Berättarkort och läskorgar - fritids främjar elevernas språk

Glad läs-sommar önskar biblioteket på Backaskolan!  Foto: Monika Staub Halling

Det här läsårets sista blogginlägg handlar om två ganska opretentiösa men kul sätt att jobba språkstimulerande på fritids. Jag har i tidigare inlägg berättat om hur fritidspedagoger på Backaskolan arbetar med textsamtal kopplade till högläsning, och om vårt samarbete kring nätvett. Men det finns  ju många fler sätt att arbeta med språkutveckling. Under våren har vi till exempel provat muntligt berättande i fritidsgrupper på eftermiddagstid.

 





Då har en fritidspedagog tagit med sig en grupp om 10-12 elever till skolbiblioteket, för att tillsammans bygga en berättelse. Jag som skolbibliotekarie har ibland varit med, ibland inte. En av oss vuxna har hållit i den röda tråden och utifrån elevernas förslag och i samspel med gruppen spunnit fram den gemensamma berättelsen. I detta har vi haft stor nytta av metoden i Kerstin Lundberg-Hahns bok Berättarverkstad med barn.

Vi har också haft glädje av att klasserna i svenskundervisningen tränat på hur berättelser är uppbyggda. Så barnen var införstådda med att det behövs en inledning där miljön och huvudkaraktär beskrivs, för att det sedan ska dyka upp ett problem eller hinder som det gäller att lösa.

Efter en idé av proffsberättare Christina Strömwall har jag och min arbetstränande kollega Helene gjort i ordning berättarkort, färgkodade (på baksidan) enligt Miljö, Karaktär, Hinder, Lösning, och nedstoppade i respektive kuvert. För att kicka igång fantasin i berättargruppen kan vi låta ett barn dra en miljö, som vi tillsammans målar upp med detaljer innan vi introducerar vår huvudkaraktär - antingen någon vi hittar på själva, eller en karaktär vi låter nästa barn dra fram ur gula kuvertet.

 

Roligt nog sprutar idéerna oavsett, även utan korten, men att få dra ett kort medan hela gruppen väntar med spänning är ett moment eleverna har älskat. Och att ta hjälp av ett kort kan förstås ge berättelsen en helt oväntad vändning. Många kul berättelser har det blivit under vårterminen, och jag hoppas att det kan bli många fler när vi sätter igång igen till hösten!

 

Ett annat sätt för fritids att främja berättelseglädjen, som kräver minimal förberedelse, är de högläsningskorgar jag gjort i ordning efter en idé av rektor Anna-Karin Rhodin. Två korgar fyllda med böcker, korta nog att läsa i en sittning, några picknickfiltar - färdigt! Perfekt att ta med på utflykten eller bara ut på skolgården under ett lummigt träd. Eller varför inte duka upp för läspicknick inomhus en dag då regnet öser ner?



I uteförrådet: två korgar med picknickfiltar och blandade högläsningsböcker,
att ta med ut i gröngräset.



Med detta inlägg tackar jag för det här läsåret och önskar alla en härlig sommar!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

 

 

 

"Tryck på bromsen!" - och fyrorna skriver så lärplattorna glöder

Torsten Bengtsson har besökt samtliga fyror på Norra Fäladen
och smittat dem med berättarglädje.

Det här läsåret har vi på Norra Fäladens skolområde satsat på författarbesök i extra många årskurser. Åk 4 fick nu i början av juni träffa Torsten Bengtsson, som hade två lektioner i varje klass. Under första passet berättade Torsten om sina böcker och om hur hans arbetsdagar som författare ser ut. Ett viktigt budskap var att som författare bestämmer du själv vad som ska hända i din berättelse - du kan skapa personer, miljöer, händelser precis som du vill ha dem, och det är upp till dig och din fantasi vart en historia tar vägen.

Stämningen i klassrummen var tät och närmast magisk när Torsten återgav valda delar ur några av sina böcker utan  att avslöja för mycket. Många elever blev sugna på att läsa fler titlar än vad respektive klass hunnit läsa i förväg.

Under andra lektionen fick eleverna själva bli författare. "Jag ger er bara fyra tips innan ni sätter igång. Det första är att trycka på bromsen", sa Torsten och förklarade att en berättelse alltid vinner på att berättas noggrant, med detaljer som målar upp scen efter scen. Tryck på bromsen och ge dig tid att gestalta!

Som starthjälp fick eleverna en gemensam början att utgå ifrån, och strax satt de fokuserade och skrev så paddorna glödde. Skrev, tänkte en stund, skrev lite till, bad kanske Torsten titta på texten, fick lite input och fortsatte sedan skriva. Enligt uppgift var det till och med elever som hoppade över sin rast för att skriva vidare, trots tropisk sommarhetta både ute och inomhus.

Och lärarna intygar det som även vi skolbibliotekarier upplever gång på gång: att få träffa, och jobba med, en proffsförfattare betyder oerhört mycket för eleverna. Det tänder en gnista i stunden, ger en extra skjuts åt läs- och skrivglädjen, men mötet lämnar också mer bestående avtryck. Jag hör ofta elever stolt berätta hur de en gång träffade en viss författare och det visar sig att det var flera år sedan.

Så TACK Torsten och alla andra författare/illustratörer/poeter/berättare/serietecknare och andra konstskapare som besöker skolor runtom i Sverige och möjliggör dessa värdefulla möten!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Fredagar i världsklass - përshëndetje! ciao! hej!

 

Det här läsåret har vi på Backaskolan haft ett stort projekt tillsammans med våra kollegor modersmålslärarna. Istället för som tidigare bara träffa sin undervisningsgrupp inom respektive modersmål, har modersmålslärarna stannat kvar en timme extra efter modersmålslektionen, för att gemensamt med Backaskolans "hemmapedagoger" arbeta med samtliga elever.  

 

Backapedagogerna tillsammans med modersmålslärarna i uppstarten av projektet "Världsklass"

Alla elever, oavsett om de läser något modersmål eller inte, har i åldersblandade grupper besökt olika temastationer. Aktiviteterna har planerats och letts av små grupper bestående av modersmålslärare och Backapedagoger tillsammans. Upplägget har sett ut enligt nedan.




Eleverna har fått lära sig sånglekar på olika språk, tränat på skrifttecken från olika alfabet, pysslat, skrivit små böcker, smakat på saker som förekommer i sagor, samt lärt sig hur barn i olika delar av världen bor, äter eller går i skolan.   

I den ena sagogruppen berättade en modersmålslärare med rötter i den amerikanska urbefolkningen
 en saga som ingen utomstående får berätta!

Eleverna har lyssnat till och dramatiserat sagor, hittat likheter mellan sagor från vitt skilda håll, samt berättat egna sagor.

 

Redan efter första terminen märkte vi att intresset för språk ökat på Backaskolan. Eleverna blev nyfikna på varandras språk och började även fråga mer aktivt efter biblioteksböcker på sina egna och kompisars modersmål. Det är också roligt att se att våra elever fått en personlig kontakt med så många av modersmålslärarna, som de tidigare i bästa fall passerat på skolgården någon gång. Det ska bli spännande att läsa elevernas utvärderingar av projektet!

 

 

Tårta till pedagogern, glass, tal, Backasången och högläsningsböcker till eleverna för att fira Världsklass+Världsklass

 

Den 24 maj avslutade vi projektet Världsklass med hela skolan genom ett quiz, en utvärdering, ett tal av rektor och ledningen för Modersmålscentrum, glass till eleverna och tårta till personalen. Vi passade också på att fira utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass som vi fått för sjätte gången i år. 

 

 

 

Vad mer kan en säga? Utvärderingen kommer säkert att peka på en del brister i organisation och arbetsfördelning, men för många har Världsklassfredagarna inneburit fina möten och nya insikter. Tack alla ni som bidragit till det!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

 

 

 

Söka, förstå och skriva fakta - språkutvecklande arbetssätt och MIK i förskoleklass

På Backaskolan arbetar vi redan från F-klass med medie- och informationskunnighet (MIK). Efter att ha läst och diskuterat många skönlitterära bilderböcker med förskoleklasserna under höstterminen inledde vi i januari ett arbete med begreppet källa. Vad menas med informationskällor, och var kommer fakta ifrån?

Vi har pratat om vad som kan fungera som en informationskälla, t.ex. tidningar, böcker, webbsidor, uppslagsverk, men även människor som kan mycket om ett ämne, experter.

Vi har gemensamt testat att söka i olika källor, och vi har pratat om hur Google och andra söktjänster fungerar. Bland annat har vi googlat efter bilder och sett att sökfunktionen inte alltid tar fram bilder som visar en bild på det ord jag skrivit i sökrutan. Vi har också pratat om upphovsrätt och provat att googla med den inställning som gör att jag bara får fram bilder som är tillåtna att använda och sprida. För att vara helt säkra på att få använda bilder har grupperna även fotat själva och gjort egna bilder.

En 6-fältare hjälper oss att sortera in den insamlade faktan under olika rubriker: utseende, föda fortplantning mm.

De olika basgrupperna i F-klass har valt var sitt ämne att leta fakta kring: orang-utanger, spår i naturen och djuren på fritidsgården St. Hans, som ligger granne med oss, har varit teman vi har samlat fakta om.

Jag som skolbibliotekarie har hållit ca 6-7 lektioner där vi tittat på olika sätt att söka fakta, men det stora arbetet har sedan pedagogerna gjort tillsammans med eleverna.  
Med hjälp av stödstrukturer såsom VÖL-scheman och sexfältare har de skaffat sig överblick över sin faktainhämtning, de har samlat på sig expertord som hör till ämnet, och så småningom har de gemensamt författat en faktatext med alla dess kännetecken och nödvändiga delar. Den grupp som arbetat med orang-utanger har även publicerat sin faktatext på Wikimini. Arbetet har gått hand i hand med skolans kollegiala lärande om genrepedagogik och Cirkelmodellen.

Vägg i 12ab med orangutang-fakta och olika stödstrukturer som underlättar faktatextskrivandet.

Användbara expertord som gruppen lärt sig i arbetet med faktatextskrivandet.

Även i 12cd hade eleverna önskat att arbeta med naturen, närmare bestämt med spår. Spår efter djur, men även människans avtryck i form av nedskräpning (till exempel plast i haven) har vi lärt oss om, samt vårens spår i naturen som blev allt fler under terminens gång.

VÖL-schemat ger struktur åt arbetet med informationssökning

Bra med egna bilder - då vet vi hur vi ska förhålla oss till upphovsrätten :-)

Och självklart är vi stolta över att det numera finns en välskriven och informativ text om orangutanger på Wikimini, författad och publicerad av 12ab Svarta gruppen!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Nu flyger Karlsson på taket! - vi firar Världsbokdagen

Backaskolans egen Karlsson lyfter mot en strålande blå himmel. Världsbokdagen 2019

Varje år den 23 april firas runt om i världen böcker, författare och rätten att få uttrycka sig. Även på Backaskolan har vi idag firat Världsbokdagen.

 

Det har varit tipsrundor, poesiskrivande, utklädda pedagoger, pyssel med uttjänta böcker, extra högläsning och flitigt boktipsskrivande i form av fjärilar som nu pryder skolbibliotekets fönster.

 

Tack till Världsbokdagsgruppen som planerat dagen!

 

/Monika, skolbibliotekarie

 

 

 

 

Tips till föräldrar: missa inte Litteralunds familjesöndag 7 april!

Litteralundveckan startar med en fullmatad familjesöndag den 7 april

Veckan före påsklovet firar vi Litteralund, en bokfestival och konferens om barn- och ungdomslitteratur, med gäster från hela Sverige men även utomlands.

Som skola kan vi anmäla önskemål om vilka aktiviteter vi skulle vilja delta i, och så fördelas programpunkterna på alla skolor som har önskat. 

Från Backaskolan är det i år tre lyckliga klasser som får delta i workshops med professionella bilderbokskapare: Sara Lundberg ska träffa klasserna 10c och 10d, medan Cecilia Heikkilä ska hålla i en workshop med klass 09b.

Men för alla som är sugna på bokfestival på sin fritid finns Litteralunds familjesöndag den 7 april.
Hela söndagen sjuder Stadsbiblioteket av roliga aktiviteter för barn i alla åldrar, och allt är kostnadsfritt.

Ditt barn kan delta i allt från Halvdan-Viking-workshop över författarträffar till högläsning av Handbok för superhjältar.

Den som älskar böckerna om den fantastiska trädkojan med väldigt många våningar har chansen att träffa författaren Andy Griffiths, som rest till Lund ända från Australien för att berätta om sina böcker!

När jag idag i förskoleklassen berättade om familjesöndagen jublade många elever när jag sa att Ylva Hällen, känd från Barnkanalen för sin berättelse om Ylvania, ska komma.

Men det finns mycket, mycket mer att uppleva på söndag, både på Stadsbiblioteket och på Månteatern, biografen Kino, och i Domkyrkans krypta. Hela programmet finns här:
https://litteralund.se/globalassets/litteralund/ll-2019/litteralund_offentligt_low_res.pdf

Det är fri entré till allt, men till en del aktiviteter behöver du anmäla ditt barn 30 min. innan programpunkten börjar. Anmälan sker i Litteralunds informationsdisk innanför Stadsbibliotekets huvudingång.

Hoppas vi ses på söndag!
/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

"Källförteckning light" - åk 3 tränar på att ange sina källor

Förra bibliotekslektionen i treorna handlade om upphovsrätt. Exakt hur det gick till ska inte avslöjas här men klasserna fick på nära håll erfara hur orättvist det kan bli när någon får berömmet och belöningen för något som faktiskt någon annan skapat.

Som en logisk fortsättning tränar vi under den här bibliotekslektionen på hur en kan ange sina källor. Så här på lågstadiet kan en källförteckning innehålla de tre uppgifterna upphovsperson, verkets titel samt utgivningsår (vi börjar med tryckta källor för tydlighetens skull). Jag har med mig exempel på böcker och deras olika delar där vi gemensamt letar efter titel, författarens namn och utgivningsår.

Efter ett antal gemensamma övningar får eleverna prova själva. Först utifrån fler exempel som jag förberett för projektorn, men snart fortsätter de ivrigt med allt inom räckhåll - sin egen läsläxa, bänkgrannens lådbok, böcker från klassrumsbiblioteket ...

 

Det som verkade lite traggligt från början utvecklar sig till en riktigt kul övning. Sedan gäller det bara att nöta in digitala källor och bildkällor också!

Monika Staub Halling / skolbibliotekarie

Våra ettor marineras i berättelser - Skapande skola och samarbete skola-fritids-skolbibliotek

Proffsberättare Christina Strömwall drar en skröna om när hon som barn paddlade badbalja i en översvämmad källare.                                        Foto: Monika Staub Halling

Igår fick alla våra ettor överraskningsbesök av en kvinna som stövlade rakt in i klassrummet och bad läraren om att få låna eleverna en stund. "Jag tänkte berätta en historia för er, är det okej?" Det lät mycket bra, tyckte eleverna, och snart satt de trollbundna och lyssnade till kvinnans berättelse.

 

Kvinnan heter Christina Strömwall, hon är berättarproffs och hon kommer att besöka oss snart igen - nästa gång har hon med sig berättarkollegan Sara Arambula, och de stannar en hel timme i varje klass för att ha workshop med eleverna.

 

Uppmärksamheten är total när Christina berättar.                                            Foto: Monika Staub Halling

Att vi i åk 1 satsar våra Skapande skola-pengar på muntligt berättande går hand i hand med att klasserna just nu arbetar med narrativa texter under svensklektionerna. De lär sig hur en berättelse är uppbyggd och tränar på att gemensamt skriva berättelser som följer en röd tråd.

 

Exempel på en gemensamt skriven berättande text, uppsatt på klassrumsväggen som modell för fortsatta övningar.

Under bibliotekslektionerna kompletterar vi med gemensam läsning av olika berättande texter, t.ex. genom att först bara titta på bilderna i en lättlästbok och prata om vad vi tror händer i berättelsen, sedan läsa boken med originaltexten och samtidigt titta närmare på berättelsens olika byggstenar (titel, inledning, problem, lösning, avslut). 

 

Laminering pågår. Berättelsekorten som vi tänker använda på fritds  kommer från kopieringsunderlaget till Karin Petterssons bok "Språk- och kunskapsutvecklande undervisning F-3"

På fritidsmötet idag planerade vi för en rad eftermiddagar i biblioteket där ettorna gemensamt med sin fritidspedagog skapar muntliga berättelser utifrån kort vi drar ur olika påsar: 1 huvudperson, 1 miljö, 1 svårighet samt 1 föremål som (kanske) kan bli en lösning på problemet.

En annan eftermiddagsaktivitet som just nu pågår på fritids är filmskapande med bl.a. Green Screen. För att det ska bli bra filmer krävs det förstås också först en gemensam berättelse med en tydlig röd tråd.

Kul när vi  från olika håll arbetar med samma innehåll och lyckas skapa en helhet för eleverna!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Pedagogisk diskussion kring nätvett

Nu har vi på skolan tagit nästa steg i vårt gemensamma arbete med nätvett. I fredags använde vi en halv studiedag då all pedagogisk personal diskuterade kring ett "centralt innehåll" för nätvettsundervisningen. Vad tycker vi ska ingå, och i vilken årskurs är det lämpligt att arbeta med vilka frågor? Varje årskurs satt för sig och samlade ihop det som känns angeläget för just den årskursen.



Pedagogerna har brainstormat fram vad som borde ingå i nätvettsundervisningen i respektive årskurs
(förskoleklass, åk 1, åk 2 och åk 3).            Foto: Monika Staub Halling

Vårt mål är att enas om en plan som ger en progression för hur vi på Backaskolan vill arbeta med frågor om nätvett på ett återkommande och systematiskt sätt. Planen kommer att hänga ihop med biblioteksplanen, digitaliseringsplanen och likabehandlingsplanen.

Vi tror också att fritidspedagoger, lärare och förskollärare kan komplettera varandra i detta och skapa en helhet för eleverna.

Här finns en beskrivning av hur vi arbetar med nätvett i åk 3 den här terminen.

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Fotbollsberättelser i åk 3

Den 11 och 12 februari får våra treor på Norra Fäladen besök av författaren och sportjournalisten Anja Gatu. På Backaskolan har jag tipsat klasserna om skönlitterära idrottsberättelser, både Anjas egna och sådana skrivna av andra författare. Vi håller ju även på med en läsutmaning i åk 3 som går ut på att pricka in så många olika genrer som möjligt. 

Vi har pratat om Anjas böcker om de kända fotbollsspelarna Kosovare Asllani och Therese Sjögran, som är berättelser baserade på spelarnas barndomsupplevelser. Och så har eleverna fått lyssna till boken om Marta Vieira da Silva och hennes uppväxt i en fattig familj i Brasilien - hur hon längtade efter att få gå i skolan, och hur hon spelade fotboll med grannbarnen, i flipflops på en gropig och stenig gata. 

Vi har också tittat på faktaböcker om fotboll där vi upptäckt Marta, Therese och Kosse bland de omskrivna spelarna. Nu ser vi fram emot att träffa Anja Gatu och få höra mer om hur det går till när hon skriver sina böcker.

Välkommen Anja!