Högläsning och textsamtal på fritids - Språkutveckling pågår (del 2)

Fritidspedagog Pia Di Cecca och barn i åk 2 inbegripna i ett angeläget samtal kring boken "Isak är en hjälte".
Foto: Monika Staub Halling

I augusti 2017 påbörjade vi på Backaskolan en stor gemensam fortbildning om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
Jag har skrivit lite om arbetet i ett tidigare blogginlägg

Ungefär en gång i månaden under hösten har vi fått träffa språkutvecklare Maud Nilzén, som försett oss med frågeställningar, lektionsidéer, planeringsstöd, forskningsrön, diskussionsfrågor och uppgifter att planera, genomföra med elever och sedan reflektera över. Mellan torsdagarrna med Maud träffas vi i samtalsgrupper och ägnar oss åt kollegialt lärande. Våra reflektioner skickar vi in till Maud, som anpassar den fortsatta utbildningen utifrån det vi skickat in. På så sätt får vi en variant av Läslyftet som är skräddarsydd för att passa Backaskolans behov.

Ett urval böcker som riktar sig till oss vuxna som jobbar med språkutveckling i olika delar av verksamheten.

Det vi lärt oss visar sig på många sätt i verksamheten. Ett exempel är att många fritidspedagoger har börjat arbeta medvetet med språkutveckling.

Så här står det i läroplanen:

Skolans mål är att varje elev

• respekterar andra människors egenvärde
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

Undervisningen på fritidshemmet ska bl.a. innehålla följande:

Samtala om olika typer av texter.
Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser

Utifrån noggrant utvalda texter planerar fritidspedagogerna fördjupande samtal som engagerar barnen och får dem att bli reflekterande läsare. 


Varje torsdag eftermiddag kommer Pia Di Cecca och Patrik Simonsen till skolbiblioteket med var sin grupp om 13-15 fritidsbarn. Pias grupp går i andra klass, Patriks i första.

Deras bokade tider överlappar till viss del, så en av fritidspedagogerna brukar sätta ta med sig sin grupp till Matteverkstaden intill biblioteket för att hålla sitt textsamtal.

Men efter avslutat läs- och diskussionspass ser pedagogerna till att ge barnen tid att vara i biblioteket, titta i böcker och låna med sig det de blir sugna på. Det blir ytterligare ett tillfälle att besöka skolbiblioteket utöver de schemalagda bibliotekslektionerna och rastöppet på förmiddagarna.

Den här torsdagen har Pia till sina tvåor valt boken "Isak är en hjälte". Hon läser högt om Isak, som är stjärnan i klassens simlag. Precis när det är hans tur att hoppa i vattnet och simma hem klassens seger i stafetten ser han att en klasskompis med diabetes inte alls mår bra. Om han hjälper henne sviker han klassen - men kan han bara lämna henne där?

Pia har planerat noga var hon gör stopp i högläsningen för att få eleverna att utbyta tankar, delge varandra egna erfarenheter och träna på språkliga strategier som att skapa inre bilder, förutspå fortsättningen eller koppla till andra etiska dilemman de antingen själva upplevt eller läst om i andra berättelser.

Eleverna får prata två och två, och ibland inför hela gruppen. De är märkbart engagerade, och när Pia sedan läser vidare sitter de knäpptysta. Pia har medvetet valt en bok som är så kort att den går att läsa ut under ett tillfälle - nästa gång kommer hon att bjuda in en grupp nya barn.  

Efter högläsning och textsamtal finns det tillfälle att "bara vara" i biblioteket.
Foto: Patrik Simonsen

Under tiden som Pias grupp i Matteverkstan diskuterar Isaks dilemma är Patriks ettor i biblioteket som ligger vägg i vägg. Han läser  en berättelse om vikingaflickan Tora som gett sig ut för att jaga (fastän hennes pappa hävdar att flickor inte gör sådant) och går vilse i skogen. Redan när de tittar på framsidan ställer han frågan "Har ni gått vilse någon gång?", och genast vill barnen berätta om sina egna erfarenheter av att gå vilse, och vilka känslor det satte igång hos dem.

Under läsningen stannar Patrik upp på välvalda ställen och låter barnen diskutera. Efteråt får de i uppgift att rita en av de inre bilder de fick medan de lyssnade.

Medan barnen gestaltar sina inre bilder uppstår ytterligare samtal kring berättelsen
de precis lyssnat till.                    Foto: Patrik Simonsen

Både Pia och Patrik kommer varje vecka, för att samtliga barn i deras fritidshemsgrupper ska få uppleva högläsningen och samtalen och på så sätt få mersmak för läsning och litteratur. Fritidspedagogerna blir på så sätt språkutvecklare och läsande förebilder som gör att fler barn blir motiverade att läsa - även på sin fritid.

Detta är oerhört betydelsefullt, eftersom den läsning vi hinner med i skolan inte kommer upp i de mängder som behövs för att eleverna ska klara de övre skolårens krav på läskondis.

Min roll som skolbibliotekarie är att delta i fortbildningen tillsammans med mina kollegor, bolla planeringar i samtalsgrupperna och tillhandahålla tips på lämpliga texter att läsa med eleverna.

Det språkutvecklande arbetet använder vi också när vi arbetar med digitalisering, läs mer här.

Förskoleklassen arbetar också språkutvecklande, med både textsamtal och faktatextskrivande. Och lärarna i åk 1-3, just nu med att skriva faktatexter. Men det får bli ett annat blogginlägg.

Monika Staub Halling /skolbibliotekarie