Hurra, jag har fått ett pris!

Artikel i Biblioteksbladet     Fotot i artikeln är taget av Maria Harvyl

Den 13 mars varje år firas Källkritikens dag, och sedan några år tillbaka delar Internetstiftelsen och Källkritikbyrån ut ett pris till personer eller organisationer som uppmärksammar källkritik och kritiskt tänkande på nätet. Kungliga biblioteket (KB) får priset 2021 i kategorin "allmänheten" för sitt arbete med Digiteket och med att öppna upp sitt tidningsarkiv. Jag får priset i skolkategorin för mitt arbete på skolan. Juryns motivering: 

Monika Staub Halling är en skolbibliotekarie som ständigt arbetar för att förmedla vikten av ett källkritiskt förhållningssätt. I sin skolvardag gör hon de yngsta eleverna till källgranskare, samtidigt som hon inspirerar och sprider kunskap till kollegor genom sitt utåtriktade arbete som författare och föreläsare.

Efter tillkännagivandet har jag blivit intervjuad av bl.a. Sydsvenskan, och Radio P4 Malmöhus har gjort en intervju här på skolan, med mig och en elev i åk 3. Det blev även en artikel i Biblioteksbladet, och min favoritintervju hittar du här, på Svensk Biblioteksförenings webbplats.

Självklart är jag stolt och glad för priset! Samtidigt finns det många skolbibliotekarier som borde få ett källkritikspris för det arbete de gör med sina elever och lärarkollegor. Och det är viktigt att prata om att det finns alldeles för många skolor runtom i landet som inte har någon skolbibliotekarie alls, eller vars skolbibliotekarier har alldeles för liten tjänst för att kunna jobba så här. 

Exempel på mitt arbete med källkritik och kritiskt tänkande är lektionerna "Allt om religion", MIK-lektionerna i förskoleklass, men säkert också vårt gemensamma arbete med nätetik.

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

"Vintergatan skapades av prärievargen" - bibliotekslektioner kopplade till rymdentemat i åk 2

Urgamla och moderna berättelser om rymden fascinerar. Collage av lektionsbildspelen i åk 2, av Monika Staub Halling

Årskurs två har under våren arbetat med rymden. Bibliotekslektionerna har därför innehållit ett muntligt berättelsepass med skapelsemyter från olika delar av världen, samt ett pass om moderna försök att förklara oförklarliga saker, då vi bland annat pratat om ufon, korncirklar och olika teorier om utomjordiska besök. Tacksamt nog har det under våren även siktats en del udda ljusfenomen på himlen, som först fotograferats och diskuterats av privatpersoner på sociala medier och sedan även uppmärksammats och förklarats i dagspressen. Till exempel ett halo-fenomen över Skåne i april, och uppskjutningen av Starlink-satelliter.

Mellan bibliotekslektionerna har klasserna arbetat vidare med planeter och himlakropparnas rörelsebanor med mera. Så när vi nu hade en tredje bibliotekslektion på temat fakta eller åsikt märktes det att eleverna har på fötterna när det gäller rymdenfakta.


Övningen från Källkritik med källspanarna F-3 men med mina egna rymdenpåståenden.

Till övningen använde jag kopieringsmaterial från Källkritik med källspanarna F-3, men bytte ut innehållet så att det passade rymdentemat, till exempel "Saturnus har 82 månar" och "På månen finns det ingen luft", men även "Merkurius har ett fult namn". Eleverna fick i par diskutera om de olika påståendena var fakta- eller åsiktspåståenden.


Checklista till klassrumsövningen om skillnaden mellan åsikts- och faktapåståenden

Svårast att greppa är att meningar som "Solen är kall" fortfarande räknas som faktapåståenden även om de är felaktiga. Övningarna är för övrigt laminerade så att eleverna kan skriva svaren med tuschpennor. På så sätt blir det lätt att korrigera svaren, och jag kan återanvända övningspappren i alla fyra klasserna.


När eleverna tagit sig igenom två sidor med färdiga påståenden fick de i uppgift att formulera egna, vilket blev väldigt roligt och lärorikt. Även här kunde det smyga sig in lite fel - "Jorden är röd på natten" är visserligen ett felaktigt påstående men det är fortfarande fakta som går att motbevisa :-)

Att lägga märke till värdeladdade ord, känslor och tyckanden är en viktig färdighet när det gäller källkritiskt tänkande. Vi kommer att återkomma till det när MIK-undervisningen fortsätter i årskurs tre till hösten.


/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie






"Allt om religion"? - källkritik i åk 3

Som en repetition av de källkritiska frågorna har vi i åk 3 granskat den här sidan.

De senaste veckorna har treornas bibliotekslektioner handlat om informationssökning, kopplat till ett stort pågående SO-arbete om islam, judendom och kristendom. Vi inledde med en repetition av olika sökvägar och tränade sedan att söka information i NE Junior och i SO-läroboken. 

Sedan dess har klasserna hunnit arbeta vidare med sin faktainhämtning, och eleverna har börjat få bra koll. Fotot nedan visar whiteboarden i en av klasserna, där lärare och elever tillsammans fyllt i det de tagit reda på så här långt.

Som en fortsättning har jag i dagarna hållit en lektion som knyter an till förra bibliotekslektionens infosöksövningar. Vi har tittat på ett avsnitt av UR-serien "Hur vet du det?" om att googla, och sedan repeterat vad vi vet om källkritisk granskning sedan årskurs ett och två. 

Gemensamt granskade vi sedan en webbsida med det lovande namnet Allt om religion

När är sidan gjord? 

Här står det 4 mars 2020, så den är ju inte direkt gammal och föråldrad. Konstigt att den inte har en enda kommentar. Men det är kanske just för att den är så ny?

Vad handlar sidan om?

Det står att sidan innehåller fakta om religion, och att den är jättebra att använda i skolarbetet. Lite misstänksamma blir vi när det står så, att sidan är "jättebra" ...

Och när vi läser under de olika flikarna hittar vi saker som inte överensstämmer med det vi hittills letat fram och lärt oss. Hmmm.

Hur är sidan gjord?

Den innehåller en del stavfel, men annars ser den ganska seriös ut (där är inte en massa reklam eller emojis eller blinkande banners). Men länkarna på högersidan verkar inte fungera. 

Bilderna är ganska intetsägande. Även om det står att de är hämtade från sajter med material som är fritt att använda med tanke på upphovsrätten, så finns där ingen bildtext som förklarar vad som syns på bilden.

På undersidan om islam verkar texten vara inklistrad direkt från Wikipedia - och där är texten alldeles för svår för oss. Är det plagiat att göra så, diskuterar vi? 

Vem har skapat sidan, och varför?

En seriös sida ska alltid ha en flik som berättar vem som står bakom sidan och varför den finns. Den kan heta Om oss, About, eller som här Om den här sidan

Aaahh. 

Eleverna är till lika dela upprörda och fascinerade över att det är så lätt att slänga upp en sida på nätet. 

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Författarbesök av uppskattad snorexpert

Om två veckor slutar skolåret och vi måste ta farväl av våra treor. Det känns bra att vi innan dess hunnit ge dem en extra dos med läs- (och skriv-)inspiration.



Författaren Bengt-Erik Engholm berättar om sitt faktaboksskrivande i åk 3.         Foto: Monika Staub Halling

I veckan har vi haft besök av författaren Bengt-Erik Engholm, som bland annat skrivit faktaböcker om Snor, Fakirer, Havsvidunder, Skelett och Löss.

Under läsåret som gått har vi under bibliotekslektionerna diskuterat skillnader mellan fack- och skönlitteratur,  pratat om olika sätt att söka information och om upphovsrätt och vikten av att ange källor, och så har vi övat på källkritisk granskning.

Nu är det uppenbart givande att få höra en proffsförfattare prata om hur han går till väga när han närmar sig ämnet för en ny bok. 



Allt eftersom Bengt-Erik berättar fylls tavlan på - hur blir en faktabok till, och var kommer idéer och fakta ifrån?
Foto: Monika Staub Halling

Bengt-Erik berättar hur det går till när han väljer ämne, och hur han sedan börjar samla på sig olika frågor att söka svar på och sedan skriva om.

En planerad bok om tänder, ja den ska förstås innehålla något om vad tänder egentligen är för något. Och varför man måste borsta dem.

Och varför heter det egentligen mjölktänder? Hur funkar det med tandfén i olika kulturer? I vissa länder kastar man visst den tappade mjölktanden upp på hustaket? Varför det? Och vem var den första tandläkaren? Hur borstade man tänderna förr i tiden, innan tandborsten var uppfunnen? Och vilka ord och uttryck i svenska språket handlar om tänder?

Några av Bengt-Eriks faktaböcker som finns att låna på Backabiblioteket.  Foto: MSH

En hel rad kittlande ämnen har Bengt-Erik hunnit skriva om. För att få svar på frågorna har han använt sig av andra böcker men även internet, bland annat NE.se, och så har han fått hjälp av experter, till exempel fakirkompisen Martin som berättat om sitt yrke, och en professor vid Uppsala universitet som faktagranskat boken om snor.

Det där med faktagranskning är viktigt, berättar Bengt-Erik. I boken om skelett blev det nämligen fel när han skrev om antalet ben en människa har i tummen. Felet upptäcktes av en uppmärksam lågstadieklass i Norge, och i nästa upplaga av boken ska det rättas till. Fortsätt läsa kritiskt, och upptäcker ni något som inte stämmer, säg till! uppmanar Bengt-Erik.

Han berättar även om illustratörens och förlagsredaktörens roll i skrivprocessen. Barnen är intresserade och ställer många frågor. Särskilt fakirens trick med allt från svärd till krossat glas sätter snurr på fantasin. En och en halv timmes samtal blir det i vissa klassrum innan Bengt-Erik släpps iväg.

"Den här boken är så färsk att den fortfarande är varm", säger Bengt-Erik om sin bok Riktiga vikingar. 
Foto: Monika Staub Halling

Tack Bengt-Erik för levande och inspirerande möten - det här kommer vi inte att glömma i första taget!

/Monika skolbibliotekarie

Litteralunds familjesöndag med författarmöten, boktips, pyssel m.m.!

Nu på söndag den 23 april är det Världsbokdag, och då inleds också barn- och ungdomsboksfestivalen Litteralund 2017.

Missa inte familjesöndagen med många litterära aktiviteter för barn i olika åldrar - möten med författare och programmerare, bilderboksmaraton, detektivexperiment, sagostund, pyssel, tipsrunda, filmvisning på Kino och mycket mer! 

Se programmet här. Allt är gratis, men vissa aktiviteter kräver att man skriver upp sig på en bokningslista som släpps på plats 30 min. innan programpunkten börjar.

Litteralund pågår sedan hela veckan, med bl.a. ett ungdomsprogram på fredagen 28 april, en vuxenkonferens, och ett skolprogram för anmälda klasser.

Tips! På måndag 24 april kl. 16-17 får Norra Fäladens bibliotek besök av författaren Malin Stehn, som skrivit för både lågstadiet och större barn. Se mer information här.

Från Backaskolan har vi förstås också önskat en rad skolprogram under veckan som kommer, men eftersom intresset från skolorna är så stort har bara en klass fått plats.

 

Däremot har jag bokat samma författare, Bengt-Erik Engholm, till alla våra treor längre fram i maj. Då kommer han att besöka treorna och berätta om sitt faktaboksskrivande och den research som ligger bakom - ett tema som passar bra till vårt arbete med källkritik och informationssökning.

/Monika Staub Halling