Om att slå upp ord - MIK i förskoleklass

Under vårterminen brukar förskoleklassens bibliotekslektioner på Backaskolan kretsa kring medie- och informationskunnighet (MIK). Jag har i ett tidigare inlägg beskrivit hur vi bygger en svit om 6-7 bibliotekspass kring MIK och kopplar den till klassernas egna arbeten med faktatextskrivande. Redan i F-klass ser vi till att prata en första gång om begreppen källa och information, testa olika sökvägar och diskutera tryckta och digitala uppslagsverk, söktjänster, bildsök och upphovsrätt. Självklart på elevernas nivå, de måste ju förstå vad vi pratar om.

Senare, i åk 1-3, återkommer vi sedan till de olika delarna mer i detalj och fördjupar och breddar. 

Övning från boken "Källkritik med källspanarna F-3 av Liselott Drejstam och Emma Lund

Förra lektionen redde vi ut begreppet källa, och skillnaden mellan vattenkälla och informationskälla. Där hade jag stor glädje av en övning från Drejstams och Lunds bok Källkritik med källspanarna F-3. Övningen går ut på att klippa ut rätt bilder och klistra upp dem på ett papper, vilket eleverna alltid tycker är roligt.

Nästa lektion handlar om tryckta uppslagsverk (för att vi så småningom ska kunna prata om digitala uppslagsverk som NE och Wikipedia) och uttrycket "att slå upp ett ord". Idag testade jag en ny övning för att eleverna även under detta lektionspass skulle få jobba aktivt och känna att de lyckats.

Uppslag ur Barnens stora lexikon

Efter en kort genomgång om uppslagsverk och hur de är uppbyggda fick eleverna parvis sitta med var sitt ex av Barnens stora lexikon. 

Laminerade uppdragskort gör det möjligt att lätt torka bort svaret och ge uppdragskortet till nästa par. 

Varje par fick ett uppdrag: ringa in vilken begynnelsebokstav ni ska leta efter om ni ska slå upp ordet XXX,  hitta sedan ordet i uppslagsboken och anteckna sidnumret.

Rätt uppslag i boken, bilden underlättar uppgiften.

Eftersom klassen precis har börjat arbeta med temat Naturen hade jag valt olika djur, men även ord som hav, flod, berg, vulkan. Orden var olika svåra att läsa, så att vi vuxna kunde anpassa svårighetsgraden till respektive par, och som extra hjälp fanns den tillhörande bilden från lexikonet att hålla utkik efter.

Drygt 20 uppdragskort var lagom till en grupp om 12-13 elever.

Eleverna blev mycket ivriga och hann igenom många uppdrag i respektive par. "Vi är klara igen!! Kan vi få nästa?" "Oj vad vi är snabba!" 

Nu vet vi vad det innebär att slå upp ord i ett tryckt uppslagsverk, och när vi om några veckor börjar prata nätet kan vi jämföra med digitala uppslagsverk.

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Digitalisering möter värdegrund: nätvett på lågstadiet

På Backaskolan har skolbibliotekarien och pedagogerna i många år arbetat efter Norra Fäladens handlingsplan för undervisning kopplad till biblioteket. Från förskoleklass och uppåt har vi arbetat med informationskunnighet, källkritik, upphovsrätt med mera, alltid som en del av aktuella arbetsområden i klassen.

Men för ett par år sedan insåg vi att det fanns en aspekt vi behövde arbeta mer med: nätvett. Elevernas online-spelande gick allt längre ner i åldrarna, och en allt större andel av våra tvåor och treor rörde sig på sociala medier.

I våras skrev jag ett blogginlägg om hur vi (all pedagogisk personal) satt oss ner under en halv studiedag och diskuterat innehåll och progression i en gemensam nätvettsplan för Backaskolan.

Vi hade då redan testat olika upplägg i åk 2 och 3 och kunde dra nytta av de erfarenheterna. I uppstarten av höstterminen 2019 kunde vi presentera Backaskolans nya nätvettsplan, och ha med den i grovplaneringen inför nya läsåret.

Nu har snart första terminen med nya nätvettsplanen gått. I årskurs 3 startade vi läsåret med en djupdykning, då jag, klasslärarna i åk 3 samt fritidspedagog Åsa höll i sammanlagt fyra heltimmespass om olika aspekter av nätvett. På eftermiddagstid fördjupade sedan fritidspedagogerna i åk 3 med ytterligare nätvettsaktiviteter under resten av terminen.

Detta samarbete föreläste vi om på årets SETT Syd i Malmö, vilket har lett till att andra skolor hört av sig för att få veta mer. 

Under vårterminen kommer vi att lägga extra fokus på nätvettsarbetet i förskoleklassen. En arbetsgrupp bestående vår kurator, mig och pedagoger från F-klass kommer att fördjupa sig lite extra i hur vi kan arbeta med de yngsta eleverna. Vi planerar även ett kvällsmöte för vårdnadshavare i F-klass, med fokus nätvett. 

Själva nätvettsplanen finns att läsa på skolbibliotekets webbplats. 

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Hurra för nya läsåret!

Fyra läsvagnar, med ca 320 lästräningsböcker vardera, har i veckan flyttat in i klassrummen hos våra ettor.

Idag är tredje dagen på höstterminen. Vi har tagit emot 100 nya elever i förskoleklassen, hälsat våra nyblivna ettor, tvåor och treor välkomna tillbaka, och igår trummade vi igång nya läsåret tillsammans med Anna-Karin och Fernando från projektet Trumattack (Musik i Syd).
 

Uppstartskonsert med hela skolan - det lät maffigt :-)

För bibliotekets del innebär läsårsstarten en hel del praktiskt kring bestånd och utlån. Den här första veckan ser vi till att samtliga klasser i åk 2 och 3 ska få låna böcker.

I åk 1 presenterar jag läsvagnen i respektive klass och berättar hur den fungerar. Varje klass i åk 1 har i sitt klassrum en vagn med lästräningsböcker, indelade och markerade efter svårighetsgrad. När eleven läser för en pedagog ser pedagogen var eleven befinner sig i sin läsinlärning, och vilken färg hen ska få träna på den närmaste tiden. På så sätt blir det enkelt för elever och pedagoger att hitta rätt böcker till lästräningen, och tack vare de ca 320 böcker som alltid finns tillgängliga i klassrummet blir det lätt att jobba. Här finns ett tidigare blogginlägg om läsvagnarna.

Imorgon ska jag träffa de första förskoleklasserna, det ser jag fram emot! Jag ska besöka dem i klassrummet för att visa bilder från biblioteket och prata om hur det går till där, innan de sedan vandrar bort till biblioteket för att ta sig en första titt.



Bildspel i F-klass: Hur går det till att låna i skolbiblioteket?

Den här första veckan på läsåret är jag också med på tre föräldramöten. I F-klass för att berätta kort om biblioteksverksamheten. I åk 1 där jag tillsammans med specialpedagogerna har en punkt om lästräning och högläsning. Och i åk 3 för att prata om skolans arbete med nätvett. Mer om det i ett kommande blogginlägg.

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie


 

Söka, förstå och skriva fakta - språkutvecklande arbetssätt och MIK i förskoleklass

På Backaskolan arbetar vi redan från F-klass med medie- och informationskunnighet (MIK). Efter att ha läst och diskuterat många skönlitterära bilderböcker med förskoleklasserna under höstterminen inledde vi i januari ett arbete med begreppet källa. Vad menas med informationskällor, och var kommer fakta ifrån?

Vi har pratat om vad som kan fungera som en informationskälla, t.ex. tidningar, böcker, webbsidor, uppslagsverk, men även människor som kan mycket om ett ämne, experter.

Vi har gemensamt testat att söka i olika källor, och vi har pratat om hur Google och andra söktjänster fungerar. Bland annat har vi googlat efter bilder och sett att sökfunktionen inte alltid tar fram bilder som visar en bild på det ord jag skrivit i sökrutan. Vi har också pratat om upphovsrätt och provat att googla med den inställning som gör att jag bara får fram bilder som är tillåtna att använda och sprida. För att vara helt säkra på att få använda bilder har grupperna även fotat själva och gjort egna bilder.

En 6-fältare hjälper oss att sortera in den insamlade faktan under olika rubriker: utseende, föda fortplantning mm.

De olika basgrupperna i F-klass har valt var sitt ämne att leta fakta kring: orang-utanger, spår i naturen och djuren på fritidsgården St. Hans, som ligger granne med oss, har varit teman vi har samlat fakta om.

Jag som skolbibliotekarie har hållit ca 6-7 lektioner där vi tittat på olika sätt att söka fakta, men det stora arbetet har sedan pedagogerna gjort tillsammans med eleverna.  
Med hjälp av stödstrukturer såsom VÖL-scheman och sexfältare har de skaffat sig överblick över sin faktainhämtning, de har samlat på sig expertord som hör till ämnet, och så småningom har de gemensamt författat en faktatext med alla dess kännetecken och nödvändiga delar. Den grupp som arbetat med orang-utanger har även publicerat sin faktatext på Wikimini. Arbetet har gått hand i hand med skolans kollegiala lärande om genrepedagogik och Cirkelmodellen.

Vägg i 12ab med orangutang-fakta och olika stödstrukturer som underlättar faktatextskrivandet.

Användbara expertord som gruppen lärt sig i arbetet med faktatextskrivandet.

Även i 12cd hade eleverna önskat att arbeta med naturen, närmare bestämt med spår. Spår efter djur, men även människans avtryck i form av nedskräpning (till exempel plast i haven) har vi lärt oss om, samt vårens spår i naturen som blev allt fler under terminens gång.

VÖL-schemat ger struktur åt arbetet med informationssökning

Bra med egna bilder - då vet vi hur vi ska förhålla oss till upphovsrätten :-)

Och självklart är vi stolta över att det numera finns en välskriven och informativ text om orangutanger på Wikimini, författad och publicerad av 12ab Svarta gruppen!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie