Coronatider på skoblbiblioteket

Corona-anpassat öppethållande under lunchrasten.

Även skolbibliotekets verksamhet har påverkats av Coronapandemin på olika sätt. Det som blev mest kännbart för eleverna i början var att vi de första veckorna strök den öppna drop-in-verksamheten på lunchrasten, eftersom biblioteket då alltid besöks av många elever från våra olika hus. Husen är hemvist för klasser från samma årskurs, de är uppkallade efter olika färger. I Bronshuset går våra fyra klasser i årskurs 3, i vita resp. gula huset går våra tvåor etc. 

Nu har skolbiblioteket öppet på lunchrasten igen, men varje veckodag är vikt till ett specifikt hus. Det innebär att på måndagar får numera bara elever från klass 12ab (åk 1) komma till biblioteket, på tisdagar är lunchrasten reserverad för eleverna från klass 11ab (åk 2) etc. På så sätt rör sig bara elever i biblioteket samtidigt, som även annars har daglig kontakt med  varandra. Som tur är underlättar också det fina vädret - det är inte så svårt att motivera biblioteksbesökarna att tillbringa större delen av rasten utomhus istället för att trängas i biblioteket.

Utomhus lockar härligt vårväder. Trädet utanför ingången till Backaskolans bibliotek blommar för fullt.

Själva verksamheten med schemalagda bibliotekslektioner fortsätter som vanligt. Dock har Corona fört med sig vissa nya inslag. Till exempel har eleverna tränat på att logga in i olika appar som vi vill kunna arbeta mer med om vi måste övergå till distansundervisning vid en eventuell skolstängning. En av dessa appar är Polyglutt, därLunds kommun glädjande nog har fortsatt tillgång till ett brett urval böcker i fulltext och som ljudboksinläsning. 

Idag höll jag ett helt bokprat med enbart Polyglutt-titlar för att skapa läslust, eftersom lärarna berättat att eleverna inte alltid vetat vilka skönlitterära böcker de ville lyssna till eller läsa i Polyglutt.

Titlarna för dagens boktips i åk 3, direkt från Polyglutt-appens bokhylla

I Lund är vi annars inte bortskämda med tillgång till e-böcker, även om förstås Inläsningstjänst är en viktig funktion. Men tack vare Polyglutt har vi tillgång till många fler titlar. För mig som skolbibliotekarie är det en stor fördel att kunna bokprata utan att antalet fysiska bokexemplar blir en begränsning när sedan många elever blivit sugna på samma titel. Och ett bokprat med e-bokstips möjliggör ju dessutom att jag kan använda samma bokprat i flera klasser under samma tidsperiod, eftersom böckerna inte tar slut.

Efter bokpratet i klassrummet följde de elever som ville låna en fysisk bok med till biblioteket, medan övriga satt kvar i klassrummet och började läsa i Polyglutt - och ingen behövde dra lott om de mest eftertraktade titlarna!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

"Allt om religion"? - källkritik i åk 3

Som en repetition av de källkritiska frågorna har vi i åk 3 granskat den här sidan.

De senaste veckorna har treornas bibliotekslektioner handlat om informationssökning, kopplat till ett stort pågående SO-arbete om islam, judendom och kristendom. Vi inledde med en repetition av olika sökvägar och tränade sedan att söka information i NE Junior och i SO-läroboken. 

Sedan dess har klasserna hunnit arbeta vidare med sin faktainhämtning, och eleverna har börjat få bra koll. Fotot nedan visar whiteboarden i en av klasserna, där lärare och elever tillsammans fyllt i det de tagit reda på så här långt.

Som en fortsättning har jag i dagarna hållit en lektion som knyter an till förra bibliotekslektionens infosöksövningar. Vi har tittat på ett avsnitt av UR-serien "Hur vet du det?" om att googla, och sedan repeterat vad vi vet om källkritisk granskning sedan årskurs ett och två. 

Gemensamt granskade vi sedan en webbsida med det lovande namnet Allt om religion

När är sidan gjord? 

Här står det 4 mars 2020, så den är ju inte direkt gammal och föråldrad. Konstigt att den inte har en enda kommentar. Men det är kanske just för att den är så ny?

Vad handlar sidan om?

Det står att sidan innehåller fakta om religion, och att den är jättebra att använda i skolarbetet. Lite misstänksamma blir vi när det står så, att sidan är "jättebra" ...

Och när vi läser under de olika flikarna hittar vi saker som inte överensstämmer med det vi hittills letat fram och lärt oss. Hmmm.

Hur är sidan gjord?

Den innehåller en del stavfel, men annars ser den ganska seriös ut (där är inte en massa reklam eller emojis eller blinkande banners). Men länkarna på högersidan verkar inte fungera. 

Bilderna är ganska intetsägande. Även om det står att de är hämtade från sajter med material som är fritt att använda med tanke på upphovsrätten, så finns där ingen bildtext som förklarar vad som syns på bilden.

På undersidan om islam verkar texten vara inklistrad direkt från Wikipedia - och där är texten alldeles för svår för oss. Är det plagiat att göra så, diskuterar vi? 

Vem har skapat sidan, och varför?

En seriös sida ska alltid ha en flik som berättar vem som står bakom sidan och varför den finns. Den kan heta Om oss, About, eller som här Om den här sidan

Aaahh. 

Eleverna är till lika dela upprörda och fascinerade över att det är så lätt att slänga upp en sida på nätet. 

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Kanske vårens viktigaste möte

Igår kväll gjorde vi något riktigt viktigt på Backaskolan. Pedagogerna i årskurs 3 hade tillsammans med mig och skolkurator Taschkin Arslan bjudit in vårdnadshavarna i trean till en informations- och diskussionskväll om nätvett, eller "säker och ansvarsfull digital kommunikation", som det heter i läroplanen. Hur kan skolan och hemmen samarbeta för att rusta våra barn och elever för livet online?

Kvällen handlade bland annat om följande:

• varför ska skolan arbeta med nätvett?
• vad säger eleverna själva i en enkät om sina erfarenheter av nätet?
• hur har vi lagt upp nätvettsundervisningen? (se vår plan för nätvett F-3)
• vad försöker vi på skolan lära ut, och vilka aspekter vill vi att ni vårdnadshavare är förberedda på när de dyker upp?
• vad tänker och tycker ni vårdnadshavare?

Under 90 intensiva minuter diskuterade vi regler, respektfulla frågor, filter, mellanstadiets lärplattor, ryktesspridning, kedjebrev, strategier för när något på nätet känns fel, skönlitteratur som en ingång till samtal och empati, fritidspedagogernas roll i nätvettsarbetet, barns rädsla för att få skärmförbud, vuxnas ansvar och hur vi kan hjälpas åt i den utmaning vi dagligen möter i barns digitala vanor.

Vi avslutade kvällen med en rad tips på sidor och organisationer som erbjuder ytterligare stöd till vuxna som vill prata nätvett med barn och unga i sin närhet. 

Stort tack till er som kom!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

P.S. Den 25 mars har vi ett liknande möte för vårdnadshavarna i förskoleklass. Anmälningsformuläret är utskickat via Unikum. Välkomna!

"Källförteckning light" - åk 3 tränar på att ange sina källor

Förra bibliotekslektionen i treorna handlade om upphovsrätt. Exakt hur det gick till ska inte avslöjas här men klasserna fick på nära håll erfara hur orättvist det kan bli när någon får berömmet och belöningen för något som faktiskt någon annan skapat.

Som en logisk fortsättning tränar vi under den här bibliotekslektionen på hur en kan ange sina källor. Så här på lågstadiet kan en källförteckning innehålla de tre uppgifterna upphovsperson, verkets titel samt utgivningsår (vi börjar med tryckta källor för tydlighetens skull). Jag har med mig exempel på böcker och deras olika delar där vi gemensamt letar efter titel, författarens namn och utgivningsår.

Efter ett antal gemensamma övningar får eleverna prova själva. Först utifrån fler exempel som jag förberett för projektorn, men snart fortsätter de ivrigt med allt inom räckhåll - sin egen läsläxa, bänkgrannens lådbok, böcker från klassrumsbiblioteket ...

 

Det som verkade lite traggligt från början utvecklar sig till en riktigt kul övning. Sedan gäller det bara att nöta in digitala källor och bildkällor också!

Monika Staub Halling / skolbibliotekarie

Fotbollsberättelser i åk 3

Den 11 och 12 februari får våra treor på Norra Fäladen besök av författaren och sportjournalisten Anja Gatu. På Backaskolan har jag tipsat klasserna om skönlitterära idrottsberättelser, både Anjas egna och sådana skrivna av andra författare. Vi håller ju även på med en läsutmaning i åk 3 som går ut på att pricka in så många olika genrer som möjligt. 

Vi har pratat om Anjas böcker om de kända fotbollsspelarna Kosovare Asllani och Therese Sjögran, som är berättelser baserade på spelarnas barndomsupplevelser. Och så har eleverna fått lyssna till boken om Marta Vieira da Silva och hennes uppväxt i en fattig familj i Brasilien - hur hon längtade efter att få gå i skolan, och hur hon spelade fotboll med grannbarnen, i flipflops på en gropig och stenig gata. 

Vi har också tittat på faktaböcker om fotboll där vi upptäckt Marta, Therese och Kosse bland de omskrivna spelarna. Nu ser vi fram emot att träffa Anja Gatu och få höra mer om hur det går till när hon skriver sina böcker.

Välkommen Anja!

Digitalisering, värdegrund och språkutveckling

Det här läsåret har vi på Backaskolan valt att lägga större delen av personalens utvecklingstid på en gemensam fortbildning om språkutvecklande arbetssätt. Samtidigt har nu digitalisering skrivits fram som ett angeläget område i läroplanen, och på skolan diskuterar vi digitala lärverktyg, programmering och kompletterande inköp av surfplattor till eleverna.
 
Våra förstelärare Maryam och Barbro höll i veckan en workshop med samtliga pedagoger då vi bland annat lärde oss mer om Green screen, QR-koder och programmering med Bluebotar.

Bluebotprogrammering under Elevens val i biblioteket       Foto: Monika Staub Halling

Förstelärarna har också tagit fram ett trettiotal lektionsupplägg för Bluebotar. Lektionsbeskrivningarna och det material som behövs till respektive lektion, finns att låna i biblioteket, precis som själva Bluebotarna.

Lätt tillgängligt för samtliga pedagoger finns här materialet till Bluebotlektionerna.

 

Medan förstelärarna och andra kollegor fortbildar oss övriga i programmering och digitala verktyg ser jag min roll i skolans digitalisering mer kopplad till medie- och informationskunnigheten.

Precis som många av oss skolbibliotekarier redan tidigare sett vår uppgift i att arbeta med källkritik och informationshantering snarare än de tekniska lösningarna, siktar jag även nu på de delar i läroplanen som handlar om hur vi förhåller oss till de tekniska möjligheterna.

Tidigare har jag främst arbetat med lärarna och utgått från MIK-skrivningarna i ämneskursplanerna (läroplanens kapitel 5).
 
När vi nu gemensamt kopplar grepp på digitaliseringen, samtidigt som vi fördjupar oss i språkutvecklande arbetssätt, blir kapitel 4, som handlar om fritidshemmet, högaktuellt. Fritidspedagogerna och jag kan på ett meningsfullt sätt koppla samman digitalisering och språkutveckling med skolans värdegrundsuppdrag.

Utdrag ur Lgr11, kap. 2:

Skolans mål är att varje elev

• respekterar andra människors egenvärde
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor
• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
    

Utdrag ur Lgr11, kap. 4, Centralt innehåll för fritidshemmet:

Undervisningen på fritidshemmet ska bl.a. behandla följande:

• Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.
• Samtala om olika typer av texter.
• Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang.
• Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.

I åk 3 har fritidspedagogerna och jag jobbat fram ett tema, som under fyra fredagsförmiddagar berör ovanstående frågor.
Varje fritidspedagog ansvarar tillsammans med en lärare för 1 station. Eleverna deltar i en station per vecka
 
Nedanstående tre böcker har vi haft stor nytta av:


De fyra stationerna som eleverna deltar i handlar om olika aspekter av internet och digital kommunikation, se planeringsskiss nedan. Aktiviteterna bygger på de arbetssätt vi tränar på inom språkutvecklingsfortbildningen, till exempel högläsning ur en skönlitterär bok så som boken #tillsammans #utanför, som handlar om en flicka som börjar skriva anonyma hatkommentarer till klasskompisar.

  

Högläsningen ger en ingång till textsamtal och diskussioner där eleverna är märkbart engagerade. Detta berör deras värld och känns mycket angeläget. Här nedan en ögonblicksbild av de fyra stationerna på planeringsstadiet.

 

Detta var grunden till fortsatt planering av de fyra stationerna

 

Varje station inleds med en påminnelse om läroplanen och varför vi arbetar med nätvett, och eleverna får också veta vilka språkliga mål vi har med arbetet.

Redan nu ser vi att detta är en lyckad satsning, som vi vill ska leva vidare även i kommande läsårs treor. Vi har också pratat om att de fyra fredagarna inte räcker till, utan att vi vill fördjupa arbetet med vissa stationer på annan tid, till exempel under klassernas bibliotekslektioner eller kanske på eftermiddagarna på fritidshemmet.

På skoltid kompletterar jag med bibliotekslektioner där vi i åk 3 bloggar om läsupplevelser och får anledning att diskutera hur vi bemöter varandra i kommentarsfälten.

Textsamtal med fritidsgrupp i åk 2

Med fritidspedagogerna i åk 2, där jag är med i motsvarande planeringsgrupp, har vi valt att ha en light-variant av nät-temat. Här märks det att eleverna är ett år yngre, färre barn är aktiva på sociala medier, men i textsamtalen berättar de om sina spelvanor och hur de använder sig av internet. Det blir givande diskussioner om youtube, åldersgränser och om hur vi är mot varandra, IRL och på spelchattar.

Fritidspedagogerna i åk 2 har bl.a. högläst berättelsen om Barnen i Kramdalen och arbetat med frågekort om nätvanor. Tvåorna är, precis som treorna, mycket intresserade av ämnet och har mängder av tankar och erfarenheter att bidra med.

Arbetet med nätvett bygger på förra terminens genomtänkta språkutvecklingsarbete med högläsning - nu när vi alla tränat på att ställa frågor, se inre bilder, koppla till egna erfarenheter och lyssna aktivt till varandra under textsamtal blir det så mycket mer givande att diskutera digital kommunikation.

Här kan du läsa ett annat inlägg om hur högläsning och fördjupande samtal kan gå till i åk 1 och 2.

Monika Staub Halling /skolbibliotekarie

 

Grattis till vinnarna i Sommarboksutmaningen!

Idag hade jag äran att överlämna Backaskolans vandringspokal till den klass som läst flest omgångar av Sommarboken per elev.
Grattis klass 08a!



Stolt vinnarklass i årets Sommarboken-utmaning.       Foto: Monika Staub Halling

Varje sommar erbjuder folkbiblioteken Lunds barn och unga att delta i Sommarboken.
Den som läst 6 st. böcker och rapporterat in sina lästa böckerna till något av stadens bibliotek får en bok i present.
På Norra Fäladens skolområde brukar klasserna utmana varandra på respektive skola.

I slutet av vårterminen tipsade jag samtliga våra klasser om böcker att läsa under sommarlovet, och gjorde reklam för Sommarboken.

Nu har vi räknat ihop hur många prisböcker det blivit i klasserna, och den klass som lyckats läsa flest Sommarböcker per elev och därmed tar hem vandringspokalen är alltså 08a. Härligt!

Grattis även till alla andra Backaelever som deltagit i utmaningen.

 

Klass 09d kom på andra plats,
och klasserna 09a och 09b på delad tredje plats.
 

Hela listan finns att beundra på skolbiblioteket.

 

 

Fortsätt nu läsa allihopa - snart är det Läslov!

 

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Elevboktips

Egon i Elevens val-gruppen tipsar:

Jag har läst en bok som heter Schlagermysteriet och den är skriven av Dan Höjer och Stina Lövkvist. Den handlar om en cirkus och i den så finns det två barn som har levt på cirkusen hela sitt liv. Nästa stopp är vid Stockholm. När de ska ha föreställning så kommer det ingen. Alla är på en annan föreställning, så där var det fult.

Om inga kommer så måste de stänga cirkusen! Hur ska cirkusen klara sig? Läs fortsättningen!

"Svart, liten spindel" - poesidag i årskurs 3

Elvling skriven av en elev i åk 3

I årskurs tre har vi de senaste veckorna jobbat med poesi, ett arbete som lett fram till en gemensam poesidag för samtliga fyra klasser i åk 3. 

Under bibliotekslektionerna hade vi tittat på olika tiders diktkonst, lyssnat till spoken word, sonetter och barndikter från olika länder, samt lärt oss om haiku, elvlingar och black-out-dikter.

Eleverna hade också fått dikter i läsläxa, som de tränade på att framföra inför klassen, och vissa skrev dikter på engelska.

I treornas hus finns nu barnens egna dikter uppsatta: elvlingar, blackout-dikter och haiku. Foto: Monika Staub Halling

I måndags bröt vi sedan schemat och blandade klasserna, för att i tre olika stationer skriva egna dikter.

Det blev haikudikter, som består av tre rader med ett fast antal stavelser (5-7-5), och black-out-dikter, som skrivs fram ur en befintlig text med hjälp av en svart penna.

Black-out-dikt skriven av elev i åk 3.

 

 

Vi skrev även elvlingar, som följer ett strikt mönster såhär:

• rad 1: en färg (1 ord)
• rad 2: något som har den färgen (2 ord)
• rad 3: vad den "saken" gör/var den finns (3 ord)
• rad 4: ska börja med "Jag" (4 ord)
• rad 5: ett avslutande ord

Elvling skriven av elev i åk 3

 

 

 

Är de inte underbara? Många fler tänkvärda och vackra dikter finns att läsa i korridoren utanför treornas klassrum.

Vi vuxna som jobbat med klasserna är grymt imponerade!

/Monika

 

 

 

 

 

Sapfo och Potatisens dröm - poesi i åk 3

I åk 3 håller vi på att vidga våra vyer när det gäller poesi. Så många olika sorters dikter det finns! Här ett litet axplock moderna dikter för barn. Men vi pratar även om Sapfo, haiku och sonetter ...      Foto: Monika Staub Halling

I samtliga klasser har vi en schemalagd bibliotekstid (minst) varannan vecka, som vi fyller med ett varierat lektionsinnehåll. MIK-undervisning varvas med lässtimulans såsom bokprat, textsamtal m.m.

I åk 3 inledde vi läsåret med flera veckor om källor - att det finns många olika typer av källor, som är olika användbara i olika lägen. Att det gäller att granska sina källor, eftersom den som säger eller skriver något på nätet eller via andra kanaler alltid har ett syfte med det, och eftersom det syftet kan vara ett annat än vad avsändaren ger sken av. Att det finns frågor att ställa till en källa för att granska den kritiskt. Och att det inte är ok att ta bilder hur som helst från internet ...

Senare under hösten jobbade vi med skolområdets gemensamma bokblogg, se tidigare inlägg.

Och nu efter sportlovet har vi satt igång med temat poesi.

Jag inleder med en överblick över vad poesi kan vara, och försöker visa på bredden när det gäller form, teman, målgrupp och förstås bakgrund. Vi pratar om att människor har diktat i många tusen år, och runt hela jordklotet, och vi lyssnar till rytmer, versmått, rim och inrim, pratar om haiku, elvlingar, black-out-poetry och spoken word. Och hur blir det när en dikt översätts mellan olika språk?

Vid flera tillfällen de kommande veckorna kommer klasserna att jobba med poesi på olika sätt, både under bibliotekslektioner, svenskalektioner och förmodligen under en schemabrytande poesidag i mitten av mars. Bland annat ska eleverna få prova på att skriva olika typer av poesi själva. Jag har börjat förbereda en Kahoot för att så småningom se hur mycket som fastnat. Och så ska vi testa att köra Poesibingo ...

Planering pågår!

/Monika skolbibliotekarie

Inspirationsbesök från Malmö

Idag har vi haft besökt av Bokpiloterna från Möllevångsskolan i Malmö. Bokpiloterna är en grupp bokälskande elever från åk 4 och uppåt, som träffas på torsdagseftermiddagar i sitt skolbibliotek för att diskutera böcker och förbereda bokpresentationer som de håller i olika klasser, både på sin egen skola och på andra.

Jag hade bjudit in dem för att bokprata hos oss och samtidigt ge oss sina bästa tips på hur man lägger upp ett lockande bokprat. På Elevens val har vi nämligen ägnat oss en del åt bokpresentationer och tränat på dels egna böcker, dels sådana som vi läst allihop.

Bokpiloterna från Möllevångsskolan tipsar om var sin favoritbok. Här den läskiga boken Inmurade av Lena Ollmark.   
Foto: Monika Staub Halling

Elva bokpiloter har därför tillbringat dagen hos oss, tillsammans med sin skolbibliotekarie Elisabeth Niskakari och svensklärare Laila. Efter fika i biblioteket besökte de klass 07a, och efter lunch och guidning på skolan hälsade de på hos 07b.

Vi fick höra hur Bokpiloterna fungerar, och så höll varje bokpilot ett kort bokprat. Det fanns något för alla smaker: kärlek, spänning, en faktabok om origami, manga, skräck och fantasy.

Mellanlandning i biblioteket - Bokpiloterna fixar till det sista på sin presentation.     Foto: Monika Staub Halling

Våra treor ställde många frågor och ville berätta vilka av böckerna de kände till, och alla vi som lyssnade var mycket imponerade av Bokpiloternas proffsiga tips.

Vi vill absolut hålla kontakten med Möllevångsskolan :-)

Stort tack för idag!

Tips till dig i åk 3!

Missa inte bokklubben på Norra Fäladens bibliotek!

På måndagseftermiddagarna mellan klockan fyra och halv sex är du som går i trean välkommen att träffa andra elever från åk 3-5 på bibblans bokklubb.

 

Jag vet en av våra elever på Backa som går dit varje gång, och han har alltid en massa bra lästips med sig därifrån. Prova du också - bästa sättet att lära känna de som kanske blir dina klasskompisar i fyran!

Elevens val på biblioteket

Glad advent önskar Elevens val-barnen! Förra veckan hjälptes vi åt att göra julfint i skolbiblioteket.

Idag har vi haft andra fredagen med elevens val på biblioteket. Förra gången gjorde Elevens val-gruppen en stor skyltinsats - vi klippte ut stjärnor, hjärtan och granar att sätta upp i fönstren, dukade fram bibliotekets julböcker, skrev skyltar och satte upp adventskalendern i fönstret. Men vi hann också prata om vad vi ville använda de kommande fredagarna till.

De flesta önskade sig att få låna böcker att läsa och sedan boktipsa andra elever om. Så idag samlade vi ihop våra tidigare erfarenheter av boktips och bokprat och gjorde en lista med saker som är viktiga att tänka på när man boktipsar:

• Börja med att säga bokens titel och författare
• Prata inte för länge
• Prata högt, tydligt och långsamt
• Rösten och tempot (pauser!) kan du använda för att göra det mer intressant
• Återge inte handlingen i detalj, det blir tråkigt
• Berätta det mest intressanta, men avslöja inte poängen
• Håll dig till ämnet (korta jämförelser med filmer, andra böcker etc. kan vara ok)
• Sluta berätta när det blir riktigt spännande! (cliffhanger)

 

Sedan tittade vi på fyra filmsnuttar med boktips av Klara, som varit bibliotekarie på Backaskolan tidigare, samt elever som nu hunnit sluta på Backa. Vi diskuterade utifrån vår lista med viktiga punkter och pratade om att man redan vid läsningen kan anteckna lite tankar som man sedan kanske vill ta med i sitt boktipsprat.

Nästa gång hoppas jag att de flesta i gruppen vågar testa att boktipsa inför oss andra, och så bestämmer vi vilka klasser vi ska bjuda på bokprat längre fram.

Det här blir bra! /Monika