Om att slå upp ord - MIK i förskoleklass

Under vårterminen brukar förskoleklassens bibliotekslektioner på Backaskolan kretsa kring medie- och informationskunnighet (MIK). Jag har i ett tidigare inlägg beskrivit hur vi bygger en svit om 6-7 bibliotekspass kring MIK och kopplar den till klassernas egna arbeten med faktatextskrivande. Redan i F-klass ser vi till att prata en första gång om begreppen källa och information, testa olika sökvägar och diskutera tryckta och digitala uppslagsverk, söktjänster, bildsök och upphovsrätt. Självklart på elevernas nivå, de måste ju förstå vad vi pratar om.

Senare, i åk 1-3, återkommer vi sedan till de olika delarna mer i detalj och fördjupar och breddar. 

Övning från boken "Källkritik med källspanarna F-3 av Liselott Drejstam och Emma Lund

Förra lektionen redde vi ut begreppet källa, och skillnaden mellan vattenkälla och informationskälla. Där hade jag stor glädje av en övning från Drejstams och Lunds bok Källkritik med källspanarna F-3. Övningen går ut på att klippa ut rätt bilder och klistra upp dem på ett papper, vilket eleverna alltid tycker är roligt.

Nästa lektion handlar om tryckta uppslagsverk (för att vi så småningom ska kunna prata om digitala uppslagsverk som NE och Wikipedia) och uttrycket "att slå upp ett ord". Idag testade jag en ny övning för att eleverna även under detta lektionspass skulle få jobba aktivt och känna att de lyckats.

Uppslag ur Barnens stora lexikon

Efter en kort genomgång om uppslagsverk och hur de är uppbyggda fick eleverna parvis sitta med var sitt ex av Barnens stora lexikon. 

Laminerade uppdragskort gör det möjligt att lätt torka bort svaret och ge uppdragskortet till nästa par. 

Varje par fick ett uppdrag: ringa in vilken begynnelsebokstav ni ska leta efter om ni ska slå upp ordet XXX,  hitta sedan ordet i uppslagsboken och anteckna sidnumret.

Rätt uppslag i boken, bilden underlättar uppgiften.

Eftersom klassen precis har börjat arbeta med temat Naturen hade jag valt olika djur, men även ord som hav, flod, berg, vulkan. Orden var olika svåra att läsa, så att vi vuxna kunde anpassa svårighetsgraden till respektive par, och som extra hjälp fanns den tillhörande bilden från lexikonet att hålla utkik efter.

Drygt 20 uppdragskort var lagom till en grupp om 12-13 elever.

Eleverna blev mycket ivriga och hann igenom många uppdrag i respektive par. "Vi är klara igen!! Kan vi få nästa?" "Oj vad vi är snabba!" 

Nu vet vi vad det innebär att slå upp ord i ett tryckt uppslagsverk, och när vi om några veckor börjar prata nätet kan vi jämföra med digitala uppslagsverk.

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Söka, förstå och skriva fakta - språkutvecklande arbetssätt och MIK i förskoleklass

På Backaskolan arbetar vi redan från F-klass med medie- och informationskunnighet (MIK). Efter att ha läst och diskuterat många skönlitterära bilderböcker med förskoleklasserna under höstterminen inledde vi i januari ett arbete med begreppet källa. Vad menas med informationskällor, och var kommer fakta ifrån?

Vi har pratat om vad som kan fungera som en informationskälla, t.ex. tidningar, böcker, webbsidor, uppslagsverk, men även människor som kan mycket om ett ämne, experter.

Vi har gemensamt testat att söka i olika källor, och vi har pratat om hur Google och andra söktjänster fungerar. Bland annat har vi googlat efter bilder och sett att sökfunktionen inte alltid tar fram bilder som visar en bild på det ord jag skrivit i sökrutan. Vi har också pratat om upphovsrätt och provat att googla med den inställning som gör att jag bara får fram bilder som är tillåtna att använda och sprida. För att vara helt säkra på att få använda bilder har grupperna även fotat själva och gjort egna bilder.

En 6-fältare hjälper oss att sortera in den insamlade faktan under olika rubriker: utseende, föda fortplantning mm.

De olika basgrupperna i F-klass har valt var sitt ämne att leta fakta kring: orang-utanger, spår i naturen och djuren på fritidsgården St. Hans, som ligger granne med oss, har varit teman vi har samlat fakta om.

Jag som skolbibliotekarie har hållit ca 6-7 lektioner där vi tittat på olika sätt att söka fakta, men det stora arbetet har sedan pedagogerna gjort tillsammans med eleverna.  
Med hjälp av stödstrukturer såsom VÖL-scheman och sexfältare har de skaffat sig överblick över sin faktainhämtning, de har samlat på sig expertord som hör till ämnet, och så småningom har de gemensamt författat en faktatext med alla dess kännetecken och nödvändiga delar. Den grupp som arbetat med orang-utanger har även publicerat sin faktatext på Wikimini. Arbetet har gått hand i hand med skolans kollegiala lärande om genrepedagogik och Cirkelmodellen.

Vägg i 12ab med orangutang-fakta och olika stödstrukturer som underlättar faktatextskrivandet.

Användbara expertord som gruppen lärt sig i arbetet med faktatextskrivandet.

Även i 12cd hade eleverna önskat att arbeta med naturen, närmare bestämt med spår. Spår efter djur, men även människans avtryck i form av nedskräpning (till exempel plast i haven) har vi lärt oss om, samt vårens spår i naturen som blev allt fler under terminens gång.

VÖL-schemat ger struktur åt arbetet med informationssökning

Bra med egna bilder - då vet vi hur vi ska förhålla oss till upphovsrätten :-)

Och självklart är vi stolta över att det numera finns en välskriven och informativ text om orangutanger på Wikimini, författad och publicerad av 12ab Svarta gruppen!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

"Källförteckning light" - åk 3 tränar på att ange sina källor

Förra bibliotekslektionen i treorna handlade om upphovsrätt. Exakt hur det gick till ska inte avslöjas här men klasserna fick på nära håll erfara hur orättvist det kan bli när någon får berömmet och belöningen för något som faktiskt någon annan skapat.

Som en logisk fortsättning tränar vi under den här bibliotekslektionen på hur en kan ange sina källor. Så här på lågstadiet kan en källförteckning innehålla de tre uppgifterna upphovsperson, verkets titel samt utgivningsår (vi börjar med tryckta källor för tydlighetens skull). Jag har med mig exempel på böcker och deras olika delar där vi gemensamt letar efter titel, författarens namn och utgivningsår.

Efter ett antal gemensamma övningar får eleverna prova själva. Först utifrån fler exempel som jag förberett för projektorn, men snart fortsätter de ivrigt med allt inom räckhåll - sin egen läsläxa, bänkgrannens lådbok, böcker från klassrumsbiblioteket ...

 

Det som verkade lite traggligt från början utvecklar sig till en riktigt kul övning. Sedan gäller det bara att nöta in digitala källor och bildkällor också!

Monika Staub Halling / skolbibliotekarie

Fakirer, snor och fladdermöss! Författarbesök i åk 2

 

Nu har vi äntligen träffat honom! Efter att i flera veckor ha högläst och diskuterat faktaböcker av Bengt-Erik Engholm har vi i veckan haft nöjet att höra honom själv berätta. Alla våra tvåor på Norra Fäladen fick ett klassrumsbesök där Bengt-Erik berättade om hur hans böcker blir till, från idé till färdig bok. Han talade om vilka källor han använder sig av, och vilka andra proffs som också behövs för att det ska bli en bok. Först och främst naturligtvis illustratören (oj vad många kul detaljer vi upptäckt i Jojo Falks bilder!), men även förlagsredaktören, faktagranskaren, korrekturläsaren och sedan så småningom tryckeriet.

Bengt-Erik åskådliggör processen från idé till tryckt bok.          Foto: Monika Staub Halling

Bengt-Erik berättar också hur han planerar bokens innehåll - han har en tankekarta med ämnet i mitten, till exempel TÄNDER, och så lägger han till bubblor med olika intressanta saker om tänder. Vilka djur har extra vassa tänder? Varför heter det mjölktänder? Hur funkar det med löständer? Och så fyller han på med fakta han kollar upp genom att använda de källor som passar bäst till just de frågorna.




Bengt-Erik Engholm i åk 2 på Backaskolan
Foto: Monika Staub Halling

Redan i årskurs 1 jobbade vi med de här klasserna kring faktaböcker och källor, och hur faktaboksförfattarna kan veta allt som ska in i boken.

Det var ju precis detta vi pratade om: att vissa saker kan man själv observera, andra kanske man frågar en expert om, eller läser om i ett digitalt uppslagsverk, eller någon annans faktabok.
Det är spännande att få träffa en äkta författare som kan berätta mer i detalj hur det går till. Och så är det förstås extra kittlande med någon som skriver om sådana ämnen som snor, fakirer, skelett och löss.

Eleverna är ivriga och nyfikna, de ställer frågor och vill berätta själva, och självklart måste de ha en autograf i slutet ...


Tack Bengt-Erik och Skapande skola för givande författarbesök!

Praktisk övning i informationssökning, åk 2

Varannan vecka har samtliga klasser på Backaskolan en timmes bibliotekslektion. Innehållet i dessa bibliotekstimmar följer skolområdets gemensamma plan för arbetet med lässtimulans och medie- och informationskunnighet (MIK). Lärarna är alltid med.

I åk 2 har vi tidigare under läsåret diskuterat varför biblioteksbeståndet är ordnat på ett visst sätt, tränat på att söka i den digitala bibliotekskatalogen och slutligen övat på att hitta från sökdatorn till själva böckerna ute i hyllorna.

Efter det ägnade vi ett antal bibliotekslektioner åt högläsning och textsamtal för att inte tappa bort lässtimulansen. Men nu har vi tagit upp MIK-tråden igen. Tillsammans med sina lärare djupdyker tvåorna just nu i faktatexter - de använder sig av cirkelmodellen för att lära sig mer om hur faktatexter är uppbyggda, skriver gemensamma texter och ska så småningom skriva egna.

Under bibliotekslektionerna kan vi komplettera genom att undersöka ytterligare hur faktatexter kan vara organiserade. Redan i åk 1 ägnade vi en rad bibliotekslektioner åt att jämföra faktaböcker och skönlitteratur och åt att orientera oss i faktaböcker med hjälp av innehållsförteckning, register, baksidestext m.m. Läs mer om hur det gick till här.

De här marsveckorna fortsätter vi träna på informationssökning med en uppskattad övning. Runt om i skolbiblioteket har jag byggt upp fem sökstationer, som klassen besöker i grupper om ca 4 elever. Läraren eller fritidspedagogen är med, vi båda behövs för att stötta de olika grupperna och se till att det fungerar bra att rotera mellan stationerna. Läraren är också insatt i hur diskussionerna kring faktatexter och grodor har gått tidigare i den aktuella klassen.

Den gemensamma frågan för  dagens övning är "Hur många grodarter finns det?" resp. "Vilka svar hittar vi på den frågan i olika källor?". 



Utrustade med ett svarsformulär cirkulerar grupperna mellan stationerna och söker efter uppgifter om antal grodarter i de anvisade källorna. På station 1 ligger Barnens stora lexikon framme. Hur gammal är den här källan, och vad säger den om antal grodarter? Har boken någon innehållsförteckning, eller ett register? (Varför inte?)

Station 2 innebär att söka upp en tre minuter lång film på NE Junior om groddjur, titta på den och leta efter svaret den vägen. På station 3 ligger en utskriven faktasida om groddjur från Världsnaturfondens webbplats för unga, Panda planet. Vilka har gjort sidan? Vad står det om antal grodarter? Stämmer det överens med det vi hittat i andra källor?

Station 4 innehåller en ordlista och en alfabetiskt ordnad djurfaktabok i tre delar: A-J, K-R, S-Ö. Vilken del behöver vi leta i för att hitta grodan? Och vad står det om grodor i ordlistan? (nästan ingenting ...)

 

På station 5 finns det ännu fler tänkbara källor. Här gäller det att snabbt orientera sig med hjälp av innehållsförteckningar och register och se om någon av böckerna innehåller något om antal arter.

 



När sedan alla svarsrutor är ifyllda samlas vi igen och går igenom vad grupperna hittat och hur de har gått tillväga. Vi konstaterar att det är viktigt att kunna sitt alfabet om en ska slå upp ord i en tryckt uppslagsbok (som ju förstås inte har någon innehållsförteckning, just eftersom den är alfabetiskt organiserad). Ordlistor har som syfte att ge en mycket kort förklaring som att grodan är ett djur, eller en felsägning. Men några grodfakta kan vi inte förvänta oss av den. Filmen vi tittade på innehöll mycket intressant om groddjur, men nämnde inte antal arter.

Världsnaturfondens webbplats hade det mest utförliga svaret, och jämfört med Barnens stora lexikon (som dessutom är från 2005) tänker vi att Världsnaturfonden har större expertkunskaper om antal grodarter.

Nu har vi jobbat aktivt med informationssökning i nästan en hel timme och bibliotekslektionen är slut. Nästa gång repeterar vi vad vi lärt oss och tar nästa steg. Då kommer vi att titta närmare på NE Junior, för där fanns det ju mer material om grodor än filmen vi tittade på. Och när vi tittar närmare på NE får vi också anledning att prata mer om Wikipedia och Googlesökningar.

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie