Glad Världsbokdag!

Idag har vi på Backaskolan firat Världsbokdagen. Ute på skolgården vimlade det av glada elever med Pippifräknar, Harry-Potter-ärr, fjärilsansikten och andra små men effektfulla förklädnader. Medvetna om att inte alla har samma möjligheter att klä ut sig hemma hade vi inte sagt något i förväg, utan bara ordnat med ansiktsfärg och mängder av Coronasäkra sminktips  för att "klä ut" eleverna på plats. Vi vuxna däremot hade klätt ut oss, till elevernas och vår egen förtjusning ...

I en tillfällig liten arbetsgrupp bestående av mig, två fritidspedagoger och en lärare hade vi förberett olika aktiviteter som tipsrunda, frågelek under lunchen, samt olika förslag på bokrelaterade pyssel. I idébanken fanns även ett bildspel om varför vi firar Världsbokdagen, vilket ledde till mer allvarliga samtal om yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. 

Tack för en kul dag! /Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Läs i sommar!

De senaste veckorna har jag börjat tipsa alla klasserna om att vara med i läsprojektet Sommarboken, som anordnas av folkbiblioteken i Lund för barn mellan 6 och 16 år.

Uppdraget är att läsa 6 böcker, och sedan fylla i ett litet häfte (se bild nedan).

Det kan vara böcker som barnet läser på egen hand, men även högläsning med en vuxen räknas. Det går också bra att lyssna på ljudböcker, till exempel i Polyglutt, Inläsningstjänst eller Storytel.
Även talböcker från Legimus räknas.

I häftet skriver man vilka böcker man läst och lite kort hur det var att läsa dem. Häftet kan hämtas ut på folkbiblioteken eller hos Monika på skolbiblioteket. Det går också bra att själv printa ut häftet från folkbibliotekens webbsida, klicka här.

Den som visat sitt ifyllda häfte för en bibliotekarie på folkbiblioteket får en stämpel för varje ifylld bok.
När häftet är fullt får man en bok i present av folkbiblioteket.

Man kan få presentbok för 1 omgång.

Men: på Backaskolan uppmanar vi de elever som fått 6 stämplar i sitt första häfte, att ändå påbörja ett andra häfte. Gå till folkbiblioteket och be bibliotekarierna sätta stämpel som bevis på att du berättat om de ifyllda böckerna, även om du inte får ett helt häfte fullt.

I september kommer vi på skolan att räkna ut vilken klass som lyckats läsa flest böcker, utslaget på antal elever i klassen. Fäladsskolan (åk 4-6) gör likadant, så även våra treor kan tävla.

Alltså: du som fyllt i ett helt häfte och fått presentbok från folkbiblioteket kan räkna 6 böcker. Du som läst 3 böcker till, fyllt i dem i nästa häfte och visat upp det på folkbiblioteket, får räkna 6 + 3 böcker. Och du som inte fyllt i ett helt första häfte, utan kanske bara läst 4 böcker, ska ändå fylla i dessa 4 böcker i häftet och visa upp det på folkbiblioteket. Då får du en stämpel i häftet som visar att du läst 4, och i höst räknar vi sedan in dina 4 böcker.

Den klass som läst flitigast får skolans vandringspokal!

Länk till folkbibliotekets infosida om Sommarboken: https://biblioteksportalen.lund.se/web/arena/sommarboken

Tips: Folkbiblioteken i Lund erbjuder en del sommaraktiviteter för barn, bland annat ett Läsbingo.

Glad läs-sommar!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Glad Världsbokdag!

Små Världsbokdagshälsningar runtom på skolan, i fönster, på dörrar och i kapprum.    Collage: MSH

Igår firades Världsbokdagen. På Backaskolan hade pedagogerna tillgång till en bank med aktivitetsidéer, boktipsmallar och annan inspiration. Vissa klasser skrev egna boktips i Picollage, andra fick rita egna framsidor till en högläsningsbok som de inte fick se vare sig bokpärmen eller bilderna på, vissa pedagoger hade klätt ut sig, och jag hade fyllt på med nya böcker i läskorgarna, som används till lässtunder i gröngräset.

 

Läskorgarna står i skolans uteförråd, till varje korg hör även en picknickfilt att ta med ut.

Tänkvärt citat av f.d. läsambassadören Anne-Marie Körling.

Glad Världsbokdag!
/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Coronatider på skoblbiblioteket

Corona-anpassat öppethållande under lunchrasten.

Även skolbibliotekets verksamhet har påverkats av Coronapandemin på olika sätt. Det som blev mest kännbart för eleverna i början var att vi de första veckorna strök den öppna drop-in-verksamheten på lunchrasten, eftersom biblioteket då alltid besöks av många elever från våra olika hus. Husen är hemvist för klasser från samma årskurs, de är uppkallade efter olika färger. I Bronshuset går våra fyra klasser i årskurs 3, i vita resp. gula huset går våra tvåor etc. 

Nu har skolbiblioteket öppet på lunchrasten igen, men varje veckodag är vikt till ett specifikt hus. Det innebär att på måndagar får numera bara elever från klass 12ab (åk 1) komma till biblioteket, på tisdagar är lunchrasten reserverad för eleverna från klass 11ab (åk 2) etc. På så sätt rör sig bara elever i biblioteket samtidigt, som även annars har daglig kontakt med  varandra. Som tur är underlättar också det fina vädret - det är inte så svårt att motivera biblioteksbesökarna att tillbringa större delen av rasten utomhus istället för att trängas i biblioteket.

Utomhus lockar härligt vårväder. Trädet utanför ingången till Backaskolans bibliotek blommar för fullt.

Själva verksamheten med schemalagda bibliotekslektioner fortsätter som vanligt. Dock har Corona fört med sig vissa nya inslag. Till exempel har eleverna tränat på att logga in i olika appar som vi vill kunna arbeta mer med om vi måste övergå till distansundervisning vid en eventuell skolstängning. En av dessa appar är Polyglutt, därLunds kommun glädjande nog har fortsatt tillgång till ett brett urval böcker i fulltext och som ljudboksinläsning. 

Idag höll jag ett helt bokprat med enbart Polyglutt-titlar för att skapa läslust, eftersom lärarna berättat att eleverna inte alltid vetat vilka skönlitterära böcker de ville lyssna till eller läsa i Polyglutt.

Titlarna för dagens boktips i åk 3, direkt från Polyglutt-appens bokhylla

I Lund är vi annars inte bortskämda med tillgång till e-böcker, även om förstås Inläsningstjänst är en viktig funktion. Men tack vare Polyglutt har vi tillgång till många fler titlar. För mig som skolbibliotekarie är det en stor fördel att kunna bokprata utan att antalet fysiska bokexemplar blir en begränsning när sedan många elever blivit sugna på samma titel. Och ett bokprat med e-bokstips möjliggör ju dessutom att jag kan använda samma bokprat i flera klasser under samma tidsperiod, eftersom böckerna inte tar slut.

Efter bokpratet i klassrummet följde de elever som ville låna en fysisk bok med till biblioteket, medan övriga satt kvar i klassrummet och började läsa i Polyglutt - och ingen behövde dra lott om de mest eftertraktade titlarna!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Hurra för nya läsåret!

Fyra läsvagnar, med ca 320 lästräningsböcker vardera, har i veckan flyttat in i klassrummen hos våra ettor.

Idag är tredje dagen på höstterminen. Vi har tagit emot 100 nya elever i förskoleklassen, hälsat våra nyblivna ettor, tvåor och treor välkomna tillbaka, och igår trummade vi igång nya läsåret tillsammans med Anna-Karin och Fernando från projektet Trumattack (Musik i Syd).
 

Uppstartskonsert med hela skolan - det lät maffigt :-)

För bibliotekets del innebär läsårsstarten en hel del praktiskt kring bestånd och utlån. Den här första veckan ser vi till att samtliga klasser i åk 2 och 3 ska få låna böcker.

I åk 1 presenterar jag läsvagnen i respektive klass och berättar hur den fungerar. Varje klass i åk 1 har i sitt klassrum en vagn med lästräningsböcker, indelade och markerade efter svårighetsgrad. När eleven läser för en pedagog ser pedagogen var eleven befinner sig i sin läsinlärning, och vilken färg hen ska få träna på den närmaste tiden. På så sätt blir det enkelt för elever och pedagoger att hitta rätt böcker till lästräningen, och tack vare de ca 320 böcker som alltid finns tillgängliga i klassrummet blir det lätt att jobba. Här finns ett tidigare blogginlägg om läsvagnarna.

Imorgon ska jag träffa de första förskoleklasserna, det ser jag fram emot! Jag ska besöka dem i klassrummet för att visa bilder från biblioteket och prata om hur det går till där, innan de sedan vandrar bort till biblioteket för att ta sig en första titt.



Bildspel i F-klass: Hur går det till att låna i skolbiblioteket?

Den här första veckan på läsåret är jag också med på tre föräldramöten. I F-klass för att berätta kort om biblioteksverksamheten. I åk 1 där jag tillsammans med specialpedagogerna har en punkt om lästräning och högläsning. Och i åk 3 för att prata om skolans arbete med nätvett. Mer om det i ett kommande blogginlägg.

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie


 

Berättarkort och läskorgar - fritids främjar elevernas språk

Glad läs-sommar önskar biblioteket på Backaskolan!  Foto: Monika Staub Halling

Det här läsårets sista blogginlägg handlar om två ganska opretentiösa men kul sätt att jobba språkstimulerande på fritids. Jag har i tidigare inlägg berättat om hur fritidspedagoger på Backaskolan arbetar med textsamtal kopplade till högläsning, och om vårt samarbete kring nätvett. Men det finns  ju många fler sätt att arbeta med språkutveckling. Under våren har vi till exempel provat muntligt berättande i fritidsgrupper på eftermiddagstid.

 





Då har en fritidspedagog tagit med sig en grupp om 10-12 elever till skolbiblioteket, för att tillsammans bygga en berättelse. Jag som skolbibliotekarie har ibland varit med, ibland inte. En av oss vuxna har hållit i den röda tråden och utifrån elevernas förslag och i samspel med gruppen spunnit fram den gemensamma berättelsen. I detta har vi haft stor nytta av metoden i Kerstin Lundberg-Hahns bok Berättarverkstad med barn.

Vi har också haft glädje av att klasserna i svenskundervisningen tränat på hur berättelser är uppbyggda. Så barnen var införstådda med att det behövs en inledning där miljön och huvudkaraktär beskrivs, för att det sedan ska dyka upp ett problem eller hinder som det gäller att lösa.

Efter en idé av proffsberättare Christina Strömwall har jag och min arbetstränande kollega Helene gjort i ordning berättarkort, färgkodade (på baksidan) enligt Miljö, Karaktär, Hinder, Lösning, och nedstoppade i respektive kuvert. För att kicka igång fantasin i berättargruppen kan vi låta ett barn dra en miljö, som vi tillsammans målar upp med detaljer innan vi introducerar vår huvudkaraktär - antingen någon vi hittar på själva, eller en karaktär vi låter nästa barn dra fram ur gula kuvertet.

 

Roligt nog sprutar idéerna oavsett, även utan korten, men att få dra ett kort medan hela gruppen väntar med spänning är ett moment eleverna har älskat. Och att ta hjälp av ett kort kan förstås ge berättelsen en helt oväntad vändning. Många kul berättelser har det blivit under vårterminen, och jag hoppas att det kan bli många fler när vi sätter igång igen till hösten!

 

Ett annat sätt för fritids att främja berättelseglädjen, som kräver minimal förberedelse, är de högläsningskorgar jag gjort i ordning efter en idé av rektor Anna-Karin Rhodin. Två korgar fyllda med böcker, korta nog att läsa i en sittning, några picknickfiltar - färdigt! Perfekt att ta med på utflykten eller bara ut på skolgården under ett lummigt träd. Eller varför inte duka upp för läspicknick inomhus en dag då regnet öser ner?



I uteförrådet: två korgar med picknickfiltar och blandade högläsningsböcker,
att ta med ut i gröngräset.



Med detta inlägg tackar jag för det här läsåret och önskar alla en härlig sommar!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

 

 

 

Vassa tänder och läskiga öron - vad gör en spökhistoria otäck?

Eleverna i åk 2 tittar på utdrag ur bilderboken "Mot spökslottet" av Thomas Halling och Kenneth Andersson, för att samla på sig ord och företeelser som bygger upp en spöklik stämning.

Precis som årskurs 1 går våra tvåor den här vårterminen till botten med hur berättande texter är uppbyggda och vad som är typiskt för genren narrativ text. Som gemensamt tema för alla klasserna i åk 2 har pedagogerna valt spökhistorier.

  

Varannan vecka har jag bibliotekslektion i klasserna, och självklart handlar just nu även dessa om spökhistorier. Under förra bibliotekslektionen höll jag ett bokprat om olika spökberättelser - otäcka, gåtfulla och roliga, böcker med bara en berättelse, eller många korta i en samling. Spökerier i skolan, i det förflutna, i ödehus och på tråkiga sommarlovsställen ...

 

En liten del av bildspelet jag visar medan jag presenterar de olika böckerna.

(Bildspel hjälper eleverna att hålla fokus, och så kan alla se bokframsidorna ordentligt. Från vissa böcker visar jag också ett uppslag så att eleverna ser svårighetsgraden och vilken sorts illustrationer det är.)

 

Efter bokpratet lånade klasserna på sig mängder av spökböcker, både till klassrumsbiblioteket, till lärares och fritidspedagogers högläsning och till de enskilda elevernas läsning, för att ordentligt sätta sig in i hur en bra spökhistoria ska berättas. De har läst och diskuterat och börjat sätta upp planscher med användbara spökord på klassrumsväggarna.

 

Stöd att komma ihåg spökord, på klassrumsvägg i åk 2

 

Eleverna och lärarna i klass 2d listar karaktärer, miljöer och tidpunkter som förekommer i spökhistorier de läser.

 

Snart kommer nämligen lärare och elever att påbörja det noggranna arbetet med att tillsammans skriva klassens egen spökhistoria. Denna måste förstås planeras så att den innehåller alla de viktiga delarna i en berättande text.

 

(Än så länge tom) stödstruktur för den gemensamma berättelsen

När det är dags för andra bibliotekspasset i spöktemat tittar vi närmare på hur miljön i en spökhistoria kan målas fram. Som exempel högläser vi Ruth Browns "En mörk hemsk historia" och diskuterar gemensamt hur hon bygger upp den otäcka känslan genom text och bild. Här finns dova färger, gott om spindelväv som hänger långt och klibbigt, skuggor, gamla målningar och så ett underifrån-perspektiv som ger läsaren känslan av att vara väldigt liten. Inte ett endaste spöke syns till - ändå är stämningen i boken spöklik värre ...

 

 

 

Nu är vi uppvärmda och redo för en övning två och två. Elevparen får varsin bild från bilderboken "Mot spökslottet" av Thomas Halling och Kenneth Andersson. Uppgiften är att skriva ner vilka detaljer som ger läsaren rysningar i den här berättelsen.

 

 

 

 

Rustningar, levande ljus, osynliga damer, döda monster, blodröda väggar, skelett med hål i pannan och djävulshorn på huvudet, rasslande kedjor och en lös skelettkäke! (Nej, det är ju en tandställning, hävdar någon bestämt.) Många detaljer hittar vi som kan läggas till i ordlistorna på väggen (ja, vi ska fixa till stavningen). Som avslutning på bibliotekslektionen läser vi hela berättelsen och följer Maja genom spökslottet till berättelsens höjd- och vändpunkt, tillbaka i rasande fart och ut genom porten, fram till den överraskande slutknorren.

 

Ivern bland eleverna är påtaglig, detta var inspirerande - och gissa om jag ser fram emot klassernas egna spökhistorier!

 

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

 

 

Grattis världen!

 

En del av skyltningen till internationella kvinnodagen. I fönstren står det fler biografier.

Idag uppmärksammar vi internationella kvinnodagen. I biblioteket har vi skyltat med biografier och berättelser om  flickor och kvinnor, skyltrubriken är lånad från en boktitel: "Grattis världen - jag är här nu!"

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Fotbollsberättelser i åk 3

Den 11 och 12 februari får våra treor på Norra Fäladen besök av författaren och sportjournalisten Anja Gatu. På Backaskolan har jag tipsat klasserna om skönlitterära idrottsberättelser, både Anjas egna och sådana skrivna av andra författare. Vi håller ju även på med en läsutmaning i åk 3 som går ut på att pricka in så många olika genrer som möjligt. 

Vi har pratat om Anjas böcker om de kända fotbollsspelarna Kosovare Asllani och Therese Sjögran, som är berättelser baserade på spelarnas barndomsupplevelser. Och så har eleverna fått lyssna till boken om Marta Vieira da Silva och hennes uppväxt i en fattig familj i Brasilien - hur hon längtade efter att få gå i skolan, och hur hon spelade fotboll med grannbarnen, i flipflops på en gropig och stenig gata. 

Vi har också tittat på faktaböcker om fotboll där vi upptäckt Marta, Therese och Kosse bland de omskrivna spelarna. Nu ser vi fram emot att träffa Anja Gatu och få höra mer om hur det går till när hon skriver sina böcker.

Välkommen Anja!

Nytt läs-år!



Välkommen in till ett nytt läsår!   Foto: Monika Staub Halling

I torsdags firade vi läsårsstarten med en föreställning av Mikael och Simon från Berätteribolaget, som berättade och spelade sagor för hela skolan ute på skolgården. Och nu är vi igång i Backaskolans olika hus, så även på skolbiblioteket. Precis som tidigare har samtliga klasser en schemalagd bibliotekslektion varannan vecka. Bibliotekslektionerna kan innehålla allt från källkritiksövningar till högläsning, textsamtal och boktips. Och så ser vi förstås till att eleverna får möjlighet att låna böcker, såväl till klassrummet som för sin egen fritidsläsning.

Elever som vill besöka skolbiblioteket utanför lektionstid kan göra det på långa förmiddagsrasten måndag-torsdag. De olika fritidshemmen har dessutom bokat in varsin eftermiddagstid i veckan då fritidspedagoger kan vara i bibliotek för till exempel boksamtal.

Extra roligt är att vi det här läsåret har sjösatt ett gemensamt arbete med våra modersmålslärare, som går under namnet Världsklass.

 Modersmålslärare och "stationära" pedagoger blir vi tillsammans närmare 90 personer!  Foto: Anna-Karin Rhodin

Samtliga modersmålslektioner på Backaskolan ligger kl. 8-9 på fredagar. Nytt från och med i höst är att modersmålslärarna stannar kvar i ytterligare en timme, för att vi ska kunna samla hela skolan och arbeta med

• berättelser från olika språkområden
• att vara barn i olika delar av världen
• vardagsnära ord och fraser på olika språk
• lekar och sånger från olika språkområden

I åldersblandade grupper kommer eleverna att få delta i stationer enligt ovan och jobba tillsammans under hela höstterminen. Utvärderingen får sedan utvisa hur vi fortsätter under våren.

Som bibliotekarie ingår jag i den pedagoggrupp som förberett stationen om sagor och berättelser. Det är redan nu i planeringsfasen ett givande samarbete mellan oss vuxna. Nu ser vi fram emot den 7 september när vi får sätta igång med eleverna!

/Monika

Sommarboksutmaning!

 

Om några veckor börjar sommarlovet.
Skolbiblioteket har stängt under lovet, men här på Norra Fäladen har vi ju nära till folkbiblioteket.



Mellan 18 juni och 12 augusti har Norra Fäladens bibliotek följande öppettider:
 

måndag kl. 12-19

onsdag  kl. 10-15

torsdag  kl. 12-17

 
Precis som tidigare år kan barn i åldern 6-16 år delta i Sommarboken.
Det innebär att du läser 6 böcker och sedan berättar vad du tycker om boken. På folkbiblioteket kan du be om ett häfte att fylla i. För varje bok du skrivit om i häftet får du en stämpel av bibliotekspersonalen. 


När du läst 6 böcker får du en bok som present. Du får vara med två gånger.

Sommarboken startar med en fest den 18 juni.

Under tre onsdagar på sommarlovet kan den som vill gå på sommarbokfika med andra sommarläsare på Norra Fäladens bibliotek. Anmäl dig på
biblioteket.norrafaladen@lund.se eller tfn 046-359 58 82



För att uppmuntra barnen att hålla igång sin läsning och vara med i Sommarboken har vi på skolorna en utmaning mellan klasserna. Efter den 31 augusti räknar vi ihop hur många omgångar av Sommarboken varje klass har fått ihop, och den klass som läst flest gånger per elev tar hem skolans vandringspokal. En sådan utmaning finns även på Fäladsskolan, dvs. de barn som börjar i åk 4 till hösten har också chans att vinna en pokal tillsammans med sin nya klass.


Efter förra sommaren gick vandringspokalen till klass 3A (08a).

Bara på Norra Fäladen: Sommarboken för hela familjen

 
Lilla Sommarboken
är tänkt för barn som ännu inte läser själva. Låna 6 böcker tillsammans med ditt barn och läs böckerna högt. Barnet får sedan lämna in en teckning per bok, och efter 6 böcker får ni en bok av biblioteket. I Lilla Sommarboken får man vara med 1 gång.

 

Stora Sommarboken
är de vuxnas läsutmaning - låna 6 böcker och berätta sedan vad du tyckte, antingen på biblioteket eller via www.lund.se/biblioteksportalen.
När du läst 6 böcker får du en bokpresent av biblioteket.


Sommarboken (för alla åldrar) pågår mellan 18 juni och 31 augusti.

Hoppas många Backafamiljer vill vara med!

/Monika, skolbibliotekarie




    

Högläsning och textsamtal på fritids - Språkutveckling pågår (del 2)

Fritidspedagog Pia Di Cecca och barn i åk 2 inbegripna i ett angeläget samtal kring boken "Isak är en hjälte".
Foto: Monika Staub Halling

I augusti 2017 påbörjade vi på Backaskolan en stor gemensam fortbildning om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
Jag har skrivit lite om arbetet i ett tidigare blogginlägg

Ungefär en gång i månaden under hösten har vi fått träffa språkutvecklare Maud Nilzén, som försett oss med frågeställningar, lektionsidéer, planeringsstöd, forskningsrön, diskussionsfrågor och uppgifter att planera, genomföra med elever och sedan reflektera över. Mellan torsdagarrna med Maud träffas vi i samtalsgrupper och ägnar oss åt kollegialt lärande. Våra reflektioner skickar vi in till Maud, som anpassar den fortsatta utbildningen utifrån det vi skickat in. På så sätt får vi en variant av Läslyftet som är skräddarsydd för att passa Backaskolans behov.

Ett urval böcker som riktar sig till oss vuxna som jobbar med språkutveckling i olika delar av verksamheten.

Det vi lärt oss visar sig på många sätt i verksamheten. Ett exempel är att många fritidspedagoger har börjat arbeta medvetet med språkutveckling.

Så här står det i läroplanen:

Skolans mål är att varje elev

• respekterar andra människors egenvärde
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

Undervisningen på fritidshemmet ska bl.a. innehålla följande:

Samtala om olika typer av texter.
Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser

Utifrån noggrant utvalda texter planerar fritidspedagogerna fördjupande samtal som engagerar barnen och får dem att bli reflekterande läsare. 


Varje torsdag eftermiddag kommer Pia Di Cecca och Patrik Simonsen till skolbiblioteket med var sin grupp om 13-15 fritidsbarn. Pias grupp går i andra klass, Patriks i första.

Deras bokade tider överlappar till viss del, så en av fritidspedagogerna brukar sätta ta med sig sin grupp till Matteverkstaden intill biblioteket för att hålla sitt textsamtal.

Men efter avslutat läs- och diskussionspass ser pedagogerna till att ge barnen tid att vara i biblioteket, titta i böcker och låna med sig det de blir sugna på. Det blir ytterligare ett tillfälle att besöka skolbiblioteket utöver de schemalagda bibliotekslektionerna och rastöppet på förmiddagarna.

Den här torsdagen har Pia till sina tvåor valt boken "Isak är en hjälte". Hon läser högt om Isak, som är stjärnan i klassens simlag. Precis när det är hans tur att hoppa i vattnet och simma hem klassens seger i stafetten ser han att en klasskompis med diabetes inte alls mår bra. Om han hjälper henne sviker han klassen - men kan han bara lämna henne där?

Pia har planerat noga var hon gör stopp i högläsningen för att få eleverna att utbyta tankar, delge varandra egna erfarenheter och träna på språkliga strategier som att skapa inre bilder, förutspå fortsättningen eller koppla till andra etiska dilemman de antingen själva upplevt eller läst om i andra berättelser.

Eleverna får prata två och två, och ibland inför hela gruppen. De är märkbart engagerade, och när Pia sedan läser vidare sitter de knäpptysta. Pia har medvetet valt en bok som är så kort att den går att läsa ut under ett tillfälle - nästa gång kommer hon att bjuda in en grupp nya barn.  

Efter högläsning och textsamtal finns det tillfälle att "bara vara" i biblioteket.
Foto: Patrik Simonsen

Under tiden som Pias grupp i Matteverkstan diskuterar Isaks dilemma är Patriks ettor i biblioteket som ligger vägg i vägg. Han läser  en berättelse om vikingaflickan Tora som gett sig ut för att jaga (fastän hennes pappa hävdar att flickor inte gör sådant) och går vilse i skogen. Redan när de tittar på framsidan ställer han frågan "Har ni gått vilse någon gång?", och genast vill barnen berätta om sina egna erfarenheter av att gå vilse, och vilka känslor det satte igång hos dem.

Under läsningen stannar Patrik upp på välvalda ställen och låter barnen diskutera. Efteråt får de i uppgift att rita en av de inre bilder de fick medan de lyssnade.

Medan barnen gestaltar sina inre bilder uppstår ytterligare samtal kring berättelsen
de precis lyssnat till.                    Foto: Patrik Simonsen

Både Pia och Patrik kommer varje vecka, för att samtliga barn i deras fritidshemsgrupper ska få uppleva högläsningen och samtalen och på så sätt få mersmak för läsning och litteratur. Fritidspedagogerna blir på så sätt språkutvecklare och läsande förebilder som gör att fler barn blir motiverade att läsa - även på sin fritid.

Detta är oerhört betydelsefullt, eftersom den läsning vi hinner med i skolan inte kommer upp i de mängder som behövs för att eleverna ska klara de övre skolårens krav på läskondis.

Min roll som skolbibliotekarie är att delta i fortbildningen tillsammans med mina kollegor, bolla planeringar i samtalsgrupperna och tillhandahålla tips på lämpliga texter att läsa med eleverna.

Det språkutvecklande arbetet använder vi också när vi arbetar med digitalisering, läs mer här.

Förskoleklassen arbetar också språkutvecklande, med både textsamtal och faktatextskrivande. Och lärarna i åk 1-3, just nu med att skriva faktatexter. Men det får bli ett annat blogginlägg.

Monika Staub Halling /skolbibliotekarie