Om att slå upp ord - MIK i förskoleklass

Under vårterminen brukar förskoleklassens bibliotekslektioner på Backaskolan kretsa kring medie- och informationskunnighet (MIK). Jag har i ett tidigare inlägg beskrivit hur vi bygger en svit om 6-7 bibliotekspass kring MIK och kopplar den till klassernas egna arbeten med faktatextskrivande. Redan i F-klass ser vi till att prata en första gång om begreppen källa och information, testa olika sökvägar och diskutera tryckta och digitala uppslagsverk, söktjänster, bildsök och upphovsrätt. Självklart på elevernas nivå, de måste ju förstå vad vi pratar om.

Senare, i åk 1-3, återkommer vi sedan till de olika delarna mer i detalj och fördjupar och breddar. 

Övning från boken "Källkritik med källspanarna F-3 av Liselott Drejstam och Emma Lund

Förra lektionen redde vi ut begreppet källa, och skillnaden mellan vattenkälla och informationskälla. Där hade jag stor glädje av en övning från Drejstams och Lunds bok Källkritik med källspanarna F-3. Övningen går ut på att klippa ut rätt bilder och klistra upp dem på ett papper, vilket eleverna alltid tycker är roligt.

Nästa lektion handlar om tryckta uppslagsverk (för att vi så småningom ska kunna prata om digitala uppslagsverk som NE och Wikipedia) och uttrycket "att slå upp ett ord". Idag testade jag en ny övning för att eleverna även under detta lektionspass skulle få jobba aktivt och känna att de lyckats.

Uppslag ur Barnens stora lexikon

Efter en kort genomgång om uppslagsverk och hur de är uppbyggda fick eleverna parvis sitta med var sitt ex av Barnens stora lexikon. 

Laminerade uppdragskort gör det möjligt att lätt torka bort svaret och ge uppdragskortet till nästa par. 

Varje par fick ett uppdrag: ringa in vilken begynnelsebokstav ni ska leta efter om ni ska slå upp ordet XXX,  hitta sedan ordet i uppslagsboken och anteckna sidnumret.

Rätt uppslag i boken, bilden underlättar uppgiften.

Eftersom klassen precis har börjat arbeta med temat Naturen hade jag valt olika djur, men även ord som hav, flod, berg, vulkan. Orden var olika svåra att läsa, så att vi vuxna kunde anpassa svårighetsgraden till respektive par, och som extra hjälp fanns den tillhörande bilden från lexikonet att hålla utkik efter.

Drygt 20 uppdragskort var lagom till en grupp om 12-13 elever.

Eleverna blev mycket ivriga och hann igenom många uppdrag i respektive par. "Vi är klara igen!! Kan vi få nästa?" "Oj vad vi är snabba!" 

Nu vet vi vad det innebär att slå upp ord i ett tryckt uppslagsverk, och när vi om några veckor börjar prata nätet kan vi jämföra med digitala uppslagsverk.

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Berättarkort och läskorgar - fritids främjar elevernas språk

Glad läs-sommar önskar biblioteket på Backaskolan!  Foto: Monika Staub Halling

Det här läsårets sista blogginlägg handlar om två ganska opretentiösa men kul sätt att jobba språkstimulerande på fritids. Jag har i tidigare inlägg berättat om hur fritidspedagoger på Backaskolan arbetar med textsamtal kopplade till högläsning, och om vårt samarbete kring nätvett. Men det finns  ju många fler sätt att arbeta med språkutveckling. Under våren har vi till exempel provat muntligt berättande i fritidsgrupper på eftermiddagstid.

 





Då har en fritidspedagog tagit med sig en grupp om 10-12 elever till skolbiblioteket, för att tillsammans bygga en berättelse. Jag som skolbibliotekarie har ibland varit med, ibland inte. En av oss vuxna har hållit i den röda tråden och utifrån elevernas förslag och i samspel med gruppen spunnit fram den gemensamma berättelsen. I detta har vi haft stor nytta av metoden i Kerstin Lundberg-Hahns bok Berättarverkstad med barn.

Vi har också haft glädje av att klasserna i svenskundervisningen tränat på hur berättelser är uppbyggda. Så barnen var införstådda med att det behövs en inledning där miljön och huvudkaraktär beskrivs, för att det sedan ska dyka upp ett problem eller hinder som det gäller att lösa.

Efter en idé av proffsberättare Christina Strömwall har jag och min arbetstränande kollega Helene gjort i ordning berättarkort, färgkodade (på baksidan) enligt Miljö, Karaktär, Hinder, Lösning, och nedstoppade i respektive kuvert. För att kicka igång fantasin i berättargruppen kan vi låta ett barn dra en miljö, som vi tillsammans målar upp med detaljer innan vi introducerar vår huvudkaraktär - antingen någon vi hittar på själva, eller en karaktär vi låter nästa barn dra fram ur gula kuvertet.

 

Roligt nog sprutar idéerna oavsett, även utan korten, men att få dra ett kort medan hela gruppen väntar med spänning är ett moment eleverna har älskat. Och att ta hjälp av ett kort kan förstås ge berättelsen en helt oväntad vändning. Många kul berättelser har det blivit under vårterminen, och jag hoppas att det kan bli många fler när vi sätter igång igen till hösten!

 

Ett annat sätt för fritids att främja berättelseglädjen, som kräver minimal förberedelse, är de högläsningskorgar jag gjort i ordning efter en idé av rektor Anna-Karin Rhodin. Två korgar fyllda med böcker, korta nog att läsa i en sittning, några picknickfiltar - färdigt! Perfekt att ta med på utflykten eller bara ut på skolgården under ett lummigt träd. Eller varför inte duka upp för läspicknick inomhus en dag då regnet öser ner?



I uteförrådet: två korgar med picknickfiltar och blandade högläsningsböcker,
att ta med ut i gröngräset.



Med detta inlägg tackar jag för det här läsåret och önskar alla en härlig sommar!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

 

 

 

Praktisk övning i informationssökning, åk 2

Varannan vecka har samtliga klasser på Backaskolan en timmes bibliotekslektion. Innehållet i dessa bibliotekstimmar följer skolområdets gemensamma plan för arbetet med lässtimulans och medie- och informationskunnighet (MIK). Lärarna är alltid med.

I åk 2 har vi tidigare under läsåret diskuterat varför biblioteksbeståndet är ordnat på ett visst sätt, tränat på att söka i den digitala bibliotekskatalogen och slutligen övat på att hitta från sökdatorn till själva böckerna ute i hyllorna.

Efter det ägnade vi ett antal bibliotekslektioner åt högläsning och textsamtal för att inte tappa bort lässtimulansen. Men nu har vi tagit upp MIK-tråden igen. Tillsammans med sina lärare djupdyker tvåorna just nu i faktatexter - de använder sig av cirkelmodellen för att lära sig mer om hur faktatexter är uppbyggda, skriver gemensamma texter och ska så småningom skriva egna.

Under bibliotekslektionerna kan vi komplettera genom att undersöka ytterligare hur faktatexter kan vara organiserade. Redan i åk 1 ägnade vi en rad bibliotekslektioner åt att jämföra faktaböcker och skönlitteratur och åt att orientera oss i faktaböcker med hjälp av innehållsförteckning, register, baksidestext m.m. Läs mer om hur det gick till här.

De här marsveckorna fortsätter vi träna på informationssökning med en uppskattad övning. Runt om i skolbiblioteket har jag byggt upp fem sökstationer, som klassen besöker i grupper om ca 4 elever. Läraren eller fritidspedagogen är med, vi båda behövs för att stötta de olika grupperna och se till att det fungerar bra att rotera mellan stationerna. Läraren är också insatt i hur diskussionerna kring faktatexter och grodor har gått tidigare i den aktuella klassen.

Den gemensamma frågan för  dagens övning är "Hur många grodarter finns det?" resp. "Vilka svar hittar vi på den frågan i olika källor?". 



Utrustade med ett svarsformulär cirkulerar grupperna mellan stationerna och söker efter uppgifter om antal grodarter i de anvisade källorna. På station 1 ligger Barnens stora lexikon framme. Hur gammal är den här källan, och vad säger den om antal grodarter? Har boken någon innehållsförteckning, eller ett register? (Varför inte?)

Station 2 innebär att söka upp en tre minuter lång film på NE Junior om groddjur, titta på den och leta efter svaret den vägen. På station 3 ligger en utskriven faktasida om groddjur från Världsnaturfondens webbplats för unga, Panda planet. Vilka har gjort sidan? Vad står det om antal grodarter? Stämmer det överens med det vi hittat i andra källor?

Station 4 innehåller en ordlista och en alfabetiskt ordnad djurfaktabok i tre delar: A-J, K-R, S-Ö. Vilken del behöver vi leta i för att hitta grodan? Och vad står det om grodor i ordlistan? (nästan ingenting ...)

 

På station 5 finns det ännu fler tänkbara källor. Här gäller det att snabbt orientera sig med hjälp av innehållsförteckningar och register och se om någon av böckerna innehåller något om antal arter.

 



När sedan alla svarsrutor är ifyllda samlas vi igen och går igenom vad grupperna hittat och hur de har gått tillväga. Vi konstaterar att det är viktigt att kunna sitt alfabet om en ska slå upp ord i en tryckt uppslagsbok (som ju förstås inte har någon innehållsförteckning, just eftersom den är alfabetiskt organiserad). Ordlistor har som syfte att ge en mycket kort förklaring som att grodan är ett djur, eller en felsägning. Men några grodfakta kan vi inte förvänta oss av den. Filmen vi tittade på innehöll mycket intressant om groddjur, men nämnde inte antal arter.

Världsnaturfondens webbplats hade det mest utförliga svaret, och jämfört med Barnens stora lexikon (som dessutom är från 2005) tänker vi att Världsnaturfonden har större expertkunskaper om antal grodarter.

Nu har vi jobbat aktivt med informationssökning i nästan en hel timme och bibliotekslektionen är slut. Nästa gång repeterar vi vad vi lärt oss och tar nästa steg. Då kommer vi att titta närmare på NE Junior, för där fanns det ju mer material om grodor än filmen vi tittade på. Och när vi tittar närmare på NE får vi också anledning att prata mer om Wikipedia och Googlesökningar.

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Biblioteket och Lgr11 i åk 1

 

Vi reder ut skillnader och likheter mellan skön- och facklitteratur i åk 1.

I läroplanen, Centralt innehåll för ämnet svenska åk 1-3, står det att vi ska arbeta med

Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.

Tillsammans med pedagogerna i åk 1 har jag planerat en serie bibliotekslektioner, som är en del av klassernas pågående arbete med Djur på vintern.



Klasserna arbetar med djur/fåglar på vintern. Bibliotekslektionerna
ingår i det arbetet.      Foto: Monika Staub Halling

Lektion 1
60 min. helklass i klassrummet, bibliotekarie och pedagog

Jag knyter an till att klassen arbetar med temat Djur på vintern. Vad finns det egentligen för böcker om det?

På storskärm visar jag framsidan på en faktabok om fåglar på vintern. Vi diskuterar vem som har skrivit boken, och vem som gjort bilderna. Var ser man det?

Och hur vet författaren allt det där om fåglarna? Vi resonerar om olika sätt för en författare att ta reda på fakta om fåglar. Barnen har kloka förslag på hur det går till. Författaren har nog tittat mycket på fåglar. Och läst andra fågelböcker. Eller googlat kanske? Vi pratar om de olika sätten att få information.


Vi vuxna leder sedan in diskussionen på begreppen faktaböcker och skönlitteratur, jag visar framsidan och några uppslag ur en skönlitterär bilderbok som också handlar om djur på vintern, och vi resonerar kring likheter och skillnader.

 

Därefter får barnen parvis hjälpas åt att undersöka böcker som vi ger dem (en bok i taget). Uppdraget är att bestämma om boken är skönlitterär, eller om den är tänkt som faktabok.

Eftersom vi inte vill lägga tid på att låta barnen gång på gång skriva de svåra orden, får de istället en liten hög med stickor, att lägga i respektive bok när de bestämt sig.

 

 

 

 

Vissa böcker är gränsfall, diskussionerna är livliga och resonemangen ibland överraskande. Vi avrundar lektionen genom att låta de olika paren berätta om sin klurigaste bok.

 

 

Lektion 2

60 min., helklass i klassrummet

Idag fortsätter vi titta på fakta om Djur på vintern. Jag visar framsidan på en lärobok i NO.

"Vad tror ni om den här boken? Vad betyder NO? Kan den här boken innehålla någon fakta om djur på vintern? Hur tar vi reda på det?"

 

Barnen föreslår att vi öppnar boken.

Tillsammans utforskar vi innehållsförteckningen. Hur är den uppbyggd? Vad betyder siffrorna? Hur hänger de olika uppslagen ihop?

Och under vilken rubrik skulle det kunna finnas något om djur på vintern?

Sedan får barnen parvis titta på varsin kopia av innehållsförteckningen. Jag vill nämligen ha hjälp med att kolla om det står något om björnar någonstans i innehållsförteckningen.

Nej ... det verkar inte finnas något.

Finns det fler sätt att kolla om det ändå står något om björnar i boken?

 

 

Vi tittar på uppslaget längst bak i boken, som heter Register. Vad är det här?

Det ser ju nästan likadant ut som innehållsförteckningen. Men ... nej, förresten.

Vi hjälps åt att leta efter björnen här i registret, men konstaterar att den här NO-boken säkert är mycket användbar på många sätt, men inte för mig som vill läsa om björnar.
 

Då får vi väl gå vidare och prova med en annan bok.

Jag visar framsidan på en annan faktabok, den heter Djur och har en ekorre på framsidan.

Hur ska vi nu ta reda på om den innehåller något om björnar? Just det, vi börjar med att titta efter en innehållsförteckning eller ett register.

Två och två får barnen hjälpas åt att undersöka boken närmare (vi har exemplar så det räcker till alla). Till sin hjälp har de några stödfrågor.

 

Idé och foto: Monika Staub Halling

Ännu en gång blir det ivriga diskussioner. Vi sammanfattar och konstatera att den här boken verkar rätt lagom för någon i åk 1 som vill läsa mer om björnar.

Efter de här två bibliotekslektionerna kommer lärarna och klasserna att träna på olika lässtrategier som hjälper eleverna att ta sig an faktatexter.

Om några veckor ägnar vi en tredje bibliotekslektion åt en fortsättning om björnfakta, då vi jämför två olika källor om björnar.

Men under veckorna fram till dess fyller vi bibliotekslektioner med bokprat och andra läsfrämjande aktiviteter.

 

/Monika Staub Halling

 

Hitta i biblioteket! Tre lektioner i åk 2

Utdrag ur Norra Fäladens handlingsplan för skolbiblioteksverksamheten, årskurs 2

På Norra Fäladen jobbar de fem skolbiblioteken i skolområdet efter en gemensam handlingsplan. I åk 2 ska eleverna få tillfälle att träna på ovanstående. I höstas arbetade vi på Backaskolan med källbegreppet och diskuterade var information kommer ifrån. Vi jämförde även olika källor om samma ämne. Mer om de lektionerna går att läsa i ett annat blogginlägg.

Nu har vi precis avslutat en serie om tre lektioner om hur man hittar i ett bibliotek. Inbakat i det finns även en del om facklitteratur och skönlitteratur, och informationssökning via bibliotekskatalogen.

Så här går det till:

Lektion 1 (60 min.)

Helklass, i klassrummet, bibliotekarie + 1 pedagog

Jag inleder med att vända mig till en elev och säga:

"Tänk om du hade 20.000 böcker! Och så skulle du vara så schysst att du lät oss andra låna av dina böcker. Men så ville du inte sitta där bland böckerna och peka ut sådant vi frågade efter hela dagarna - hur skulle du ordna dina böcker så att det blev lätt för oss andra att hitta?"

Tillsammans resonerar vi oss fram till att det är smart att dela in böckerna på olika sätt. Bokstavsordning, bidrar någon med. - Fast vilken bokstav ska vi titta på? - Jo, författarens efternamn. - Jaha... Men tänk om man bara ordnar böckerna efter författarnamnen, då blir det ju en himla blandning av innehåll ...

Och så resonerar vi oss fram till att vi kanske ska ha lite fler indelningar, innan vi kommer till det där med författarnamnen.

På alla bibliotek finns det ett system, en logisk ordning. Den kan se olika ut, men ofta handlar det om att dela in facklitteraturen efter ämnen, medan skönlitteraturen kanske snarare ordnas efter ålder och format. Och så står ju böckerna i alfabetisk ordning ...    Bildmontage: Monika Staub Halling

När vi har rett ut några av grunderna får eleverna arbeta i par. De får en bok i taget som de ska undersöka noga för att bedöma vilken kategori den tillhör. Är detta en faktabok, en skönlitterär kapitelbok, en tecknad serie, en bilderbok eller kanske en tidskrift? 

Svarsblankett under kategoriseringsövningen. Titeln på boken som guppen bedömt skrivs in i respektive spalt, sedan ber gruppen om en ny bok att "artbestämma".
Bilderna på formuläret ska ge stöd, de knyter an till den genomgång vi haft strax innan.           Foto: Monika Staub Halling

Febril aktivitet uppstår, barnen är ivriga och ber om bok efter bok. Pedagogen och jag hinner knappt dela ut böcker tillräckligt snabbt. I slutet av lektionen tar vi upp några knepiga fall och reder ut eventuella frågetecken.

Lektion 2 (60 min.)

Helklass, i klassrummet, bibliotekarie + 1 pedagog

Vi kopplar tillbaka till förra lektionen, då eleverna fick prova på att vara bibliotekarier och dela in böcker i facklitteratur, kapitelböcker, bilderböcker m.m.

"Men tänk så många böcker som kan komma tillbaka till biblioteket under en dag, det blir ju lätt en hel vagn full", säger jag. "Inte kan jag ju sätta mig ner och bläddra igenom varje bok för att bestämma vilken hylla den ska stå på? Det skulle ju ta evigheter."

Eleverna hjälper återigen till att tänka. Just det, böckerna är ju märkta!

Bild: Monika Staub Halling

Några exempel på faktahyllor och deras signum.           Bild: Monika Staub Halling

Om jag då inte kan de olika signumen utantill, hur ska jag veta vilken hylla boken jag söker står på? Och hur vet jag om det är lönt att jag letar upp den hyllan, eller om boken ändå är utlånad?

Vilket leder oss in på bibliotekskatalogen, vad den är till för och hur den fungerar. Efter en del gemensamma sökningar får barnen själva söka, de får övningar och iPads och jobbar parvis. Även detta en mycket uppskattad aktivitet.

Lektion 3 (60 min.)

Halvklass, i skolbiblioteket, bibliotekarie och 1 pedagog

Foto: Monika Staub Halling

"Förra gången lärde ni er söka efter böcker i bibliotekskatalogen, för att se om de alls var inne, och vilken hylla de står på. Nästa steg är förstås att hitta boken i hyllan, i verkliga livet. Därför kommer ni att få olika uppdrag, som går ut på att ni tänker rätt, letar på rätt avdelning och hittar fram till boken i hyllan. Bläddra fram den sida som anges i uppdraget, och lämna in den ledtråd ni hittar där. Då får ni nästa uppdrag ..."

Idé och foto:Monika Staub Halling

I det här fallet gäller det alltså att fatta att det är en faktabok, som finns på faktahyllan Ua. 
Barnen jobbar återigen parvis. I boken på s. 69 hittar paret ledtråd nr 18.

Tillsammans ger ledtrådarna de första meningarna i en känd barnbok. 

Idé och foto: Monika Staub Halling

Resten av lektionen använder vi till några extra övningar i bibliotekskatalogen, det kan behövas en repetition av det vi gjorde under förra lektionen. Klassen har med sig iPads, så att alla ska kunna jobba. Och alldeles i slutet hinner vi också låna nya böcker till de som behöver.

Läsvagnarna är igång!

Sedan ett par veckor tillbaka har varje klass i åk 1 på Backaskolan (vi har fyra) var sin läsvagn i klassrummet. På vagnen finns det trälådor märkta i olika färger. Färgerna motsvarar sex svårighetsgrader eller läsnivåer, från grön till blå.

En av fyra läsvagnar, redo att köras ut till en klass i åk 1. De 6 färgerna motsvarar svårighetsgrader från mkt lätt (grön) till "vanlig" men inte alltför svår kapitelbok (blå). På varje vagn finns det ca 250 böcker. Foto: Monika Staub Halling

 

Syftet med vagnarna är att tillhandahålla ett rikt urval av lästräningsböcker, som pedagoger och elever kan använda till läsläxor och andra läsinlärningsaktiviteter. Ett mobilt klassrumsbestånd med en tydlig indelning i svårighetsgrader, så att den enskilda eleven lätt ska kunna hitta böcker på sin aktuella nivå.
 
Idén till vagnarna väcktes av en av våra specialpedagoger, Anneli Jönsson, som hade erfarenhet av ett liknande system från sin tidigare arbetsplats Östra Torn.
 

Såhär har vi gjort på Backaskolan

Anneli och jag fick under hösten rektors välsignelse att sätta igång med hela projektet, och började leta efter lämpliga vagnar och lådor. Sedan bildade vi på skolan en arbetsgrupp bestående av mig, specialpedagogerna samt en representant från åk 1, åk 2 och åk 3 vardera.
 
Vi sju träffades en intensiv eftermiddag i januari för att gå igenom bibliotekets befintliga bestånd av lättlästhäften, som även tidigare varit indelat i färgnivåer. Dessa häften hade stått i skolbiblioteket, där pedagogerna i åk 1 brukade hämta drivor av häften och lättlästböcker för att ha  tillgängliga i klassrummet. Lärarna menade dock att eleverna hade svårt att få en överblick över de olika svårighetsgraderna, och de upplevde det som om urvalet i klassrummet ändå alltid var för begränsat. Böckerna är ju så tunna och tar snabbt slut.

Sorteringsarbete pågår. Foto: Eva Rading

 

Nu tog vi fram alla lättlästhäftena och la ut dem i stora högar på biblioteksgolvet, dubbelkollade så att färgmarkeringarna verkligen stämde, märkte om en del böcker och slog samman några färgnivåer där vi tyckte att det var svårt att se skillnad. Vi landade i sex färgnivåer, grön, gul, orange, röd, brun och blå. Vi lade även till en låda med böcker i versaler och svårighetsbestämde dem till färgerna gul resp. orange.

 

Foto: Eva Rading

När vi hade fått grepp om hur många böcker vi hade att tillgå inom varje färg delade vi upp beståndet på fyra vagnar. Inom varje färgnivå såg vi till att skapa sinsemellan olika lådor, dvs. böckerna på vagnarna skiljer sig åt. Anledningen är att en klass som läst ut sin vagn ska kunna byta vagn med sin grannklass och på så sätt få en ny uppsättning titlar men fortfarande inom samma svårighetsgrader.

Foto: Eva Rading

Ovärderligt samarbete specialpedagog, lärare och skolbibliotekarie              Foto: Eva Rading

Efter knappt fyra timmars fokuserat samarbete var vi så pass klara att jag sedan kunde fortsätta på egen hand. Det som återstod var  att omlokalisera de ca 1000 böckerna till placeringen "Läsa själv" i bibliotekssystemet Bookit, förse dem med halvårslånetid och låna ut dem på fyra nyskapade lånekort, som är döpta t.ex. "Läsvagn 09a". När då en läsvagnsbok av misstag lämnas tillbaka till biblioteket ser jag enkelt var den hör hemma. I slutet av läsåret kan jag återlämna böckerna i Bookit, och ser samtidigt vilka böcker som fortfarande saknas.

En av fyra färdiga läsvagnar. Längst ner några tomma lådor, att fyllas med lite mer tillfälliga klassrumslån.
Foto: Monika Staub Halling

Nu har vi kört ut var sin läsvagn till klasserna i åk 1, till elevernas och pedagogernas uppenbara glädje.

Under våren kommer specialpedagogerna och jag att komplettera själva vagnarna med en del metodtips kring hur man kan använda beståndet i arbetet med ASL, En läsande klass, inläst litteratur via Inläsningstjänst, cirkelmodellen/genrepedagogik m.m.

Tanken är sedan att vagnarna efter sommarlovet ska gå över till nästa omgång ettor, men att det jämte det övriga mediebeståndet i biblioteket ska finnas ett mindre bestånd av attraktiva lättlästböcker, märkta enligt samma färgnivåer som på vagnarna. På så sätt kan även åk 2 och åk 3 hitta lättare titlar, svårighetsklassade enligt ett system de är väl förtrogna med sedan åk 1.

Och för de pedagoger som tar över en åk 1 borde läsvagnarna och metodtipsen vara ett värdefullt stöd i arbetet. 

(Läsvagnarna ersätter förstås ingalunda klassernas besök i skolbiblioteket. Varje klass har en 60 min. lektion med mig och deras lärare varannan vecka, då vi arbetar med MIK eller bokprat eller annat, och däremellan besöker pedagogerna biblioteket med sina elever för att låna på sig svårare böcker att högläsa med föräldrarna hemma. Så vagnarna är ett komplement som avlastar bibliotekslektionerna från att bli "läsläx-lånetillfällen", vilket ger utrymme för annat under bibliotekslektionen.)

/Monika Staub Halling