Hurra, jag har fått ett pris!

Artikel i Biblioteksbladet     Fotot i artikeln är taget av Maria Harvyl

Den 13 mars varje år firas Källkritikens dag, och sedan några år tillbaka delar Internetstiftelsen och Källkritikbyrån ut ett pris till personer eller organisationer som uppmärksammar källkritik och kritiskt tänkande på nätet. Kungliga biblioteket (KB) får priset 2021 i kategorin "allmänheten" för sitt arbete med Digiteket och med att öppna upp sitt tidningsarkiv. Jag får priset i skolkategorin för mitt arbete på skolan. Juryns motivering: 

Monika Staub Halling är en skolbibliotekarie som ständigt arbetar för att förmedla vikten av ett källkritiskt förhållningssätt. I sin skolvardag gör hon de yngsta eleverna till källgranskare, samtidigt som hon inspirerar och sprider kunskap till kollegor genom sitt utåtriktade arbete som författare och föreläsare.

Efter tillkännagivandet har jag blivit intervjuad av bl.a. Sydsvenskan, och Radio P4 Malmöhus har gjort en intervju här på skolan, med mig och en elev i åk 3. Det blev även en artikel i Biblioteksbladet, och min favoritintervju hittar du här, på Svensk Biblioteksförenings webbplats.

Självklart är jag stolt och glad för priset! Samtidigt finns det många skolbibliotekarier som borde få ett källkritikspris för det arbete de gör med sina elever och lärarkollegor. Och det är viktigt att prata om att det finns alldeles för många skolor runtom i landet som inte har någon skolbibliotekarie alls, eller vars skolbibliotekarier har alldeles för liten tjänst för att kunna jobba så här. 

Exempel på mitt arbete med källkritik och kritiskt tänkande är lektionerna "Allt om religion", MIK-lektionerna i förskoleklass, men säkert också vårt gemensamma arbete med nätetik.

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Pedagogisk verksamhet i Coronatider

Hos oss på lågstadiet har eleverna kunnat ha undervisning på plats under hela pandemitiden hittills, om än med en hel del anpassningar. Redan förra våren övergick vi t.ex. till att inte längre blanda elever från olika klasser under bibliotekets öppethållande på lunchrasten. Istället reserverade vi en veckodag per "hus" här på skolan. På så sätt träffades bara elever som ändå möts dagligen i sin storklass.

Men nu efter jullovet bestämde vi att slopa lunchöppet helt och hållet, åtminstone fram till sportlovet. För att jag inte ska ha så många fysiska kontakter med våra nästan 400 elever införde vi att jag har alla mina bibliotekslektioner via Google Meet. Det innebär att klassen och deras lärare är i klassrummet, medan jag håller i lektionen live via videolänk från mitt arbetsrum bakom biblioteket. Eleverna ser mig antingen via vita duken längst fram i klassrummet, eller via varsin iPad med hörlurar. Enda undantaget är förskoleklassen, där jag kan ha lektionspass i halvklass i klassrummet.

Bibliotekslektionerna fortsätter följa sin röda tråd med pass om källkritik grunder utifrån böckerna om Gruffalon (åk 1) och förberedelser inför Anna Hansson digitala författarbesök nästa vecka (åk 2 och 3). Samtidigt som vi fortsätter arbeta med lektionerna enligt biblioteksplanen fungerar även den yttre formen i sig som ett lärtillfälle, eftersom eleverna (och vi vuxna) tränar på att genomföra undervisningen digitalt och på distans.

"Vintergatan skapades av prärievargen" - bibliotekslektioner kopplade till rymdentemat i åk 2

Urgamla och moderna berättelser om rymden fascinerar. Collage av lektionsbildspelen i åk 2, av Monika Staub Halling

Årskurs två har under våren arbetat med rymden. Bibliotekslektionerna har därför innehållit ett muntligt berättelsepass med skapelsemyter från olika delar av världen, samt ett pass om moderna försök att förklara oförklarliga saker, då vi bland annat pratat om ufon, korncirklar och olika teorier om utomjordiska besök. Tacksamt nog har det under våren även siktats en del udda ljusfenomen på himlen, som först fotograferats och diskuterats av privatpersoner på sociala medier och sedan även uppmärksammats och förklarats i dagspressen. Till exempel ett halo-fenomen över Skåne i april, och uppskjutningen av Starlink-satelliter.

Mellan bibliotekslektionerna har klasserna arbetat vidare med planeter och himlakropparnas rörelsebanor med mera. Så när vi nu hade en tredje bibliotekslektion på temat fakta eller åsikt märktes det att eleverna har på fötterna när det gäller rymdenfakta.


Övningen från Källkritik med källspanarna F-3 men med mina egna rymdenpåståenden.

Till övningen använde jag kopieringsmaterial från Källkritik med källspanarna F-3, men bytte ut innehållet så att det passade rymdentemat, till exempel "Saturnus har 82 månar" och "På månen finns det ingen luft", men även "Merkurius har ett fult namn". Eleverna fick i par diskutera om de olika påståendena var fakta- eller åsiktspåståenden.


Checklista till klassrumsövningen om skillnaden mellan åsikts- och faktapåståenden

Svårast att greppa är att meningar som "Solen är kall" fortfarande räknas som faktapåståenden även om de är felaktiga. Övningarna är för övrigt laminerade så att eleverna kan skriva svaren med tuschpennor. På så sätt blir det lätt att korrigera svaren, och jag kan återanvända övningspappren i alla fyra klasserna.


När eleverna tagit sig igenom två sidor med färdiga påståenden fick de i uppgift att formulera egna, vilket blev väldigt roligt och lärorikt. Även här kunde det smyga sig in lite fel - "Jorden är röd på natten" är visserligen ett felaktigt påstående men det är fortfarande fakta som går att motbevisa :-)

Att lägga märke till värdeladdade ord, känslor och tyckanden är en viktig färdighet när det gäller källkritiskt tänkande. Vi kommer att återkomma till det när MIK-undervisningen fortsätter i årskurs tre till hösten.


/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie






Kanske vårens viktigaste möte

Igår kväll gjorde vi något riktigt viktigt på Backaskolan. Pedagogerna i årskurs 3 hade tillsammans med mig och skolkurator Taschkin Arslan bjudit in vårdnadshavarna i trean till en informations- och diskussionskväll om nätvett, eller "säker och ansvarsfull digital kommunikation", som det heter i läroplanen. Hur kan skolan och hemmen samarbeta för att rusta våra barn och elever för livet online?

Kvällen handlade bland annat om följande:

• varför ska skolan arbeta med nätvett?
• vad säger eleverna själva i en enkät om sina erfarenheter av nätet?
• hur har vi lagt upp nätvettsundervisningen? (se vår plan för nätvett F-3)
• vad försöker vi på skolan lära ut, och vilka aspekter vill vi att ni vårdnadshavare är förberedda på när de dyker upp?
• vad tänker och tycker ni vårdnadshavare?

Under 90 intensiva minuter diskuterade vi regler, respektfulla frågor, filter, mellanstadiets lärplattor, ryktesspridning, kedjebrev, strategier för när något på nätet känns fel, skönlitteratur som en ingång till samtal och empati, fritidspedagogernas roll i nätvettsarbetet, barns rädsla för att få skärmförbud, vuxnas ansvar och hur vi kan hjälpas åt i den utmaning vi dagligen möter i barns digitala vanor.

Vi avslutade kvällen med en rad tips på sidor och organisationer som erbjuder ytterligare stöd till vuxna som vill prata nätvett med barn och unga i sin närhet. 

Stort tack till er som kom!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

P.S. Den 25 mars har vi ett liknande möte för vårdnadshavarna i förskoleklass. Anmälningsformuläret är utskickat via Unikum. Välkomna!

Om att slå upp ord - MIK i förskoleklass

Under vårterminen brukar förskoleklassens bibliotekslektioner på Backaskolan kretsa kring medie- och informationskunnighet (MIK). Jag har i ett tidigare inlägg beskrivit hur vi bygger en svit om 6-7 bibliotekspass kring MIK och kopplar den till klassernas egna arbeten med faktatextskrivande. Redan i F-klass ser vi till att prata en första gång om begreppen källa och information, testa olika sökvägar och diskutera tryckta och digitala uppslagsverk, söktjänster, bildsök och upphovsrätt. Självklart på elevernas nivå, de måste ju förstå vad vi pratar om.

Senare, i åk 1-3, återkommer vi sedan till de olika delarna mer i detalj och fördjupar och breddar. 

Övning från boken "Källkritik med källspanarna F-3 av Liselott Drejstam och Emma Lund

Förra lektionen redde vi ut begreppet källa, och skillnaden mellan vattenkälla och informationskälla. Där hade jag stor glädje av en övning från Drejstams och Lunds bok Källkritik med källspanarna F-3. Övningen går ut på att klippa ut rätt bilder och klistra upp dem på ett papper, vilket eleverna alltid tycker är roligt.

Nästa lektion handlar om tryckta uppslagsverk (för att vi så småningom ska kunna prata om digitala uppslagsverk som NE och Wikipedia) och uttrycket "att slå upp ett ord". Idag testade jag en ny övning för att eleverna även under detta lektionspass skulle få jobba aktivt och känna att de lyckats.

Uppslag ur Barnens stora lexikon

Efter en kort genomgång om uppslagsverk och hur de är uppbyggda fick eleverna parvis sitta med var sitt ex av Barnens stora lexikon. 

Laminerade uppdragskort gör det möjligt att lätt torka bort svaret och ge uppdragskortet till nästa par. 

Varje par fick ett uppdrag: ringa in vilken begynnelsebokstav ni ska leta efter om ni ska slå upp ordet XXX,  hitta sedan ordet i uppslagsboken och anteckna sidnumret.

Rätt uppslag i boken, bilden underlättar uppgiften.

Eftersom klassen precis har börjat arbeta med temat Naturen hade jag valt olika djur, men även ord som hav, flod, berg, vulkan. Orden var olika svåra att läsa, så att vi vuxna kunde anpassa svårighetsgraden till respektive par, och som extra hjälp fanns den tillhörande bilden från lexikonet att hålla utkik efter.

Drygt 20 uppdragskort var lagom till en grupp om 12-13 elever.

Eleverna blev mycket ivriga och hann igenom många uppdrag i respektive par. "Vi är klara igen!! Kan vi få nästa?" "Oj vad vi är snabba!" 

Nu vet vi vad det innebär att slå upp ord i ett tryckt uppslagsverk, och när vi om några veckor börjar prata nätet kan vi jämföra med digitala uppslagsverk.

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Digitalisering möter värdegrund: nätvett på lågstadiet

På Backaskolan har skolbibliotekarien och pedagogerna i många år arbetat efter Norra Fäladens handlingsplan för undervisning kopplad till biblioteket. Från förskoleklass och uppåt har vi arbetat med informationskunnighet, källkritik, upphovsrätt med mera, alltid som en del av aktuella arbetsområden i klassen.

Men för ett par år sedan insåg vi att det fanns en aspekt vi behövde arbeta mer med: nätvett. Elevernas online-spelande gick allt längre ner i åldrarna, och en allt större andel av våra tvåor och treor rörde sig på sociala medier.

I våras skrev jag ett blogginlägg om hur vi (all pedagogisk personal) satt oss ner under en halv studiedag och diskuterat innehåll och progression i en gemensam nätvettsplan för Backaskolan.

Vi hade då redan testat olika upplägg i åk 2 och 3 och kunde dra nytta av de erfarenheterna. I uppstarten av höstterminen 2019 kunde vi presentera Backaskolans nya nätvettsplan, och ha med den i grovplaneringen inför nya läsåret.

Nu har snart första terminen med nya nätvettsplanen gått. I årskurs 3 startade vi läsåret med en djupdykning, då jag, klasslärarna i åk 3 samt fritidspedagog Åsa höll i sammanlagt fyra heltimmespass om olika aspekter av nätvett. På eftermiddagstid fördjupade sedan fritidspedagogerna i åk 3 med ytterligare nätvettsaktiviteter under resten av terminen.

Detta samarbete föreläste vi om på årets SETT Syd i Malmö, vilket har lett till att andra skolor hört av sig för att få veta mer. 

Under vårterminen kommer vi att lägga extra fokus på nätvettsarbetet i förskoleklassen. En arbetsgrupp bestående vår kurator, mig och pedagoger från F-klass kommer att fördjupa sig lite extra i hur vi kan arbeta med de yngsta eleverna. Vi planerar även ett kvällsmöte för vårdnadshavare i F-klass, med fokus nätvett. 

Själva nätvettsplanen finns att läsa på skolbibliotekets webbplats. 

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Vad hände med den lilla lilla katten? - Läslov 2019

Tidigare läslov har Backaskolans fritidsgrupper kommit till biblioteket för att lyssna till spökhistorier, men i år bestämde vi att istället använda läslovsmåndagen till att sätta igång ett projekt som sedan skulle kunna fortsätta ute i de olika husen.

Elsa Beskows berättelser och illustrationer finns överallt.

Jag inledde högläsningen med en presentation av den svenska bilderbokskändisen Elsa Beskow, hennes liv och verk. Sedan läste vi hennes allra första egna bok, Sagan om den lilla lilla gumman, som kom ut år 1897. Vi tittade på de speciella bilderna och pratade om att det märktes på texten att berättelsen byggde på en gammal barnramsa.

Några gammaldags ord behövde vi också reda ut.

Framför allt pratade vi om slutet - hur Elsa Beskows läsare inte stod ut med ovissheten, så de skrev brev och krävde att få veta vad som hänt med katten som sprungit ut i skogen. Och hur Elsa Beskow i nästa upplaga la till en liten slutkommentar, "Men kanske ändå att han kom hem till slut. E.B."

Sedan gick eleverna tillbaka till sina respektive hus för att prata mer om vad som kunde ha hänt med katten efteråt. Kom den verkligen hem, och i så fall hur? Vissa grupper dramatiserade en tänkbar fortsättning, medan andra ritade eller målade. 

Katten hann nog med en vända ut i rymden, trodde ett barn. Många valde att rita hur glad gumman blev när katten kom hem.

F-klassens fritids fyllde en hel vägg i matsalen med sina fortsättningar.

Vissa grupper tog fasta på det speciella bildformatet i boken.

Orangea husets fritids (åk 1) skapade gemensamt denna fantastiska katt som numera pryder matsalstaket.

En hel utställning har det blivit i Backaskolans matsal. Så roligt att se de olika tolkningarna! Vi får väl se hur vi fortsätter - jag råkar trots allt känna den författare som, exakt 100 år efter att Sagan om den lilla lilla gumman kom ut, skrev en uppföljare tillsammans med illustratören Gunna Grähs.

Tack alla fritidspedagoger som så fint arbetade vidare med eleverna och deras skapande!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Hurra för nya läsåret!

Fyra läsvagnar, med ca 320 lästräningsböcker vardera, har i veckan flyttat in i klassrummen hos våra ettor.

Idag är tredje dagen på höstterminen. Vi har tagit emot 100 nya elever i förskoleklassen, hälsat våra nyblivna ettor, tvåor och treor välkomna tillbaka, och igår trummade vi igång nya läsåret tillsammans med Anna-Karin och Fernando från projektet Trumattack (Musik i Syd).
 

Uppstartskonsert med hela skolan - det lät maffigt :-)

För bibliotekets del innebär läsårsstarten en hel del praktiskt kring bestånd och utlån. Den här första veckan ser vi till att samtliga klasser i åk 2 och 3 ska få låna böcker.

I åk 1 presenterar jag läsvagnen i respektive klass och berättar hur den fungerar. Varje klass i åk 1 har i sitt klassrum en vagn med lästräningsböcker, indelade och markerade efter svårighetsgrad. När eleven läser för en pedagog ser pedagogen var eleven befinner sig i sin läsinlärning, och vilken färg hen ska få träna på den närmaste tiden. På så sätt blir det enkelt för elever och pedagoger att hitta rätt böcker till lästräningen, och tack vare de ca 320 böcker som alltid finns tillgängliga i klassrummet blir det lätt att jobba. Här finns ett tidigare blogginlägg om läsvagnarna.

Imorgon ska jag träffa de första förskoleklasserna, det ser jag fram emot! Jag ska besöka dem i klassrummet för att visa bilder från biblioteket och prata om hur det går till där, innan de sedan vandrar bort till biblioteket för att ta sig en första titt.



Bildspel i F-klass: Hur går det till att låna i skolbiblioteket?

Den här första veckan på läsåret är jag också med på tre föräldramöten. I F-klass för att berätta kort om biblioteksverksamheten. I åk 1 där jag tillsammans med specialpedagogerna har en punkt om lästräning och högläsning. Och i åk 3 för att prata om skolans arbete med nätvett. Mer om det i ett kommande blogginlägg.

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie


 

Berättarkort och läskorgar - fritids främjar elevernas språk

Glad läs-sommar önskar biblioteket på Backaskolan!  Foto: Monika Staub Halling

Det här läsårets sista blogginlägg handlar om två ganska opretentiösa men kul sätt att jobba språkstimulerande på fritids. Jag har i tidigare inlägg berättat om hur fritidspedagoger på Backaskolan arbetar med textsamtal kopplade till högläsning, och om vårt samarbete kring nätvett. Men det finns  ju många fler sätt att arbeta med språkutveckling. Under våren har vi till exempel provat muntligt berättande i fritidsgrupper på eftermiddagstid.

 





Då har en fritidspedagog tagit med sig en grupp om 10-12 elever till skolbiblioteket, för att tillsammans bygga en berättelse. Jag som skolbibliotekarie har ibland varit med, ibland inte. En av oss vuxna har hållit i den röda tråden och utifrån elevernas förslag och i samspel med gruppen spunnit fram den gemensamma berättelsen. I detta har vi haft stor nytta av metoden i Kerstin Lundberg-Hahns bok Berättarverkstad med barn.

Vi har också haft glädje av att klasserna i svenskundervisningen tränat på hur berättelser är uppbyggda. Så barnen var införstådda med att det behövs en inledning där miljön och huvudkaraktär beskrivs, för att det sedan ska dyka upp ett problem eller hinder som det gäller att lösa.

Efter en idé av proffsberättare Christina Strömwall har jag och min arbetstränande kollega Helene gjort i ordning berättarkort, färgkodade (på baksidan) enligt Miljö, Karaktär, Hinder, Lösning, och nedstoppade i respektive kuvert. För att kicka igång fantasin i berättargruppen kan vi låta ett barn dra en miljö, som vi tillsammans målar upp med detaljer innan vi introducerar vår huvudkaraktär - antingen någon vi hittar på själva, eller en karaktär vi låter nästa barn dra fram ur gula kuvertet.

 

Roligt nog sprutar idéerna oavsett, även utan korten, men att få dra ett kort medan hela gruppen väntar med spänning är ett moment eleverna har älskat. Och att ta hjälp av ett kort kan förstås ge berättelsen en helt oväntad vändning. Många kul berättelser har det blivit under vårterminen, och jag hoppas att det kan bli många fler när vi sätter igång igen till hösten!

 

Ett annat sätt för fritids att främja berättelseglädjen, som kräver minimal förberedelse, är de högläsningskorgar jag gjort i ordning efter en idé av rektor Anna-Karin Rhodin. Två korgar fyllda med böcker, korta nog att läsa i en sittning, några picknickfiltar - färdigt! Perfekt att ta med på utflykten eller bara ut på skolgården under ett lummigt träd. Eller varför inte duka upp för läspicknick inomhus en dag då regnet öser ner?



I uteförrådet: två korgar med picknickfiltar och blandade högläsningsböcker,
att ta med ut i gröngräset.



Med detta inlägg tackar jag för det här läsåret och önskar alla en härlig sommar!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

 

 

 

Söka, förstå och skriva fakta - språkutvecklande arbetssätt och MIK i förskoleklass

På Backaskolan arbetar vi redan från F-klass med medie- och informationskunnighet (MIK). Efter att ha läst och diskuterat många skönlitterära bilderböcker med förskoleklasserna under höstterminen inledde vi i januari ett arbete med begreppet källa. Vad menas med informationskällor, och var kommer fakta ifrån?

Vi har pratat om vad som kan fungera som en informationskälla, t.ex. tidningar, böcker, webbsidor, uppslagsverk, men även människor som kan mycket om ett ämne, experter.

Vi har gemensamt testat att söka i olika källor, och vi har pratat om hur Google och andra söktjänster fungerar. Bland annat har vi googlat efter bilder och sett att sökfunktionen inte alltid tar fram bilder som visar en bild på det ord jag skrivit i sökrutan. Vi har också pratat om upphovsrätt och provat att googla med den inställning som gör att jag bara får fram bilder som är tillåtna att använda och sprida. För att vara helt säkra på att få använda bilder har grupperna även fotat själva och gjort egna bilder.

En 6-fältare hjälper oss att sortera in den insamlade faktan under olika rubriker: utseende, föda fortplantning mm.

De olika basgrupperna i F-klass har valt var sitt ämne att leta fakta kring: orang-utanger, spår i naturen och djuren på fritidsgården St. Hans, som ligger granne med oss, har varit teman vi har samlat fakta om.

Jag som skolbibliotekarie har hållit ca 6-7 lektioner där vi tittat på olika sätt att söka fakta, men det stora arbetet har sedan pedagogerna gjort tillsammans med eleverna.  
Med hjälp av stödstrukturer såsom VÖL-scheman och sexfältare har de skaffat sig överblick över sin faktainhämtning, de har samlat på sig expertord som hör till ämnet, och så småningom har de gemensamt författat en faktatext med alla dess kännetecken och nödvändiga delar. Den grupp som arbetat med orang-utanger har även publicerat sin faktatext på Wikimini. Arbetet har gått hand i hand med skolans kollegiala lärande om genrepedagogik och Cirkelmodellen.

Vägg i 12ab med orangutang-fakta och olika stödstrukturer som underlättar faktatextskrivandet.

Användbara expertord som gruppen lärt sig i arbetet med faktatextskrivandet.

Även i 12cd hade eleverna önskat att arbeta med naturen, närmare bestämt med spår. Spår efter djur, men även människans avtryck i form av nedskräpning (till exempel plast i haven) har vi lärt oss om, samt vårens spår i naturen som blev allt fler under terminens gång.

VÖL-schemat ger struktur åt arbetet med informationssökning

Bra med egna bilder - då vet vi hur vi ska förhålla oss till upphovsrätten :-)

Och självklart är vi stolta över att det numera finns en välskriven och informativ text om orangutanger på Wikimini, författad och publicerad av 12ab Svarta gruppen!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Vassa tänder och läskiga öron - vad gör en spökhistoria otäck?

Eleverna i åk 2 tittar på utdrag ur bilderboken "Mot spökslottet" av Thomas Halling och Kenneth Andersson, för att samla på sig ord och företeelser som bygger upp en spöklik stämning.

Precis som årskurs 1 går våra tvåor den här vårterminen till botten med hur berättande texter är uppbyggda och vad som är typiskt för genren narrativ text. Som gemensamt tema för alla klasserna i åk 2 har pedagogerna valt spökhistorier.

  

Varannan vecka har jag bibliotekslektion i klasserna, och självklart handlar just nu även dessa om spökhistorier. Under förra bibliotekslektionen höll jag ett bokprat om olika spökberättelser - otäcka, gåtfulla och roliga, böcker med bara en berättelse, eller många korta i en samling. Spökerier i skolan, i det förflutna, i ödehus och på tråkiga sommarlovsställen ...

 

En liten del av bildspelet jag visar medan jag presenterar de olika böckerna.

(Bildspel hjälper eleverna att hålla fokus, och så kan alla se bokframsidorna ordentligt. Från vissa böcker visar jag också ett uppslag så att eleverna ser svårighetsgraden och vilken sorts illustrationer det är.)

 

Efter bokpratet lånade klasserna på sig mängder av spökböcker, både till klassrumsbiblioteket, till lärares och fritidspedagogers högläsning och till de enskilda elevernas läsning, för att ordentligt sätta sig in i hur en bra spökhistoria ska berättas. De har läst och diskuterat och börjat sätta upp planscher med användbara spökord på klassrumsväggarna.

 

Stöd att komma ihåg spökord, på klassrumsvägg i åk 2

 

Eleverna och lärarna i klass 2d listar karaktärer, miljöer och tidpunkter som förekommer i spökhistorier de läser.

 

Snart kommer nämligen lärare och elever att påbörja det noggranna arbetet med att tillsammans skriva klassens egen spökhistoria. Denna måste förstås planeras så att den innehåller alla de viktiga delarna i en berättande text.

 

(Än så länge tom) stödstruktur för den gemensamma berättelsen

När det är dags för andra bibliotekspasset i spöktemat tittar vi närmare på hur miljön i en spökhistoria kan målas fram. Som exempel högläser vi Ruth Browns "En mörk hemsk historia" och diskuterar gemensamt hur hon bygger upp den otäcka känslan genom text och bild. Här finns dova färger, gott om spindelväv som hänger långt och klibbigt, skuggor, gamla målningar och så ett underifrån-perspektiv som ger läsaren känslan av att vara väldigt liten. Inte ett endaste spöke syns till - ändå är stämningen i boken spöklik värre ...

 

 

 

Nu är vi uppvärmda och redo för en övning två och två. Elevparen får varsin bild från bilderboken "Mot spökslottet" av Thomas Halling och Kenneth Andersson. Uppgiften är att skriva ner vilka detaljer som ger läsaren rysningar i den här berättelsen.

 

 

 

 

Rustningar, levande ljus, osynliga damer, döda monster, blodröda väggar, skelett med hål i pannan och djävulshorn på huvudet, rasslande kedjor och en lös skelettkäke! (Nej, det är ju en tandställning, hävdar någon bestämt.) Många detaljer hittar vi som kan läggas till i ordlistorna på väggen (ja, vi ska fixa till stavningen). Som avslutning på bibliotekslektionen läser vi hela berättelsen och följer Maja genom spökslottet till berättelsens höjd- och vändpunkt, tillbaka i rasande fart och ut genom porten, fram till den överraskande slutknorren.

 

Ivern bland eleverna är påtaglig, detta var inspirerande - och gissa om jag ser fram emot klassernas egna spökhistorier!

 

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie