"Vintergatan skapades av prärievargen" - bibliotekslektioner kopplade till rymdentemat i åk 2

Urgamla och moderna berättelser om rymden fascinerar. Collage av lektionsbildspelen i åk 2, av Monika Staub Halling

Årskurs två har under våren arbetat med rymden. Bibliotekslektionerna har därför innehållit ett muntligt berättelsepass med skapelsemyter från olika delar av världen, samt ett pass om moderna försök att förklara oförklarliga saker, då vi bland annat pratat om ufon, korncirklar och olika teorier om utomjordiska besök. Tacksamt nog har det under våren även siktats en del udda ljusfenomen på himlen, som först fotograferats och diskuterats av privatpersoner på sociala medier och sedan även uppmärksammats och förklarats i dagspressen. Till exempel ett halo-fenomen över Skåne i april, och uppskjutningen av Starlink-satelliter.

Mellan bibliotekslektionerna har klasserna arbetat vidare med planeter och himlakropparnas rörelsebanor med mera. Så när vi nu hade en tredje bibliotekslektion på temat fakta eller åsikt märktes det att eleverna har på fötterna när det gäller rymdenfakta.


Övningen från Källkritik med källspanarna F-3 men med mina egna rymdenpåståenden.

Till övningen använde jag kopieringsmaterial från Källkritik med källspanarna F-3, men bytte ut innehållet så att det passade rymdentemat, till exempel "Saturnus har 82 månar" och "På månen finns det ingen luft", men även "Merkurius har ett fult namn". Eleverna fick i par diskutera om de olika påståendena var fakta- eller åsiktspåståenden.


Checklista till klassrumsövningen om skillnaden mellan åsikts- och faktapåståenden

Svårast att greppa är att meningar som "Solen är kall" fortfarande räknas som faktapåståenden även om de är felaktiga. Övningarna är för övrigt laminerade så att eleverna kan skriva svaren med tuschpennor. På så sätt blir det lätt att korrigera svaren, och jag kan återanvända övningspappren i alla fyra klasserna.


När eleverna tagit sig igenom två sidor med färdiga påståenden fick de i uppgift att formulera egna, vilket blev väldigt roligt och lärorikt. Även här kunde det smyga sig in lite fel - "Jorden är röd på natten" är visserligen ett felaktigt påstående men det är fortfarande fakta som går att motbevisa :-)

Att lägga märke till värdeladdade ord, känslor och tyckanden är en viktig färdighet när det gäller källkritiskt tänkande. Vi kommer att återkomma till det när MIK-undervisningen fortsätter i årskurs tre till hösten.


/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie






Vassa tänder och läskiga öron - vad gör en spökhistoria otäck?

Eleverna i åk 2 tittar på utdrag ur bilderboken "Mot spökslottet" av Thomas Halling och Kenneth Andersson, för att samla på sig ord och företeelser som bygger upp en spöklik stämning.

Precis som årskurs 1 går våra tvåor den här vårterminen till botten med hur berättande texter är uppbyggda och vad som är typiskt för genren narrativ text. Som gemensamt tema för alla klasserna i åk 2 har pedagogerna valt spökhistorier.

  

Varannan vecka har jag bibliotekslektion i klasserna, och självklart handlar just nu även dessa om spökhistorier. Under förra bibliotekslektionen höll jag ett bokprat om olika spökberättelser - otäcka, gåtfulla och roliga, böcker med bara en berättelse, eller många korta i en samling. Spökerier i skolan, i det förflutna, i ödehus och på tråkiga sommarlovsställen ...

 

En liten del av bildspelet jag visar medan jag presenterar de olika böckerna.

(Bildspel hjälper eleverna att hålla fokus, och så kan alla se bokframsidorna ordentligt. Från vissa böcker visar jag också ett uppslag så att eleverna ser svårighetsgraden och vilken sorts illustrationer det är.)

 

Efter bokpratet lånade klasserna på sig mängder av spökböcker, både till klassrumsbiblioteket, till lärares och fritidspedagogers högläsning och till de enskilda elevernas läsning, för att ordentligt sätta sig in i hur en bra spökhistoria ska berättas. De har läst och diskuterat och börjat sätta upp planscher med användbara spökord på klassrumsväggarna.

 

Stöd att komma ihåg spökord, på klassrumsvägg i åk 2

 

Eleverna och lärarna i klass 2d listar karaktärer, miljöer och tidpunkter som förekommer i spökhistorier de läser.

 

Snart kommer nämligen lärare och elever att påbörja det noggranna arbetet med att tillsammans skriva klassens egen spökhistoria. Denna måste förstås planeras så att den innehåller alla de viktiga delarna i en berättande text.

 

(Än så länge tom) stödstruktur för den gemensamma berättelsen

När det är dags för andra bibliotekspasset i spöktemat tittar vi närmare på hur miljön i en spökhistoria kan målas fram. Som exempel högläser vi Ruth Browns "En mörk hemsk historia" och diskuterar gemensamt hur hon bygger upp den otäcka känslan genom text och bild. Här finns dova färger, gott om spindelväv som hänger långt och klibbigt, skuggor, gamla målningar och så ett underifrån-perspektiv som ger läsaren känslan av att vara väldigt liten. Inte ett endaste spöke syns till - ändå är stämningen i boken spöklik värre ...

 

 

 

Nu är vi uppvärmda och redo för en övning två och två. Elevparen får varsin bild från bilderboken "Mot spökslottet" av Thomas Halling och Kenneth Andersson. Uppgiften är att skriva ner vilka detaljer som ger läsaren rysningar i den här berättelsen.

 

 

 

 

Rustningar, levande ljus, osynliga damer, döda monster, blodröda väggar, skelett med hål i pannan och djävulshorn på huvudet, rasslande kedjor och en lös skelettkäke! (Nej, det är ju en tandställning, hävdar någon bestämt.) Många detaljer hittar vi som kan läggas till i ordlistorna på väggen (ja, vi ska fixa till stavningen). Som avslutning på bibliotekslektionen läser vi hela berättelsen och följer Maja genom spökslottet till berättelsens höjd- och vändpunkt, tillbaka i rasande fart och ut genom porten, fram till den överraskande slutknorren.

 

Ivern bland eleverna är påtaglig, detta var inspirerande - och gissa om jag ser fram emot klassernas egna spökhistorier!

 

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

 

 

Litteralund 2018

Nu är det dags! På söndag (den 15 april) startar årets upplaga av barnboksfestivalen Litteralund med en fullspäckad familjesöndag. Den senaste tiden har jag inlett bibliotekslektionerna i de olika klasserna med att göra reklam för det.

Hela programmet för Litteralund 2018 finns på litteralund.se

Programmet är en härlig blandning av workshops, föreställningar och möten med författare, och inträdet är gratis. Vissa aktiviteter kräver dock att man skriver upp sig på en bokningslista som finns tillgänglig i Litteralunds informationsdisk på Stadsbiblioteket 30 min. innan aktiviteten  börjar. Men de allra flesta programpunkterna kräver ingen anmälan.



På och runt Stadsbiblioteket pågår det massor av roliga aktiviteter hela söndagen.

På söndag har du chansen att träffa författarna till LasseMaja, Teddy- och Siggeböckerna, Pax och många fler. Det blir även bildworkshop med kända illustratörer, musikföreställningar, biovisning, högläsning och musikteater. Programmet för hela söndagen finns att läsa här.

Hoppas få se många Backabarn på Stadsbiblioteket på söndag!

Inbokade Backaklasser under veckan

Hela veckan som följer pågår sedan Litteralund med skolklasser som deltar i workshops med professionella barnboksskapare.

Från Backaskolan har fem klasser lyckats få plats:

10b och 09d ska besöka musikföreställningen om Snövit, 10a ska ha bildworkshop med Maja Säfström, 09c ska träffa författaren Emma Karinsdotter och 09b ska ha bildworkshop med Linda Bondestam.

 

 

 

Praktisk övning i informationssökning, åk 2

Varannan vecka har samtliga klasser på Backaskolan en timmes bibliotekslektion. Innehållet i dessa bibliotekstimmar följer skolområdets gemensamma plan för arbetet med lässtimulans och medie- och informationskunnighet (MIK). Lärarna är alltid med.

I åk 2 har vi tidigare under läsåret diskuterat varför biblioteksbeståndet är ordnat på ett visst sätt, tränat på att söka i den digitala bibliotekskatalogen och slutligen övat på att hitta från sökdatorn till själva böckerna ute i hyllorna.

Efter det ägnade vi ett antal bibliotekslektioner åt högläsning och textsamtal för att inte tappa bort lässtimulansen. Men nu har vi tagit upp MIK-tråden igen. Tillsammans med sina lärare djupdyker tvåorna just nu i faktatexter - de använder sig av cirkelmodellen för att lära sig mer om hur faktatexter är uppbyggda, skriver gemensamma texter och ska så småningom skriva egna.

Under bibliotekslektionerna kan vi komplettera genom att undersöka ytterligare hur faktatexter kan vara organiserade. Redan i åk 1 ägnade vi en rad bibliotekslektioner åt att jämföra faktaböcker och skönlitteratur och åt att orientera oss i faktaböcker med hjälp av innehållsförteckning, register, baksidestext m.m. Läs mer om hur det gick till här.

De här marsveckorna fortsätter vi träna på informationssökning med en uppskattad övning. Runt om i skolbiblioteket har jag byggt upp fem sökstationer, som klassen besöker i grupper om ca 4 elever. Läraren eller fritidspedagogen är med, vi båda behövs för att stötta de olika grupperna och se till att det fungerar bra att rotera mellan stationerna. Läraren är också insatt i hur diskussionerna kring faktatexter och grodor har gått tidigare i den aktuella klassen.

Den gemensamma frågan för  dagens övning är "Hur många grodarter finns det?" resp. "Vilka svar hittar vi på den frågan i olika källor?". 



Utrustade med ett svarsformulär cirkulerar grupperna mellan stationerna och söker efter uppgifter om antal grodarter i de anvisade källorna. På station 1 ligger Barnens stora lexikon framme. Hur gammal är den här källan, och vad säger den om antal grodarter? Har boken någon innehållsförteckning, eller ett register? (Varför inte?)

Station 2 innebär att söka upp en tre minuter lång film på NE Junior om groddjur, titta på den och leta efter svaret den vägen. På station 3 ligger en utskriven faktasida om groddjur från Världsnaturfondens webbplats för unga, Panda planet. Vilka har gjort sidan? Vad står det om antal grodarter? Stämmer det överens med det vi hittat i andra källor?

Station 4 innehåller en ordlista och en alfabetiskt ordnad djurfaktabok i tre delar: A-J, K-R, S-Ö. Vilken del behöver vi leta i för att hitta grodan? Och vad står det om grodor i ordlistan? (nästan ingenting ...)

 

På station 5 finns det ännu fler tänkbara källor. Här gäller det att snabbt orientera sig med hjälp av innehållsförteckningar och register och se om någon av böckerna innehåller något om antal arter.

 



När sedan alla svarsrutor är ifyllda samlas vi igen och går igenom vad grupperna hittat och hur de har gått tillväga. Vi konstaterar att det är viktigt att kunna sitt alfabet om en ska slå upp ord i en tryckt uppslagsbok (som ju förstås inte har någon innehållsförteckning, just eftersom den är alfabetiskt organiserad). Ordlistor har som syfte att ge en mycket kort förklaring som att grodan är ett djur, eller en felsägning. Men några grodfakta kan vi inte förvänta oss av den. Filmen vi tittade på innehöll mycket intressant om groddjur, men nämnde inte antal arter.

Världsnaturfondens webbplats hade det mest utförliga svaret, och jämfört med Barnens stora lexikon (som dessutom är från 2005) tänker vi att Världsnaturfonden har större expertkunskaper om antal grodarter.

Nu har vi jobbat aktivt med informationssökning i nästan en hel timme och bibliotekslektionen är slut. Nästa gång repeterar vi vad vi lärt oss och tar nästa steg. Då kommer vi att titta närmare på NE Junior, för där fanns det ju mer material om grodor än filmen vi tittade på. Och när vi tittar närmare på NE får vi också anledning att prata mer om Wikipedia och Googlesökningar.

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Digitalisering, värdegrund och språkutveckling

Det här läsåret har vi på Backaskolan valt att lägga större delen av personalens utvecklingstid på en gemensam fortbildning om språkutvecklande arbetssätt. Samtidigt har nu digitalisering skrivits fram som ett angeläget område i läroplanen, och på skolan diskuterar vi digitala lärverktyg, programmering och kompletterande inköp av surfplattor till eleverna.
 
Våra förstelärare Maryam och Barbro höll i veckan en workshop med samtliga pedagoger då vi bland annat lärde oss mer om Green screen, QR-koder och programmering med Bluebotar.

Bluebotprogrammering under Elevens val i biblioteket       Foto: Monika Staub Halling

Förstelärarna har också tagit fram ett trettiotal lektionsupplägg för Bluebotar. Lektionsbeskrivningarna och det material som behövs till respektive lektion, finns att låna i biblioteket, precis som själva Bluebotarna.

Lätt tillgängligt för samtliga pedagoger finns här materialet till Bluebotlektionerna.

 

Medan förstelärarna och andra kollegor fortbildar oss övriga i programmering och digitala verktyg ser jag min roll i skolans digitalisering mer kopplad till medie- och informationskunnigheten.

Precis som många av oss skolbibliotekarier redan tidigare sett vår uppgift i att arbeta med källkritik och informationshantering snarare än de tekniska lösningarna, siktar jag även nu på de delar i läroplanen som handlar om hur vi förhåller oss till de tekniska möjligheterna.

Tidigare har jag främst arbetat med lärarna och utgått från MIK-skrivningarna i ämneskursplanerna (läroplanens kapitel 5).
 
När vi nu gemensamt kopplar grepp på digitaliseringen, samtidigt som vi fördjupar oss i språkutvecklande arbetssätt, blir kapitel 4, som handlar om fritidshemmet, högaktuellt. Fritidspedagogerna och jag kan på ett meningsfullt sätt koppla samman digitalisering och språkutveckling med skolans värdegrundsuppdrag.

Utdrag ur Lgr11, kap. 2:

Skolans mål är att varje elev

• respekterar andra människors egenvärde
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor
• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
    

Utdrag ur Lgr11, kap. 4, Centralt innehåll för fritidshemmet:

Undervisningen på fritidshemmet ska bl.a. behandla följande:

• Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.
• Samtala om olika typer av texter.
• Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang.
• Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.

I åk 3 har fritidspedagogerna och jag jobbat fram ett tema, som under fyra fredagsförmiddagar berör ovanstående frågor.
Varje fritidspedagog ansvarar tillsammans med en lärare för 1 station. Eleverna deltar i en station per vecka
 
Nedanstående tre böcker har vi haft stor nytta av:


De fyra stationerna som eleverna deltar i handlar om olika aspekter av internet och digital kommunikation, se planeringsskiss nedan. Aktiviteterna bygger på de arbetssätt vi tränar på inom språkutvecklingsfortbildningen, till exempel högläsning ur en skönlitterär bok så som boken #tillsammans #utanför, som handlar om en flicka som börjar skriva anonyma hatkommentarer till klasskompisar.

  

Högläsningen ger en ingång till textsamtal och diskussioner där eleverna är märkbart engagerade. Detta berör deras värld och känns mycket angeläget. Här nedan en ögonblicksbild av de fyra stationerna på planeringsstadiet.

 

Detta var grunden till fortsatt planering av de fyra stationerna

 

Varje station inleds med en påminnelse om läroplanen och varför vi arbetar med nätvett, och eleverna får också veta vilka språkliga mål vi har med arbetet.

Redan nu ser vi att detta är en lyckad satsning, som vi vill ska leva vidare även i kommande läsårs treor. Vi har också pratat om att de fyra fredagarna inte räcker till, utan att vi vill fördjupa arbetet med vissa stationer på annan tid, till exempel under klassernas bibliotekslektioner eller kanske på eftermiddagarna på fritidshemmet.

På skoltid kompletterar jag med bibliotekslektioner där vi i åk 3 bloggar om läsupplevelser och får anledning att diskutera hur vi bemöter varandra i kommentarsfälten.

Textsamtal med fritidsgrupp i åk 2

Med fritidspedagogerna i åk 2, där jag är med i motsvarande planeringsgrupp, har vi valt att ha en light-variant av nät-temat. Här märks det att eleverna är ett år yngre, färre barn är aktiva på sociala medier, men i textsamtalen berättar de om sina spelvanor och hur de använder sig av internet. Det blir givande diskussioner om youtube, åldersgränser och om hur vi är mot varandra, IRL och på spelchattar.

Fritidspedagogerna i åk 2 har bl.a. högläst berättelsen om Barnen i Kramdalen och arbetat med frågekort om nätvanor. Tvåorna är, precis som treorna, mycket intresserade av ämnet och har mängder av tankar och erfarenheter att bidra med.

Arbetet med nätvett bygger på förra terminens genomtänkta språkutvecklingsarbete med högläsning - nu när vi alla tränat på att ställa frågor, se inre bilder, koppla till egna erfarenheter och lyssna aktivt till varandra under textsamtal blir det så mycket mer givande att diskutera digital kommunikation.

Här kan du läsa ett annat inlägg om hur högläsning och fördjupande samtal kan gå till i åk 1 och 2.

Monika Staub Halling /skolbibliotekarie

 

Tvåorna läser som bara den ...

Efter bara en vecka har klass 08c läst så här mycket i vår Läsutmaning. Varje bokrygg står för 109 lästa sidor.

Bredda din läsning! - läsutmaning i åk 2

 

Många av Backabibliotekets kapitelböcker är märkta med en etikett som symboliserar en "genre".

 

Nu är vi igång! I måndags gick startskottet för tvåornas läsutmaning på Backaskolan. Under fyra veckor försöker alla klasserna samla ihop så många lästa boksidor de någonsin kan (man kan räkna sidor i Legimus också!).  

Inbyggt i läsutmaningen finns en morot för att våga sig på andra genrer än de man vet att man gillar, och därför brukar välja.

 

Samtliga elever i åk 2 har fått ett läskort att fylla i.    Foto: Monika Staub Halling. Idé genrehjul: Klara Önnerfält 

Till vår hjälp har vi ett hjul med barnboksgenrer, som min företrädare Klara använt. Nu har vi bakat ihop genrehjulet med läsutmaningen - den som kan visa att hon eller han läst en hel bok inom en "ny" genre får skriva upp 100 sidor extra på läskortet.

Presentation av begreppet genre och introduktion/lästips inom de olika barnboksgenrerna.

Det är lärarna som utmanat sina klasser, jag står för boktipsen. I varje klass har jag hållit ett introduktionsbokprat där vi redde ut begreppet genre, samtidigt som jag tipsade om böcker inom olika genrer. Direkt efter har vi gått till biblioteket och barnen har lånat på sig ett urval genrer att prova. Så just nu surrar luften på Backa av prat om "vad brukar du läsa?" och "jag ska testa det här ...".

Spännande att se hur det går för de olika klasserna!

/Monika Staub Halling

Hitta i biblioteket! Tre lektioner i åk 2

Utdrag ur Norra Fäladens handlingsplan för skolbiblioteksverksamheten, årskurs 2

På Norra Fäladen jobbar de fem skolbiblioteken i skolområdet efter en gemensam handlingsplan. I åk 2 ska eleverna få tillfälle att träna på ovanstående. I höstas arbetade vi på Backaskolan med källbegreppet och diskuterade var information kommer ifrån. Vi jämförde även olika källor om samma ämne. Mer om de lektionerna går att läsa i ett annat blogginlägg.

Nu har vi precis avslutat en serie om tre lektioner om hur man hittar i ett bibliotek. Inbakat i det finns även en del om facklitteratur och skönlitteratur, och informationssökning via bibliotekskatalogen.

Så här går det till:

Lektion 1 (60 min.)

Helklass, i klassrummet, bibliotekarie + 1 pedagog

Jag inleder med att vända mig till en elev och säga:

"Tänk om du hade 20.000 böcker! Och så skulle du vara så schysst att du lät oss andra låna av dina böcker. Men så ville du inte sitta där bland böckerna och peka ut sådant vi frågade efter hela dagarna - hur skulle du ordna dina böcker så att det blev lätt för oss andra att hitta?"

Tillsammans resonerar vi oss fram till att det är smart att dela in böckerna på olika sätt. Bokstavsordning, bidrar någon med. - Fast vilken bokstav ska vi titta på? - Jo, författarens efternamn. - Jaha... Men tänk om man bara ordnar böckerna efter författarnamnen, då blir det ju en himla blandning av innehåll ...

Och så resonerar vi oss fram till att vi kanske ska ha lite fler indelningar, innan vi kommer till det där med författarnamnen.

På alla bibliotek finns det ett system, en logisk ordning. Den kan se olika ut, men ofta handlar det om att dela in facklitteraturen efter ämnen, medan skönlitteraturen kanske snarare ordnas efter ålder och format. Och så står ju böckerna i alfabetisk ordning ...    Bildmontage: Monika Staub Halling

När vi har rett ut några av grunderna får eleverna arbeta i par. De får en bok i taget som de ska undersöka noga för att bedöma vilken kategori den tillhör. Är detta en faktabok, en skönlitterär kapitelbok, en tecknad serie, en bilderbok eller kanske en tidskrift? 

Svarsblankett under kategoriseringsövningen. Titeln på boken som guppen bedömt skrivs in i respektive spalt, sedan ber gruppen om en ny bok att "artbestämma".
Bilderna på formuläret ska ge stöd, de knyter an till den genomgång vi haft strax innan.           Foto: Monika Staub Halling

Febril aktivitet uppstår, barnen är ivriga och ber om bok efter bok. Pedagogen och jag hinner knappt dela ut böcker tillräckligt snabbt. I slutet av lektionen tar vi upp några knepiga fall och reder ut eventuella frågetecken.

Lektion 2 (60 min.)

Helklass, i klassrummet, bibliotekarie + 1 pedagog

Vi kopplar tillbaka till förra lektionen, då eleverna fick prova på att vara bibliotekarier och dela in böcker i facklitteratur, kapitelböcker, bilderböcker m.m.

"Men tänk så många böcker som kan komma tillbaka till biblioteket under en dag, det blir ju lätt en hel vagn full", säger jag. "Inte kan jag ju sätta mig ner och bläddra igenom varje bok för att bestämma vilken hylla den ska stå på? Det skulle ju ta evigheter."

Eleverna hjälper återigen till att tänka. Just det, böckerna är ju märkta!

Bild: Monika Staub Halling

Några exempel på faktahyllor och deras signum.           Bild: Monika Staub Halling

Om jag då inte kan de olika signumen utantill, hur ska jag veta vilken hylla boken jag söker står på? Och hur vet jag om det är lönt att jag letar upp den hyllan, eller om boken ändå är utlånad?

Vilket leder oss in på bibliotekskatalogen, vad den är till för och hur den fungerar. Efter en del gemensamma sökningar får barnen själva söka, de får övningar och iPads och jobbar parvis. Även detta en mycket uppskattad aktivitet.

Lektion 3 (60 min.)

Halvklass, i skolbiblioteket, bibliotekarie och 1 pedagog

Foto: Monika Staub Halling

"Förra gången lärde ni er söka efter böcker i bibliotekskatalogen, för att se om de alls var inne, och vilken hylla de står på. Nästa steg är förstås att hitta boken i hyllan, i verkliga livet. Därför kommer ni att få olika uppdrag, som går ut på att ni tänker rätt, letar på rätt avdelning och hittar fram till boken i hyllan. Bläddra fram den sida som anges i uppdraget, och lämna in den ledtråd ni hittar där. Då får ni nästa uppdrag ..."

Idé och foto:Monika Staub Halling

I det här fallet gäller det alltså att fatta att det är en faktabok, som finns på faktahyllan Ua. 
Barnen jobbar återigen parvis. I boken på s. 69 hittar paret ledtråd nr 18.

Tillsammans ger ledtrådarna de första meningarna i en känd barnbok. 

Idé och foto: Monika Staub Halling

Resten av lektionen använder vi till några extra övningar i bibliotekskatalogen, det kan behövas en repetition av det vi gjorde under förra lektionen. Klassen har med sig iPads, så att alla ska kunna jobba. Och alldeles i slutet hinner vi också låna nya böcker till de som behöver.