli en lösning på problemet.

En annan eftermiddagsaktivitet som just nu pågår på fritids är filmskapande med bl.a. Green Screen. För att det ska bli bra filmer krävs det förstås också först en gemensam berättelse med en tydlig röd tråd.

Kul när vi  från olika håll arbetar med samma innehåll och lyckas skapa en helhet för eleverna!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Litteralund 2018

Nu är det dags! På söndag (den 15 april) startar årets upplaga av barnboksfestivalen Litteralund med en fullspäckad familjesöndag. Den senaste tiden har jag inlett bibliotekslektionerna i de olika klasserna med att göra reklam för det.

Hela programmet för Litteralund 2018 finns på litteralund.se

Programmet är en härlig blandning av workshops, föreställningar och möten med författare, och inträdet är gratis. Vissa aktiviteter kräver dock att man skriver upp sig på en bokningslista som finns tillgänglig i Litteralunds informationsdisk på Stadsbiblioteket 30 min. innan aktiviteten  börjar. Men de allra flesta programpunkterna kräver ingen anmälan.



På och runt Stadsbiblioteket pågår det massor av roliga aktiviteter hela söndagen.

På söndag har du chansen att träffa författarna till LasseMaja, Teddy- och Siggeböckerna, Pax och många fler. Det blir även bildworkshop med kända illustratörer, musikföreställningar, biovisning, högläsning och musikteater. Programmet för hela söndagen finns att läsa här.

Hoppas få se många Backabarn på Stadsbiblioteket på söndag!

Inbokade Backaklasser under veckan

Hela veckan som följer pågår sedan Litteralund med skolklasser som deltar i workshops med professionella barnboksskapare.

Från Backaskolan har fem klasser lyckats få plats:

10b och 09d ska besöka musikföreställningen om Snövit, 10a ska ha bildworkshop med Maja Säfström, 09c ska träffa författaren Emma Karinsdotter och 09b ska ha bildworkshop med Linda Bondestam.

 

 

 

Sagoshow för åk 1

Sagoshow med Berätteribolaget (bilderna är tagna under en föreställning för förra årets åk 1)      Foto: Monika Staub Halling

Varje år ansöker Lunds kommun om Skapande skola-bidrag från Kulturrådet, som sedan fördelas på skolorna. De fem skolorna (F-klass till och med åk 9) på Norra Fäladen samordnar hur pengarna används, så att det ska bli en bra helhet. Jag är med i skolområdets Skapande skola-grupp, som varje år planerar en större gemensam aktivitet per årskurs.

Det här läsåret har förskoleklasserna besökt Skissernas museum för en visning och en bildworkshop, vilket var mycket uppskattat.

Åk 2 ska under en workshop med musikgruppen SKROT programmera en egen musikmaskin.

Åk 3 deltar i ett teaterprojekt med Malmö stadsteater, då de fått se föreställningen "Den oändliga historien" och haft workshop med en dramapedagog.

Åk 1 ska nu på fredag gå på Sagoshow med Berätteribolaget. På Backaskolan har ettorna arbetat mycket med folksagor under bibliotekslektionerna, då vi högläst och diskuterat många folksagor och tittat närmare på hur de är uppbyggda och berättade. Med så mycket förförståelse blir det extra roligt att nu få uppleva en fartfylld show där proffsberättare, proffsmusiker och proffstecknare gestaltar sagor på scen.

Mikael Björk från Berätteribolaget berättar om De tre bockarna Bruse (fotot är från förra årets föreställning). Foto: MSH

Jag som var med på föreställningen förra året vet att detta blir en succé.

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Biblioteket och Lgr11 i åk 1

 

Vi reder ut skillnader och likheter mellan skön- och facklitteratur i åk 1.

I läroplanen, Centralt innehåll för ämnet svenska åk 1-3, står det att vi ska arbeta med

Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.

Tillsammans med pedagogerna i åk 1 har jag planerat en serie bibliotekslektioner, som är en del av klassernas pågående arbete med Djur på vintern.



Klasserna arbetar med djur/fåglar på vintern. Bibliotekslektionerna
ingår i det arbetet.      Foto: Monika Staub Halling

Lektion 1
60 min. helklass i klassrummet, bibliotekarie och pedagog

Jag knyter an till att klassen arbetar med temat Djur på vintern. Vad finns det egentligen för böcker om det?

På storskärm visar jag framsidan på en faktabok om fåglar på vintern. Vi diskuterar vem som har skrivit boken, och vem som gjort bilderna. Var ser man det?

Och hur vet författaren allt det där om fåglarna? Vi resonerar om olika sätt för en författare att ta reda på fakta om fåglar. Barnen har kloka förslag på hur det går till. Författaren har nog tittat mycket på fåglar. Och läst andra fågelböcker. Eller googlat kanske? Vi pratar om de olika sätten att få information.


Vi vuxna leder sedan in diskussionen på begreppen faktaböcker och skönlitteratur, jag visar framsidan och några uppslag ur en skönlitterär bilderbok som också handlar om djur på vintern, och vi resonerar kring likheter och skillnader.

 

Därefter får barnen parvis hjälpas åt att undersöka böcker som vi ger dem (en bok i taget). Uppdraget är att bestämma om boken är skönlitterär, eller om den är tänkt som faktabok.

Eftersom vi inte vill lägga tid på att låta barnen gång på gång skriva de svåra orden, får de istället en liten hög med stickor, att lägga i respektive bok när de bestämt sig.

 

 

 

 

Vissa böcker är gränsfall, diskussionerna är livliga och resonemangen ibland överraskande. Vi avrundar lektionen genom att låta de olika paren berätta om sin klurigaste bok.

 

 

Lektion 2

60 min., helklass i klassrummet

Idag fortsätter vi titta på fakta om Djur på vintern. Jag visar framsidan på en lärobok i NO.

"Vad tror ni om den här boken? Vad betyder NO? Kan den här boken innehålla någon fakta om djur på vintern? Hur tar vi reda på det?"

 

Barnen föreslår att vi öppnar boken.

Tillsammans utforskar vi innehållsförteckningen. Hur är den uppbyggd? Vad betyder siffrorna? Hur hänger de olika uppslagen ihop?

Och under vilken rubrik skulle det kunna finnas något om djur på vintern?

Sedan får barnen parvis titta på varsin kopia av innehållsförteckningen. Jag vill nämligen ha hjälp med att kolla om det står något om björnar någonstans i innehållsförteckningen.

Nej ... det verkar inte finnas något.

Finns det fler sätt att kolla om det ändå står något om björnar i boken?

 

 

Vi tittar på uppslaget längst bak i boken, som heter Register. Vad är det här?

Det ser ju nästan likadant ut som innehållsförteckningen. Men ... nej, förresten.

Vi hjälps åt att leta efter björnen här i registret, men konstaterar att den här NO-boken säkert är mycket användbar på många sätt, men inte för mig som vill läsa om björnar.
 

Då får vi väl gå vidare och prova med en annan bok.

Jag visar framsidan på en annan faktabok, den heter Djur och har en ekorre på framsidan.

Hur ska vi nu ta reda på om den innehåller något om björnar? Just det, vi börjar med att titta efter en innehållsförteckning eller ett register.

Två och två får barnen hjälpas åt att undersöka boken närmare (vi har exemplar så det räcker till alla). Till sin hjälp har de några stödfrågor.

 

Idé och foto: Monika Staub Halling

Ännu en gång blir det ivriga diskussioner. Vi sammanfattar och konstatera att den här boken verkar rätt lagom för någon i åk 1 som vill läsa mer om björnar.

Efter de här två bibliotekslektionerna kommer lärarna och klasserna att träna på olika lässtrategier som hjälper eleverna att ta sig an faktatexter.

Om några veckor ägnar vi en tredje bibliotekslektion åt en fortsättning om björnfakta, då vi jämför två olika källor om björnar.

Men under veckorna fram till dess fyller vi bibliotekslektioner med bokprat och andra läsfrämjande aktiviteter.

 

/Monika Staub Halling

 

Läsvagnarna är igång!

Sedan ett par veckor tillbaka har varje klass i åk 1 på Backaskolan (vi har fyra) var sin läsvagn i klassrummet. På vagnen finns det trälådor märkta i olika färger. Färgerna motsvarar sex svårighetsgrader eller läsnivåer, från grön till blå.

En av fyra läsvagnar, redo att köras ut till en klass i åk 1. De 6 färgerna motsvarar svårighetsgrader från mkt lätt (grön) till "vanlig" men inte alltför svår kapitelbok (blå). På varje vagn finns det ca 250 böcker. Foto: Monika Staub Halling

 

Syftet med vagnarna är att tillhandahålla ett rikt urval av lästräningsböcker, som pedagoger och elever kan använda till läsläxor och andra läsinlärningsaktiviteter. Ett mobilt klassrumsbestånd med en tydlig indelning i svårighetsgrader, så att den enskilda eleven lätt ska kunna hitta böcker på sin aktuella nivå.
 
Idén till vagnarna väcktes av en av våra specialpedagoger, Anneli Jönsson, som hade erfarenhet av ett liknande system från sin tidigare arbetsplats Östra Torn.
 

Såhär har vi gjort på Backaskolan

Anneli och jag fick under hösten rektors välsignelse att sätta igång med hela projektet, och började leta efter lämpliga vagnar och lådor. Sedan bildade vi på skolan en arbetsgrupp bestående av mig, specialpedagogerna samt en representant från åk 1, åk 2 och åk 3 vardera.
 
Vi sju träffades en intensiv eftermiddag i januari för att gå igenom bibliotekets befintliga bestånd av lättlästhäften, som även tidigare varit indelat i färgnivåer. Dessa häften hade stått i skolbiblioteket, där pedagogerna i åk 1 brukade hämta drivor av häften och lättlästböcker för att ha  tillgängliga i klassrummet. Lärarna menade dock att eleverna hade svårt att få en överblick över de olika svårighetsgraderna, och de upplevde det som om urvalet i klassrummet ändå alltid var för begränsat. Böckerna är ju så tunna och tar snabbt slut.

Sorteringsarbete pågår. Foto: Eva Rading

 

Nu tog vi fram alla lättlästhäftena och la ut dem i stora högar på biblioteksgolvet, dubbelkollade så att färgmarkeringarna verkligen stämde, märkte om en del böcker och slog samman några färgnivåer där vi tyckte att det var svårt att se skillnad. Vi landade i sex färgnivåer, grön, gul, orange, röd, brun och blå. Vi lade även till en låda med böcker i versaler och svårighetsbestämde dem till färgerna gul resp. orange.

 

Foto: Eva Rading

När vi hade fått grepp om hur många böcker vi hade att tillgå inom varje färg delade vi upp beståndet på fyra vagnar. Inom varje färgnivå såg vi till att skapa sinsemellan olika lådor, dvs. böckerna på vagnarna skiljer sig åt. Anledningen är att en klass som läst ut sin vagn ska kunna byta vagn med sin grannklass och på så sätt få en ny uppsättning titlar men fortfarande inom samma svårighetsgrader.

Foto: Eva Rading

Ovärderligt samarbete specialpedagog, lärare och skolbibliotekarie              Foto: Eva Rading

Efter knappt fyra timmars fokuserat samarbete var vi så pass klara att jag sedan kunde fortsätta på egen hand. Det som återstod var  att omlokalisera de ca 1000 böckerna till placeringen "Läsa själv" i bibliotekssystemet Bookit, förse dem med halvårslånetid och låna ut dem på fyra nyskapade lånekort, som är döpta t.ex. "Läsvagn 09a". När då en läsvagnsbok av misstag lämnas tillbaka till biblioteket ser jag enkelt var den hör hemma. I slutet av läsåret kan jag återlämna böckerna i Bookit, och ser samtidigt vilka böcker som fortfarande saknas.

En av fyra färdiga läsvagnar. Längst ner några tomma lådor, att fyllas med lite mer tillfälliga klassrumslån.
Foto: Monika Staub Halling

Nu har vi kört ut var sin läsvagn till klasserna i åk 1, till elevernas och pedagogernas uppenbara glädje.

Under våren kommer specialpedagogerna och jag att komplettera själva vagnarna med en del metodtips kring hur man kan använda beståndet i arbetet med ASL, En läsande klass, inläst litteratur via Inläsningstjänst, cirkelmodellen/genrepedagogik m.m.

Tanken är sedan att vagnarna efter sommarlovet ska gå över till nästa omgång ettor, men att det jämte det övriga mediebeståndet i biblioteket ska finnas ett mindre bestånd av attraktiva lättlästböcker, märkta enligt samma färgnivåer som på vagnarna. På så sätt kan även åk 2 och åk 3 hitta lättare titlar, svårighetsklassade enligt ett system de är väl förtrogna med sedan åk 1.

Och för de pedagoger som tar över en åk 1 borde läsvagnarna och metodtipsen vara ett värdefullt stöd i arbetet. 

(Läsvagnarna ersätter förstås ingalunda klassernas besök i skolbiblioteket. Varje klass har en 60 min. lektion med mig och deras lärare varannan vecka, då vi arbetar med MIK eller bokprat eller annat, och däremellan besöker pedagogerna biblioteket med sina elever för att låna på sig svårare böcker att högläsa med föräldrarna hemma. Så vagnarna är ett komplement som avlastar bibliotekslektionerna från att bli "läsläx-lånetillfällen", vilket ger utrymme för annat under bibliotekslektionen.)

/Monika Staub Halling