Läs i sommar!

De senaste veckorna har jag börjat tipsa alla klasserna om att vara med i läsprojektet Sommarboken, som anordnas av folkbiblioteken i Lund för barn mellan 6 och 16 år.

Uppdraget är att läsa 6 böcker, och sedan fylla i ett litet häfte (se bild nedan).

Det kan vara böcker som barnet läser på egen hand, men även högläsning med en vuxen räknas. Det går också bra att lyssna på ljudböcker, till exempel i Polyglutt, Inläsningstjänst eller Storytel.
Även talböcker från Legimus räknas.

I häftet skriver man vilka böcker man läst och lite kort hur det var att läsa dem. Häftet kan hämtas ut på folkbiblioteken eller hos Monika på skolbiblioteket. Det går också bra att själv printa ut häftet från folkbibliotekens webbsida, klicka här.

Den som visat sitt ifyllda häfte för en bibliotekarie på folkbiblioteket får en stämpel för varje ifylld bok.
När häftet är fullt får man en bok i present av folkbiblioteket.

Man kan få presentbok för 1 omgång.

Men: på Backaskolan uppmanar vi de elever som fått 6 stämplar i sitt första häfte, att ändå påbörja ett andra häfte. Gå till folkbiblioteket och be bibliotekarierna sätta stämpel som bevis på att du berättat om de ifyllda böckerna, även om du inte får ett helt häfte fullt.

I september kommer vi på skolan att räkna ut vilken klass som lyckats läsa flest böcker, utslaget på antal elever i klassen. Fäladsskolan (åk 4-6) gör likadant, så även våra treor kan tävla.

Alltså: du som fyllt i ett helt häfte och fått presentbok från folkbiblioteket kan räkna 6 böcker. Du som läst 3 böcker till, fyllt i dem i nästa häfte och visat upp det på folkbiblioteket, får räkna 6 + 3 böcker. Och du som inte fyllt i ett helt första häfte, utan kanske bara läst 4 böcker, ska ändå fylla i dessa 4 böcker i häftet och visa upp det på folkbiblioteket. Då får du en stämpel i häftet som visar att du läst 4, och i höst räknar vi sedan in dina 4 böcker.

Den klass som läst flitigast får skolans vandringspokal!

Länk till folkbibliotekets infosida om Sommarboken: https://biblioteksportalen.lund.se/web/arena/sommarboken

Tips: Folkbiblioteken i Lund erbjuder en del sommaraktiviteter för barn, bland annat ett Läsbingo.

Glad läs-sommar!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Coronatider på skoblbiblioteket

Corona-anpassat öppethållande under lunchrasten.

Även skolbibliotekets verksamhet har påverkats av Coronapandemin på olika sätt. Det som blev mest kännbart för eleverna i början var att vi de första veckorna strök den öppna drop-in-verksamheten på lunchrasten, eftersom biblioteket då alltid besöks av många elever från våra olika hus. Husen är hemvist för klasser från samma årskurs, de är uppkallade efter olika färger. I Bronshuset går våra fyra klasser i årskurs 3, i vita resp. gula huset går våra tvåor etc. 

Nu har skolbiblioteket öppet på lunchrasten igen, men varje veckodag är vikt till ett specifikt hus. Det innebär att på måndagar får numera bara elever från klass 12ab (åk 1) komma till biblioteket, på tisdagar är lunchrasten reserverad för eleverna från klass 11ab (åk 2) etc. På så sätt rör sig bara elever i biblioteket samtidigt, som även annars har daglig kontakt med  varandra. Som tur är underlättar också det fina vädret - det är inte så svårt att motivera biblioteksbesökarna att tillbringa större delen av rasten utomhus istället för att trängas i biblioteket.

Utomhus lockar härligt vårväder. Trädet utanför ingången till Backaskolans bibliotek blommar för fullt.

Själva verksamheten med schemalagda bibliotekslektioner fortsätter som vanligt. Dock har Corona fört med sig vissa nya inslag. Till exempel har eleverna tränat på att logga in i olika appar som vi vill kunna arbeta mer med om vi måste övergå till distansundervisning vid en eventuell skolstängning. En av dessa appar är Polyglutt, därLunds kommun glädjande nog har fortsatt tillgång till ett brett urval böcker i fulltext och som ljudboksinläsning. 

Idag höll jag ett helt bokprat med enbart Polyglutt-titlar för att skapa läslust, eftersom lärarna berättat att eleverna inte alltid vetat vilka skönlitterära böcker de ville lyssna till eller läsa i Polyglutt.

Titlarna för dagens boktips i åk 3, direkt från Polyglutt-appens bokhylla

I Lund är vi annars inte bortskämda med tillgång till e-böcker, även om förstås Inläsningstjänst är en viktig funktion. Men tack vare Polyglutt har vi tillgång till många fler titlar. För mig som skolbibliotekarie är det en stor fördel att kunna bokprata utan att antalet fysiska bokexemplar blir en begränsning när sedan många elever blivit sugna på samma titel. Och ett bokprat med e-bokstips möjliggör ju dessutom att jag kan använda samma bokprat i flera klasser under samma tidsperiod, eftersom böckerna inte tar slut.

Efter bokpratet i klassrummet följde de elever som ville låna en fysisk bok med till biblioteket, medan övriga satt kvar i klassrummet och började läsa i Polyglutt - och ingen behövde dra lott om de mest eftertraktade titlarna!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

"Allt om religion"? - källkritik i åk 3

Som en repetition av de källkritiska frågorna har vi i åk 3 granskat den här sidan.

De senaste veckorna har treornas bibliotekslektioner handlat om informationssökning, kopplat till ett stort pågående SO-arbete om islam, judendom och kristendom. Vi inledde med en repetition av olika sökvägar och tränade sedan att söka information i NE Junior och i SO-läroboken. 

Sedan dess har klasserna hunnit arbeta vidare med sin faktainhämtning, och eleverna har börjat få bra koll. Fotot nedan visar whiteboarden i en av klasserna, där lärare och elever tillsammans fyllt i det de tagit reda på så här långt.

Som en fortsättning har jag i dagarna hållit en lektion som knyter an till förra bibliotekslektionens infosöksövningar. Vi har tittat på ett avsnitt av UR-serien "Hur vet du det?" om att googla, och sedan repeterat vad vi vet om källkritisk granskning sedan årskurs ett och två. 

Gemensamt granskade vi sedan en webbsida med det lovande namnet Allt om religion

När är sidan gjord? 

Här står det 4 mars 2020, så den är ju inte direkt gammal och föråldrad. Konstigt att den inte har en enda kommentar. Men det är kanske just för att den är så ny?

Vad handlar sidan om?

Det står att sidan innehåller fakta om religion, och att den är jättebra att använda i skolarbetet. Lite misstänksamma blir vi när det står så, att sidan är "jättebra" ...

Och när vi läser under de olika flikarna hittar vi saker som inte överensstämmer med det vi hittills letat fram och lärt oss. Hmmm.

Hur är sidan gjord?

Den innehåller en del stavfel, men annars ser den ganska seriös ut (där är inte en massa reklam eller emojis eller blinkande banners). Men länkarna på högersidan verkar inte fungera. 

Bilderna är ganska intetsägande. Även om det står att de är hämtade från sajter med material som är fritt att använda med tanke på upphovsrätten, så finns där ingen bildtext som förklarar vad som syns på bilden.

På undersidan om islam verkar texten vara inklistrad direkt från Wikipedia - och där är texten alldeles för svår för oss. Är det plagiat att göra så, diskuterar vi? 

Vem har skapat sidan, och varför?

En seriös sida ska alltid ha en flik som berättar vem som står bakom sidan och varför den finns. Den kan heta Om oss, About, eller som här Om den här sidan

Aaahh. 

Eleverna är till lika dela upprörda och fascinerade över att det är så lätt att slänga upp en sida på nätet. 

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Kanske vårens viktigaste möte

Igår kväll gjorde vi något riktigt viktigt på Backaskolan. Pedagogerna i årskurs 3 hade tillsammans med mig och skolkurator Taschkin Arslan bjudit in vårdnadshavarna i trean till en informations- och diskussionskväll om nätvett, eller "säker och ansvarsfull digital kommunikation", som det heter i läroplanen. Hur kan skolan och hemmen samarbeta för att rusta våra barn och elever för livet online?

Kvällen handlade bland annat om följande:

• varför ska skolan arbeta med nätvett?
• vad säger eleverna själva i en enkät om sina erfarenheter av nätet?
• hur har vi lagt upp nätvettsundervisningen? (se vår plan för nätvett F-3)
• vad försöker vi på skolan lära ut, och vilka aspekter vill vi att ni vårdnadshavare är förberedda på när de dyker upp?
• vad tänker och tycker ni vårdnadshavare?

Under 90 intensiva minuter diskuterade vi regler, respektfulla frågor, filter, mellanstadiets lärplattor, ryktesspridning, kedjebrev, strategier för när något på nätet känns fel, skönlitteratur som en ingång till samtal och empati, fritidspedagogernas roll i nätvettsarbetet, barns rädsla för att få skärmförbud, vuxnas ansvar och hur vi kan hjälpas åt i den utmaning vi dagligen möter i barns digitala vanor.

Vi avslutade kvällen med en rad tips på sidor och organisationer som erbjuder ytterligare stöd till vuxna som vill prata nätvett med barn och unga i sin närhet. 

Stort tack till er som kom!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

P.S. Den 25 mars har vi ett liknande möte för vårdnadshavarna i förskoleklass. Anmälningsformuläret är utskickat via Unikum. Välkomna!

Vassa tänder och läskiga öron - vad gör en spökhistoria otäck?

Eleverna i åk 2 tittar på utdrag ur bilderboken "Mot spökslottet" av Thomas Halling och Kenneth Andersson, för att samla på sig ord och företeelser som bygger upp en spöklik stämning.

Precis som årskurs 1 går våra tvåor den här vårterminen till botten med hur berättande texter är uppbyggda och vad som är typiskt för genren narrativ text. Som gemensamt tema för alla klasserna i åk 2 har pedagogerna valt spökhistorier.

  

Varannan vecka har jag bibliotekslektion i klasserna, och självklart handlar just nu även dessa om spökhistorier. Under förra bibliotekslektionen höll jag ett bokprat om olika spökberättelser - otäcka, gåtfulla och roliga, böcker med bara en berättelse, eller många korta i en samling. Spökerier i skolan, i det förflutna, i ödehus och på tråkiga sommarlovsställen ...

 

En liten del av bildspelet jag visar medan jag presenterar de olika böckerna.

(Bildspel hjälper eleverna att hålla fokus, och så kan alla se bokframsidorna ordentligt. Från vissa böcker visar jag också ett uppslag så att eleverna ser svårighetsgraden och vilken sorts illustrationer det är.)

 

Efter bokpratet lånade klasserna på sig mängder av spökböcker, både till klassrumsbiblioteket, till lärares och fritidspedagogers högläsning och till de enskilda elevernas läsning, för att ordentligt sätta sig in i hur en bra spökhistoria ska berättas. De har läst och diskuterat och börjat sätta upp planscher med användbara spökord på klassrumsväggarna.

 

Stöd att komma ihåg spökord, på klassrumsvägg i åk 2

 

Eleverna och lärarna i klass 2d listar karaktärer, miljöer och tidpunkter som förekommer i spökhistorier de läser.

 

Snart kommer nämligen lärare och elever att påbörja det noggranna arbetet med att tillsammans skriva klassens egen spökhistoria. Denna måste förstås planeras så att den innehåller alla de viktiga delarna i en berättande text.

 

(Än så länge tom) stödstruktur för den gemensamma berättelsen

När det är dags för andra bibliotekspasset i spöktemat tittar vi närmare på hur miljön i en spökhistoria kan målas fram. Som exempel högläser vi Ruth Browns "En mörk hemsk historia" och diskuterar gemensamt hur hon bygger upp den otäcka känslan genom text och bild. Här finns dova färger, gott om spindelväv som hänger långt och klibbigt, skuggor, gamla målningar och så ett underifrån-perspektiv som ger läsaren känslan av att vara väldigt liten. Inte ett endaste spöke syns till - ändå är stämningen i boken spöklik värre ...

 

 

 

Nu är vi uppvärmda och redo för en övning två och två. Elevparen får varsin bild från bilderboken "Mot spökslottet" av Thomas Halling och Kenneth Andersson. Uppgiften är att skriva ner vilka detaljer som ger läsaren rysningar i den här berättelsen.

 

 

 

 

Rustningar, levande ljus, osynliga damer, döda monster, blodröda väggar, skelett med hål i pannan och djävulshorn på huvudet, rasslande kedjor och en lös skelettkäke! (Nej, det är ju en tandställning, hävdar någon bestämt.) Många detaljer hittar vi som kan läggas till i ordlistorna på väggen (ja, vi ska fixa till stavningen). Som avslutning på bibliotekslektionen läser vi hela berättelsen och följer Maja genom spökslottet till berättelsens höjd- och vändpunkt, tillbaka i rasande fart och ut genom porten, fram till den överraskande slutknorren.

 

Ivern bland eleverna är påtaglig, detta var inspirerande - och gissa om jag ser fram emot klassernas egna spökhistorier!

 

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

 

 

Fakirer, snor och fladdermöss! Författarbesök i åk 2

 

Nu har vi äntligen träffat honom! Efter att i flera veckor ha högläst och diskuterat faktaböcker av Bengt-Erik Engholm har vi i veckan haft nöjet att höra honom själv berätta. Alla våra tvåor på Norra Fäladen fick ett klassrumsbesök där Bengt-Erik berättade om hur hans böcker blir till, från idé till färdig bok. Han talade om vilka källor han använder sig av, och vilka andra proffs som också behövs för att det ska bli en bok. Först och främst naturligtvis illustratören (oj vad många kul detaljer vi upptäckt i Jojo Falks bilder!), men även förlagsredaktören, faktagranskaren, korrekturläsaren och sedan så småningom tryckeriet.

Bengt-Erik åskådliggör processen från idé till tryckt bok.          Foto: Monika Staub Halling

Bengt-Erik berättar också hur han planerar bokens innehåll - han har en tankekarta med ämnet i mitten, till exempel TÄNDER, och så lägger han till bubblor med olika intressanta saker om tänder. Vilka djur har extra vassa tänder? Varför heter det mjölktänder? Hur funkar det med löständer? Och så fyller han på med fakta han kollar upp genom att använda de källor som passar bäst till just de frågorna.




Bengt-Erik Engholm i åk 2 på Backaskolan
Foto: Monika Staub Halling

Redan i årskurs 1 jobbade vi med de här klasserna kring faktaböcker och källor, och hur faktaboksförfattarna kan veta allt som ska in i boken.

Det var ju precis detta vi pratade om: att vissa saker kan man själv observera, andra kanske man frågar en expert om, eller läser om i ett digitalt uppslagsverk, eller någon annans faktabok.
Det är spännande att få träffa en äkta författare som kan berätta mer i detalj hur det går till. Och så är det förstås extra kittlande med någon som skriver om sådana ämnen som snor, fakirer, skelett och löss.

Eleverna är ivriga och nyfikna, de ställer frågor och vill berätta själva, och självklart måste de ha en autograf i slutet ...


Tack Bengt-Erik och Skapande skola för givande författarbesök!

Litteralund 2018

Nu är det dags! På söndag (den 15 april) startar årets upplaga av barnboksfestivalen Litteralund med en fullspäckad familjesöndag. Den senaste tiden har jag inlett bibliotekslektionerna i de olika klasserna med att göra reklam för det.

Hela programmet för Litteralund 2018 finns på litteralund.se

Programmet är en härlig blandning av workshops, föreställningar och möten med författare, och inträdet är gratis. Vissa aktiviteter kräver dock att man skriver upp sig på en bokningslista som finns tillgänglig i Litteralunds informationsdisk på Stadsbiblioteket 30 min. innan aktiviteten  börjar. Men de allra flesta programpunkterna kräver ingen anmälan.



På och runt Stadsbiblioteket pågår det massor av roliga aktiviteter hela söndagen.

På söndag har du chansen att träffa författarna till LasseMaja, Teddy- och Siggeböckerna, Pax och många fler. Det blir även bildworkshop med kända illustratörer, musikföreställningar, biovisning, högläsning och musikteater. Programmet för hela söndagen finns att läsa här.

Hoppas få se många Backabarn på Stadsbiblioteket på söndag!

Inbokade Backaklasser under veckan

Hela veckan som följer pågår sedan Litteralund med skolklasser som deltar i workshops med professionella barnboksskapare.

Från Backaskolan har fem klasser lyckats få plats:

10b och 09d ska besöka musikföreställningen om Snövit, 10a ska ha bildworkshop med Maja Säfström, 09c ska träffa författaren Emma Karinsdotter och 09b ska ha bildworkshop med Linda Bondestam.

 

 

 

Sagoshow för åk 1

Sagoshow med Berätteribolaget (bilderna är tagna under en föreställning för förra årets åk 1)      Foto: Monika Staub Halling

Varje år ansöker Lunds kommun om Skapande skola-bidrag från Kulturrådet, som sedan fördelas på skolorna. De fem skolorna (F-klass till och med åk 9) på Norra Fäladen samordnar hur pengarna används, så att det ska bli en bra helhet. Jag är med i skolområdets Skapande skola-grupp, som varje år planerar en större gemensam aktivitet per årskurs.

Det här läsåret har förskoleklasserna besökt Skissernas museum för en visning och en bildworkshop, vilket var mycket uppskattat.

Åk 2 ska under en workshop med musikgruppen SKROT programmera en egen musikmaskin.

Åk 3 deltar i ett teaterprojekt med Malmö stadsteater, då de fått se föreställningen "Den oändliga historien" och haft workshop med en dramapedagog.

Åk 1 ska nu på fredag gå på Sagoshow med Berätteribolaget. På Backaskolan har ettorna arbetat mycket med folksagor under bibliotekslektionerna, då vi högläst och diskuterat många folksagor och tittat närmare på hur de är uppbyggda och berättade. Med så mycket förförståelse blir det extra roligt att nu få uppleva en fartfylld show där proffsberättare, proffsmusiker och proffstecknare gestaltar sagor på scen.

Mikael Björk från Berätteribolaget berättar om De tre bockarna Bruse (fotot är från förra årets föreställning). Foto: MSH

Jag som var med på föreställningen förra året vet att detta blir en succé.

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Högläsning och textsamtal på fritids - Språkutveckling pågår (del 2)

Fritidspedagog Pia Di Cecca och barn i åk 2 inbegripna i ett angeläget samtal kring boken "Isak är en hjälte".
Foto: Monika Staub Halling

I augusti 2017 påbörjade vi på Backaskolan en stor gemensam fortbildning om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
Jag har skrivit lite om arbetet i ett tidigare blogginlägg

Ungefär en gång i månaden under hösten har vi fått träffa språkutvecklare Maud Nilzén, som försett oss med frågeställningar, lektionsidéer, planeringsstöd, forskningsrön, diskussionsfrågor och uppgifter att planera, genomföra med elever och sedan reflektera över. Mellan torsdagarrna med Maud träffas vi i samtalsgrupper och ägnar oss åt kollegialt lärande. Våra reflektioner skickar vi in till Maud, som anpassar den fortsatta utbildningen utifrån det vi skickat in. På så sätt får vi en variant av Läslyftet som är skräddarsydd för att passa Backaskolans behov.

Ett urval böcker som riktar sig till oss vuxna som jobbar med språkutveckling i olika delar av verksamheten.

Det vi lärt oss visar sig på många sätt i verksamheten. Ett exempel är att många fritidspedagoger har börjat arbeta medvetet med språkutveckling.

Så här står det i läroplanen:

Skolans mål är att varje elev

• respekterar andra människors egenvärde
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

Undervisningen på fritidshemmet ska bl.a. innehålla följande:

Samtala om olika typer av texter.
Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser

Utifrån noggrant utvalda texter planerar fritidspedagogerna fördjupande samtal som engagerar barnen och får dem att bli reflekterande läsare. 


Varje torsdag eftermiddag kommer Pia Di Cecca och Patrik Simonsen till skolbiblioteket med var sin grupp om 13-15 fritidsbarn. Pias grupp går i andra klass, Patriks i första.

Deras bokade tider överlappar till viss del, så en av fritidspedagogerna brukar sätta ta med sig sin grupp till Matteverkstaden intill biblioteket för att hålla sitt textsamtal.

Men efter avslutat läs- och diskussionspass ser pedagogerna till att ge barnen tid att vara i biblioteket, titta i böcker och låna med sig det de blir sugna på. Det blir ytterligare ett tillfälle att besöka skolbiblioteket utöver de schemalagda bibliotekslektionerna och rastöppet på förmiddagarna.

Den här torsdagen har Pia till sina tvåor valt boken "Isak är en hjälte". Hon läser högt om Isak, som är stjärnan i klassens simlag. Precis när det är hans tur att hoppa i vattnet och simma hem klassens seger i stafetten ser han att en klasskompis med diabetes inte alls mår bra. Om han hjälper henne sviker han klassen - men kan han bara lämna henne där?

Pia har planerat noga var hon gör stopp i högläsningen för att få eleverna att utbyta tankar, delge varandra egna erfarenheter och träna på språkliga strategier som att skapa inre bilder, förutspå fortsättningen eller koppla till andra etiska dilemman de antingen själva upplevt eller läst om i andra berättelser.

Eleverna får prata två och två, och ibland inför hela gruppen. De är märkbart engagerade, och när Pia sedan läser vidare sitter de knäpptysta. Pia har medvetet valt en bok som är så kort att den går att läsa ut under ett tillfälle - nästa gång kommer hon att bjuda in en grupp nya barn.  

Efter högläsning och textsamtal finns det tillfälle att "bara vara" i biblioteket.
Foto: Patrik Simonsen

Under tiden som Pias grupp i Matteverkstan diskuterar Isaks dilemma är Patriks ettor i biblioteket som ligger vägg i vägg. Han läser  en berättelse om vikingaflickan Tora som gett sig ut för att jaga (fastän hennes pappa hävdar att flickor inte gör sådant) och går vilse i skogen. Redan när de tittar på framsidan ställer han frågan "Har ni gått vilse någon gång?", och genast vill barnen berätta om sina egna erfarenheter av att gå vilse, och vilka känslor det satte igång hos dem.

Under läsningen stannar Patrik upp på välvalda ställen och låter barnen diskutera. Efteråt får de i uppgift att rita en av de inre bilder de fick medan de lyssnade.

Medan barnen gestaltar sina inre bilder uppstår ytterligare samtal kring berättelsen
de precis lyssnat till.                    Foto: Patrik Simonsen

Både Pia och Patrik kommer varje vecka, för att samtliga barn i deras fritidshemsgrupper ska få uppleva högläsningen och samtalen och på så sätt få mersmak för läsning och litteratur. Fritidspedagogerna blir på så sätt språkutvecklare och läsande förebilder som gör att fler barn blir motiverade att läsa - även på sin fritid.

Detta är oerhört betydelsefullt, eftersom den läsning vi hinner med i skolan inte kommer upp i de mängder som behövs för att eleverna ska klara de övre skolårens krav på läskondis.

Min roll som skolbibliotekarie är att delta i fortbildningen tillsammans med mina kollegor, bolla planeringar i samtalsgrupperna och tillhandahålla tips på lämpliga texter att läsa med eleverna.

Det språkutvecklande arbetet använder vi också när vi arbetar med digitalisering, läs mer här.

Förskoleklassen arbetar också språkutvecklande, med både textsamtal och faktatextskrivande. Och lärarna i åk 1-3, just nu med att skriva faktatexter. Men det får bli ett annat blogginlägg.

Monika Staub Halling /skolbibliotekarie