Digitalisering möter värdegrund: nätvett på lågstadiet

På Backaskolan har skolbibliotekarien och pedagogerna i många år arbetat efter Norra Fäladens handlingsplan för undervisning kopplad till biblioteket. Från förskoleklass och uppåt har vi arbetat med informationskunnighet, källkritik, upphovsrätt med mera, alltid som en del av aktuella arbetsområden i klassen.

Men för ett par år sedan insåg vi att det fanns en aspekt vi behövde arbeta mer med: nätvett. Elevernas online-spelande gick allt längre ner i åldrarna, och en allt större andel av våra tvåor och treor rörde sig på sociala medier.

I våras skrev jag ett blogginlägg om hur vi (all pedagogisk personal) satt oss ner under en halv studiedag och diskuterat innehåll och progression i en gemensam nätvettsplan för Backaskolan.

Vi hade då redan testat olika upplägg i åk 2 och 3 och kunde dra nytta av de erfarenheterna. I uppstarten av höstterminen 2019 kunde vi presentera Backaskolans nya nätvettsplan, och ha med den i grovplaneringen inför nya läsåret.

Nu har snart första terminen med nya nätvettsplanen gått. I årskurs 3 startade vi läsåret med en djupdykning, då jag, klasslärarna i åk 3 samt fritidspedagog Åsa höll i sammanlagt fyra heltimmespass om olika aspekter av nätvett. På eftermiddagstid fördjupade sedan fritidspedagogerna i åk 3 med ytterligare nätvettsaktiviteter under resten av terminen.

Detta samarbete föreläste vi om på årets SETT Syd i Malmö, vilket har lett till att andra skolor hört av sig för att få veta mer. 

Under vårterminen kommer vi att lägga extra fokus på nätvettsarbetet i förskoleklassen. En arbetsgrupp bestående vår kurator, mig och pedagoger från F-klass kommer att fördjupa sig lite extra i hur vi kan arbeta med de yngsta eleverna. Vi planerar även ett kvällsmöte för vårdnadshavare i F-klass, med fokus nätvett. 

Själva nätvettsplanen finns att läsa på skolbibliotekets webbplats. 

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Vad hände med den lilla lilla katten? - Läslov 2019

Tidigare läslov har Backaskolans fritidsgrupper kommit till biblioteket för att lyssna till spökhistorier, men i år bestämde vi att istället använda läslovsmåndagen till att sätta igång ett projekt som sedan skulle kunna fortsätta ute i de olika husen.

Elsa Beskows berättelser och illustrationer finns överallt.

Jag inledde högläsningen med en presentation av den svenska bilderbokskändisen Elsa Beskow, hennes liv och verk. Sedan läste vi hennes allra första egna bok, Sagan om den lilla lilla gumman, som kom ut år 1897. Vi tittade på de speciella bilderna och pratade om att det märktes på texten att berättelsen byggde på en gammal barnramsa.

Några gammaldags ord behövde vi också reda ut.

Framför allt pratade vi om slutet - hur Elsa Beskows läsare inte stod ut med ovissheten, så de skrev brev och krävde att få veta vad som hänt med katten som sprungit ut i skogen. Och hur Elsa Beskow i nästa upplaga la till en liten slutkommentar, "Men kanske ändå att han kom hem till slut. E.B."

Sedan gick eleverna tillbaka till sina respektive hus för att prata mer om vad som kunde ha hänt med katten efteråt. Kom den verkligen hem, och i så fall hur? Vissa grupper dramatiserade en tänkbar fortsättning, medan andra ritade eller målade. 

Katten hann nog med en vända ut i rymden, trodde ett barn. Många valde att rita hur glad gumman blev när katten kom hem.

F-klassens fritids fyllde en hel vägg i matsalen med sina fortsättningar.

Vissa grupper tog fasta på det speciella bildformatet i boken.

Orangea husets fritids (åk 1) skapade gemensamt denna fantastiska katt som numera pryder matsalstaket.

En hel utställning har det blivit i Backaskolans matsal. Så roligt att se de olika tolkningarna! Vi får väl se hur vi fortsätter - jag råkar trots allt känna den författare som, exakt 100 år efter att Sagan om den lilla lilla gumman kom ut, skrev en uppföljare tillsammans med illustratören Gunna Grähs.

Tack alla fritidspedagoger som så fint arbetade vidare med eleverna och deras skapande!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Våra ettor marineras i berättelser - Skapande skola och samarbete skola-fritids-skolbibliotek

Proffsberättare Christina Strömwall drar en skröna om när hon som barn paddlade badbalja i en översvämmad källare.                                        Foto: Monika Staub Halling

Igår fick alla våra ettor överraskningsbesök av en kvinna som stövlade rakt in i klassrummet och bad läraren om att få låna eleverna en stund. "Jag tänkte berätta en historia för er, är det okej?" Det lät mycket bra, tyckte eleverna, och snart satt de trollbundna och lyssnade till kvinnans berättelse.

 

Kvinnan heter Christina Strömwall, hon är berättarproffs och hon kommer att besöka oss snart igen - nästa gång har hon med sig berättarkollegan Sara Arambula, och de stannar en hel timme i varje klass för att ha workshop med eleverna.

 

Uppmärksamheten är total när Christina berättar.                                            Foto: Monika Staub Halling

Att vi i åk 1 satsar våra Skapande skola-pengar på muntligt berättande går hand i hand med att klasserna just nu arbetar med narrativa texter under svensklektionerna. De lär sig hur en berättelse är uppbyggd och tränar på att gemensamt skriva berättelser som följer en röd tråd.

 

Exempel på en gemensamt skriven berättande text, uppsatt på klassrumsväggen som modell för fortsatta övningar.

Under bibliotekslektionerna kompletterar vi med gemensam läsning av olika berättande texter, t.ex. genom att först bara titta på bilderna i en lättlästbok och prata om vad vi tror händer i berättelsen, sedan läsa boken med originaltexten och samtidigt titta närmare på berättelsens olika byggstenar (titel, inledning, problem, lösning, avslut). 

 

Laminering pågår. Berättelsekorten som vi tänker använda på fritds  kommer från kopieringsunderlaget till Karin Petterssons bok "Språk- och kunskapsutvecklande undervisning F-3"

På fritidsmötet idag planerade vi för en rad eftermiddagar i biblioteket där ettorna gemensamt med sin fritidspedagog skapar muntliga berättelser utifrån kort vi drar ur olika påsar: 1 huvudperson, 1 miljö, 1 svårighet samt 1 föremål som (kanske) kan bli en lösning på problemet.

En annan eftermiddagsaktivitet som just nu pågår på fritids är filmskapande med bl.a. Green Screen. För att det ska bli bra filmer krävs det förstås också först en gemensam berättelse med en tydlig röd tråd.

Kul när vi  från olika håll arbetar med samma innehåll och lyckas skapa en helhet för eleverna!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Nytt läs-år!



Välkommen in till ett nytt läsår!   Foto: Monika Staub Halling

I torsdags firade vi läsårsstarten med en föreställning av Mikael och Simon från Berätteribolaget, som berättade och spelade sagor för hela skolan ute på skolgården. Och nu är vi igång i Backaskolans olika hus, så även på skolbiblioteket. Precis som tidigare har samtliga klasser en schemalagd bibliotekslektion varannan vecka. Bibliotekslektionerna kan innehålla allt från källkritiksövningar till högläsning, textsamtal och boktips. Och så ser vi förstås till att eleverna får möjlighet att låna böcker, såväl till klassrummet som för sin egen fritidsläsning.

Elever som vill besöka skolbiblioteket utanför lektionstid kan göra det på långa förmiddagsrasten måndag-torsdag. De olika fritidshemmen har dessutom bokat in varsin eftermiddagstid i veckan då fritidspedagoger kan vara i bibliotek för till exempel boksamtal.

Extra roligt är att vi det här läsåret har sjösatt ett gemensamt arbete med våra modersmålslärare, som går under namnet Världsklass.

 Modersmålslärare och "stationära" pedagoger blir vi tillsammans närmare 90 personer!  Foto: Anna-Karin Rhodin

Samtliga modersmålslektioner på Backaskolan ligger kl. 8-9 på fredagar. Nytt från och med i höst är att modersmålslärarna stannar kvar i ytterligare en timme, för att vi ska kunna samla hela skolan och arbeta med

• berättelser från olika språkområden
• att vara barn i olika delar av världen
• vardagsnära ord och fraser på olika språk
• lekar och sånger från olika språkområden

I åldersblandade grupper kommer eleverna att få delta i stationer enligt ovan och jobba tillsammans under hela höstterminen. Utvärderingen får sedan utvisa hur vi fortsätter under våren.

Som bibliotekarie ingår jag i den pedagoggrupp som förberett stationen om sagor och berättelser. Det är redan nu i planeringsfasen ett givande samarbete mellan oss vuxna. Nu ser vi fram emot den 7 september när vi får sätta igång med eleverna!

/Monika

Digitalisering, värdegrund och språkutveckling

Det här läsåret har vi på Backaskolan valt att lägga större delen av personalens utvecklingstid på en gemensam fortbildning om språkutvecklande arbetssätt. Samtidigt har nu digitalisering skrivits fram som ett angeläget område i läroplanen, och på skolan diskuterar vi digitala lärverktyg, programmering och kompletterande inköp av surfplattor till eleverna.
 
Våra förstelärare Maryam och Barbro höll i veckan en workshop med samtliga pedagoger då vi bland annat lärde oss mer om Green screen, QR-koder och programmering med Bluebotar.

Bluebotprogrammering under Elevens val i biblioteket       Foto: Monika Staub Halling

Förstelärarna har också tagit fram ett trettiotal lektionsupplägg för Bluebotar. Lektionsbeskrivningarna och det material som behövs till respektive lektion, finns att låna i biblioteket, precis som själva Bluebotarna.

Lätt tillgängligt för samtliga pedagoger finns här materialet till Bluebotlektionerna.

 

Medan förstelärarna och andra kollegor fortbildar oss övriga i programmering och digitala verktyg ser jag min roll i skolans digitalisering mer kopplad till medie- och informationskunnigheten.

Precis som många av oss skolbibliotekarier redan tidigare sett vår uppgift i att arbeta med källkritik och informationshantering snarare än de tekniska lösningarna, siktar jag även nu på de delar i läroplanen som handlar om hur vi förhåller oss till de tekniska möjligheterna.

Tidigare har jag främst arbetat med lärarna och utgått från MIK-skrivningarna i ämneskursplanerna (läroplanens kapitel 5).
 
När vi nu gemensamt kopplar grepp på digitaliseringen, samtidigt som vi fördjupar oss i språkutvecklande arbetssätt, blir kapitel 4, som handlar om fritidshemmet, högaktuellt. Fritidspedagogerna och jag kan på ett meningsfullt sätt koppla samman digitalisering och språkutveckling med skolans värdegrundsuppdrag.

Utdrag ur Lgr11, kap. 2:

Skolans mål är att varje elev

• respekterar andra människors egenvärde
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor
• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
    

Utdrag ur Lgr11, kap. 4, Centralt innehåll för fritidshemmet:

Undervisningen på fritidshemmet ska bl.a. behandla följande:

• Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.
• Samtala om olika typer av texter.
• Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang.
• Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.

I åk 3 har fritidspedagogerna och jag jobbat fram ett tema, som under fyra fredagsförmiddagar berör ovanstående frågor.
Varje fritidspedagog ansvarar tillsammans med en lärare för 1 station. Eleverna deltar i en station per vecka
 
Nedanstående tre böcker har vi haft stor nytta av:


De fyra stationerna som eleverna deltar i handlar om olika aspekter av internet och digital kommunikation, se planeringsskiss nedan. Aktiviteterna bygger på de arbetssätt vi tränar på inom språkutvecklingsfortbildningen, till exempel högläsning ur en skönlitterär bok så som boken #tillsammans #utanför, som handlar om en flicka som börjar skriva anonyma hatkommentarer till klasskompisar.

  

Högläsningen ger en ingång till textsamtal och diskussioner där eleverna är märkbart engagerade. Detta berör deras värld och känns mycket angeläget. Här nedan en ögonblicksbild av de fyra stationerna på planeringsstadiet.

 

Detta var grunden till fortsatt planering av de fyra stationerna

 

Varje station inleds med en påminnelse om läroplanen och varför vi arbetar med nätvett, och eleverna får också veta vilka språkliga mål vi har med arbetet.

Redan nu ser vi att detta är en lyckad satsning, som vi vill ska leva vidare även i kommande läsårs treor. Vi har också pratat om att de fyra fredagarna inte räcker till, utan att vi vill fördjupa arbetet med vissa stationer på annan tid, till exempel under klassernas bibliotekslektioner eller kanske på eftermiddagarna på fritidshemmet.

På skoltid kompletterar jag med bibliotekslektioner där vi i åk 3 bloggar om läsupplevelser och får anledning att diskutera hur vi bemöter varandra i kommentarsfälten.

Textsamtal med fritidsgrupp i åk 2

Med fritidspedagogerna i åk 2, där jag är med i motsvarande planeringsgrupp, har vi valt att ha en light-variant av nät-temat. Här märks det att eleverna är ett år yngre, färre barn är aktiva på sociala medier, men i textsamtalen berättar de om sina spelvanor och hur de använder sig av internet. Det blir givande diskussioner om youtube, åldersgränser och om hur vi är mot varandra, IRL och på spelchattar.

Fritidspedagogerna i åk 2 har bl.a. högläst berättelsen om Barnen i Kramdalen och arbetat med frågekort om nätvanor. Tvåorna är, precis som treorna, mycket intresserade av ämnet och har mängder av tankar och erfarenheter att bidra med.

Arbetet med nätvett bygger på förra terminens genomtänkta språkutvecklingsarbete med högläsning - nu när vi alla tränat på att ställa frågor, se inre bilder, koppla till egna erfarenheter och lyssna aktivt till varandra under textsamtal blir det så mycket mer givande att diskutera digital kommunikation.

Här kan du läsa ett annat inlägg om hur högläsning och fördjupande samtal kan gå till i åk 1 och 2.

Monika Staub Halling /skolbibliotekarie