Senaste nytt!

"Tryck på bromsen!" - och fyrorna skriver så lärplattorna glöder

Torsten Bengtsson har besökt samtliga fyror på Norra Fäladen
och smittat dem med berättarglädje.

Det här läsåret har vi på Norra Fäladens skolområde satsat på författarbesök i extra många årskurser. Åk 4 fick nu i början av juni träffa Torsten Bengtsson, som hade två lektioner i varje klass. Under första passet berättade Torsten om sina böcker och om hur hans arbetsdagar som författare ser ut. Ett viktigt budskap var att som författare bestämmer du själv vad som ska hända i din berättelse - du kan skapa personer, miljöer, händelser precis som du vill ha dem, och det är upp till dig och din fantasi vart en historia tar vägen.

Stämningen i klassrummen var tät och närmast magisk när Torsten återgav valda delar ur några av sina böcker utan  att avslöja för mycket. Många elever blev sugna på att läsa fler titlar än vad respektive klass hunnit läsa i förväg.

Under andra lektionen fick eleverna själva bli författare. "Jag ger er bara fyra tips innan ni sätter igång. Det första är att trycka på bromsen", sa Torsten och förklarade att en berättelse alltid vinner på att berättas noggrant, med detaljer som målar upp scen efter scen. Tryck på bromsen och ge dig tid att gestalta!

Som starthjälp fick eleverna en gemensam början att utgå ifrån, och strax satt de fokuserade och skrev så paddorna glödde. Skrev, tänkte en stund, skrev lite till, bad kanske Torsten titta på texten, fick lite input och fortsatte sedan skriva. Enligt uppgift var det till och med elever som hoppade över sin rast för att skriva vidare, trots tropisk sommarhetta både ute och inomhus.

Och lärarna intygar det som även vi skolbibliotekarier upplever gång på gång: att få träffa, och jobba med, en proffsförfattare betyder oerhört mycket för eleverna. Det tänder en gnista i stunden, ger en extra skjuts åt läs- och skrivglädjen, men mötet lämnar också mer bestående avtryck. Jag hör ofta elever stolt berätta hur de en gång träffade en viss författare och det visar sig att det var flera år sedan.

Så TACK Torsten och alla andra författare/illustratörer/poeter/berättare/serietecknare och andra konstskapare som besöker skolor runtom i Sverige och möjliggör dessa värdefulla möten!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Söka, förstå och skriva fakta - språkutvecklande arbetssätt och MIK i förskoleklass

På Backaskolan arbetar vi redan från F-klass med medie- och informationskunnighet (MIK). Efter att ha läst och diskuterat många skönlitterära bilderböcker med förskoleklasserna under höstterminen inledde vi i januari ett arbete med begreppet källa. Vad menas med informationskällor, och var kommer fakta ifrån?

Vi har pratat om vad som kan fungera som en informationskälla, t.ex. tidningar, böcker, webbsidor, uppslagsverk, men även människor som kan mycket om ett ämne, experter.

Vi har gemensamt testat att söka i olika källor, och vi har pratat om hur Google och andra söktjänster fungerar. Bland annat har vi googlat efter bilder och sett att sökfunktionen inte alltid tar fram bilder som visar en bild på det ord jag skrivit i sökrutan. Vi har också pratat om upphovsrätt och provat att googla med den inställning som gör att jag bara får fram bilder som är tillåtna att använda och sprida. För att vara helt säkra på att få använda bilder har grupperna även fotat själva och gjort egna bilder.

En 6-fältare hjälper oss att sortera in den insamlade faktan under olika rubriker: utseende, föda fortplantning mm.

De olika basgrupperna i F-klass har valt var sitt ämne att leta fakta kring: orang-utanger, spår i naturen och djuren på fritidsgården St. Hans, som ligger granne med oss, har varit teman vi har samlat fakta om.

Jag som skolbibliotekarie har hållit ca 6-7 lektioner där vi tittat på olika sätt att söka fakta, men det stora arbetet har sedan pedagogerna gjort tillsammans med eleverna.  
Med hjälp av stödstrukturer såsom VÖL-scheman och sexfältare har de skaffat sig överblick över sin faktainhämtning, de har samlat på sig expertord som hör till ämnet, och så småningom har de gemensamt författat en faktatext med alla dess kännetecken och nödvändiga delar. Den grupp som arbetat med orang-utanger har även publicerat sin faktatext på Wikimini. Arbetet har gått hand i hand med skolans kollegiala lärande om genrepedagogik och Cirkelmodellen.

Vägg i 12ab med orangutang-fakta och olika stödstrukturer som underlättar faktatextskrivandet.

Användbara expertord som gruppen lärt sig i arbetet med faktatextskrivandet.

Även i 12cd hade eleverna önskat att arbeta med naturen, närmare bestämt med spår. Spår efter djur, men även människans avtryck i form av nedskräpning (till exempel plast i haven) har vi lärt oss om, samt vårens spår i naturen som blev allt fler under terminens gång.

VÖL-schemat ger struktur åt arbetet med informationssökning

Bra med egna bilder - då vet vi hur vi ska förhålla oss till upphovsrätten :-)

Och självklart är vi stolta över att det numera finns en välskriven och informativ text om orangutanger på Wikimini, författad och publicerad av 12ab Svarta gruppen!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Vassa tänder och läskiga öron - vad gör en spökhistoria otäck?

Eleverna i åk 2 tittar på utdrag ur bilderboken "Mot spökslottet" av Thomas Halling och Kenneth Andersson, för att samla på sig ord och företeelser som bygger upp en spöklik stämning.

Precis som årskurs 1 går våra tvåor den här vårterminen till botten med hur berättande texter är uppbyggda och vad som är typiskt för genren narrativ text. Som gemensamt tema för alla klasserna i åk 2 har pedagogerna valt spökhistorier.

  

Varannan vecka har jag bibliotekslektion i klasserna, och självklart handlar just nu även dessa om spökhistorier. Under förra bibliotekslektionen höll jag ett bokprat om olika spökberättelser - otäcka, gåtfulla och roliga, böcker med bara en berättelse, eller många korta i en samling. Spökerier i skolan, i det förflutna, i ödehus och på tråkiga sommarlovsställen ...

 

En liten del av bildspelet jag visar medan jag presenterar de olika böckerna.

(Bildspel hjälper eleverna att hålla fokus, och så kan alla se bokframsidorna ordentligt. Från vissa böcker visar jag också ett uppslag så att eleverna ser svårighetsgraden och vilken sorts illustrationer det är.)

 

Efter bokpratet lånade klasserna på sig mängder av spökböcker, både till klassrumsbiblioteket, till lärares och fritidspedagogers högläsning och till de enskilda elevernas läsning, för att ordentligt sätta sig in i hur en bra spökhistoria ska berättas. De har läst och diskuterat och börjat sätta upp planscher med användbara spökord på klassrumsväggarna.

 

Stöd att komma ihåg spökord, på klassrumsvägg i åk 2

 

Eleverna och lärarna i klass 2d listar karaktärer, miljöer och tidpunkter som förekommer i spökhistorier de läser.

 

Snart kommer nämligen lärare och elever att påbörja det noggranna arbetet med att tillsammans skriva klassens egen spökhistoria. Denna måste förstås planeras så att den innehåller alla de viktiga delarna i en berättande text.

 

(Än så länge tom) stödstruktur för den gemensamma berättelsen

När det är dags för andra bibliotekspasset i spöktemat tittar vi närmare på hur miljön i en spökhistoria kan målas fram. Som exempel högläser vi Ruth Browns "En mörk hemsk historia" och diskuterar gemensamt hur hon bygger upp den otäcka känslan genom text och bild. Här finns dova färger, gott om spindelväv som hänger långt och klibbigt, skuggor, gamla målningar och så ett underifrån-perspektiv som ger läsaren känslan av att vara väldigt liten. Inte ett endaste spöke syns till - ändå är stämningen i boken spöklik värre ...

 

 

 

Nu är vi uppvärmda och redo för en övning två och två. Elevparen får varsin bild från bilderboken "Mot spökslottet" av Thomas Halling och Kenneth Andersson. Uppgiften är att skriva ner vilka detaljer som ger läsaren rysningar i den här berättelsen.

 

 

 

 

Rustningar, levande ljus, osynliga damer, döda monster, blodröda väggar, skelett med hål i pannan och djävulshorn på huvudet, rasslande kedjor och en lös skelettkäke! (Nej, det är ju en tandställning, hävdar någon bestämt.) Många detaljer hittar vi som kan läggas till i ordlistorna på väggen (ja, vi ska fixa till stavningen). Som avslutning på bibliotekslektionen läser vi hela berättelsen och följer Maja genom spökslottet till berättelsens höjd- och vändpunkt, tillbaka i rasande fart och ut genom porten, fram till den överraskande slutknorren.

 

Ivern bland eleverna är påtaglig, detta var inspirerande - och gissa om jag ser fram emot klassernas egna spökhistorier!

 

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

 

 

"Svart, liten spindel" - poesidag i årskurs 3

Elvling skriven av en elev i åk 3

I årskurs tre har vi de senaste veckorna jobbat med poesi, ett arbete som lett fram till en gemensam poesidag för samtliga fyra klasser i åk 3. 

Under bibliotekslektionerna hade vi tittat på olika tiders diktkonst, lyssnat till spoken word, sonetter och barndikter från olika länder, samt lärt oss om haiku, elvlingar och black-out-dikter.

Eleverna hade också fått dikter i läsläxa, som de tränade på att framföra inför klassen, och vissa skrev dikter på engelska.

I treornas hus finns nu barnens egna dikter uppsatta: elvlingar, blackout-dikter och haiku. Foto: Monika Staub Halling

I måndags bröt vi sedan schemat och blandade klasserna, för att i tre olika stationer skriva egna dikter.

Det blev haikudikter, som består av tre rader med ett fast antal stavelser (5-7-5), och black-out-dikter, som skrivs fram ur en befintlig text med hjälp av en svart penna.

Black-out-dikt skriven av elev i åk 3.

 

 

Vi skrev även elvlingar, som följer ett strikt mönster såhär:

• rad 1: en färg (1 ord)
• rad 2: något som har den färgen (2 ord)
• rad 3: vad den "saken" gör/var den finns (3 ord)
• rad 4: ska börja med "Jag" (4 ord)
• rad 5: ett avslutande ord

Elvling skriven av elev i åk 3

 

 

 

Är de inte underbara? Många fler tänkvärda och vackra dikter finns att läsa i korridoren utanför treornas klassrum.

Vi vuxna som jobbat med klasserna är grymt imponerade!

/Monika

 

 

 

 

 

Sapfo och Potatisens dröm - poesi i åk 3

I åk 3 håller vi på att vidga våra vyer när det gäller poesi. Så många olika sorters dikter det finns! Här ett litet axplock moderna dikter för barn. Men vi pratar även om Sapfo, haiku och sonetter ...      Foto: Monika Staub Halling

I samtliga klasser har vi en schemalagd bibliotekstid (minst) varannan vecka, som vi fyller med ett varierat lektionsinnehåll. MIK-undervisning varvas med lässtimulans såsom bokprat, textsamtal m.m.

I åk 3 inledde vi läsåret med flera veckor om källor - att det finns många olika typer av källor, som är olika användbara i olika lägen. Att det gäller att granska sina källor, eftersom den som säger eller skriver något på nätet eller via andra kanaler alltid har ett syfte med det, och eftersom det syftet kan vara ett annat än vad avsändaren ger sken av. Att det finns frågor att ställa till en källa för att granska den kritiskt. Och att det inte är ok att ta bilder hur som helst från internet ...

Senare under hösten jobbade vi med skolområdets gemensamma bokblogg, se tidigare inlägg.

Och nu efter sportlovet har vi satt igång med temat poesi.

Jag inleder med en överblick över vad poesi kan vara, och försöker visa på bredden när det gäller form, teman, målgrupp och förstås bakgrund. Vi pratar om att människor har diktat i många tusen år, och runt hela jordklotet, och vi lyssnar till rytmer, versmått, rim och inrim, pratar om haiku, elvlingar, black-out-poetry och spoken word. Och hur blir det när en dikt översätts mellan olika språk?

Vid flera tillfällen de kommande veckorna kommer klasserna att jobba med poesi på olika sätt, både under bibliotekslektioner, svenskalektioner och förmodligen under en schemabrytande poesidag i mitten av mars. Bland annat ska eleverna få prova på att skriva olika typer av poesi själva. Jag har börjat förbereda en Kahoot för att så småningom se hur mycket som fastnat. Och så ska vi testa att köra Poesibingo ...

Planering pågår!

/Monika skolbibliotekarie