"Allt om religion"? - källkritik i åk 3

Som en repetition av de källkritiska frågorna har vi i åk 3 granskat den här sidan.

De senaste veckorna har treornas bibliotekslektioner handlat om informationssökning, kopplat till ett stort pågående SO-arbete om islam, judendom och kristendom. Vi inledde med en repetition av olika sökvägar och tränade sedan att söka information i NE Junior och i SO-läroboken. 

Sedan dess har klasserna hunnit arbeta vidare med sin faktainhämtning, och eleverna har börjat få bra koll. Fotot nedan visar whiteboarden i en av klasserna, där lärare och elever tillsammans fyllt i det de tagit reda på så här långt.

Som en fortsättning har jag i dagarna hållit en lektion som knyter an till förra bibliotekslektionens infosöksövningar. Vi har tittat på ett avsnitt av UR-serien "Hur vet du det?" om att googla, och sedan repeterat vad vi vet om källkritisk granskning sedan årskurs ett och två. 

Gemensamt granskade vi sedan en webbsida med det lovande namnet Allt om religion

När är sidan gjord? 

Här står det 4 mars 2020, så den är ju inte direkt gammal och föråldrad. Konstigt att den inte har en enda kommentar. Men det är kanske just för att den är så ny?

Vad handlar sidan om?

Det står att sidan innehåller fakta om religion, och att den är jättebra att använda i skolarbetet. Lite misstänksamma blir vi när det står så, att sidan är "jättebra" ...

Och när vi läser under de olika flikarna hittar vi saker som inte överensstämmer med det vi hittills letat fram och lärt oss. Hmmm.

Hur är sidan gjord?

Den innehåller en del stavfel, men annars ser den ganska seriös ut (där är inte en massa reklam eller emojis eller blinkande banners). Men länkarna på högersidan verkar inte fungera. 

Bilderna är ganska intetsägande. Även om det står att de är hämtade från sajter med material som är fritt att använda med tanke på upphovsrätten, så finns där ingen bildtext som förklarar vad som syns på bilden.

På undersidan om islam verkar texten vara inklistrad direkt från Wikipedia - och där är texten alldeles för svår för oss. Är det plagiat att göra så, diskuterar vi? 

Vem har skapat sidan, och varför?

En seriös sida ska alltid ha en flik som berättar vem som står bakom sidan och varför den finns. Den kan heta Om oss, About, eller som här Om den här sidan

Aaahh. 

Eleverna är till lika dela upprörda och fascinerade över att det är så lätt att slänga upp en sida på nätet. 

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Kanske vårens viktigaste möte

Igår kväll gjorde vi något riktigt viktigt på Backaskolan. Pedagogerna i årskurs 3 hade tillsammans med mig och skolkurator Taschkin Arslan bjudit in vårdnadshavarna i trean till en informations- och diskussionskväll om nätvett, eller "säker och ansvarsfull digital kommunikation", som det heter i läroplanen. Hur kan skolan och hemmen samarbeta för att rusta våra barn och elever för livet online?

Kvällen handlade bland annat om följande:

• varför ska skolan arbeta med nätvett?
• vad säger eleverna själva i en enkät om sina erfarenheter av nätet?
• hur har vi lagt upp nätvettsundervisningen? (se vår plan för nätvett F-3)
• vad försöker vi på skolan lära ut, och vilka aspekter vill vi att ni vårdnadshavare är förberedda på när de dyker upp?
• vad tänker och tycker ni vårdnadshavare?

Under 90 intensiva minuter diskuterade vi regler, respektfulla frågor, filter, mellanstadiets lärplattor, ryktesspridning, kedjebrev, strategier för när något på nätet känns fel, skönlitteratur som en ingång till samtal och empati, fritidspedagogernas roll i nätvettsarbetet, barns rädsla för att få skärmförbud, vuxnas ansvar och hur vi kan hjälpas åt i den utmaning vi dagligen möter i barns digitala vanor.

Vi avslutade kvällen med en rad tips på sidor och organisationer som erbjuder ytterligare stöd till vuxna som vill prata nätvett med barn och unga i sin närhet. 

Stort tack till er som kom!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

P.S. Den 25 mars har vi ett liknande möte för vårdnadshavarna i förskoleklass. Anmälningsformuläret är utskickat via Unikum. Välkomna!

Digitalisering möter värdegrund: nätvett på lågstadiet

På Backaskolan har skolbibliotekarien och pedagogerna i många år arbetat efter Norra Fäladens handlingsplan för undervisning kopplad till biblioteket. Från förskoleklass och uppåt har vi arbetat med informationskunnighet, källkritik, upphovsrätt med mera, alltid som en del av aktuella arbetsområden i klassen.

Men för ett par år sedan insåg vi att det fanns en aspekt vi behövde arbeta mer med: nätvett. Elevernas online-spelande gick allt längre ner i åldrarna, och en allt större andel av våra tvåor och treor rörde sig på sociala medier.

I våras skrev jag ett blogginlägg om hur vi (all pedagogisk personal) satt oss ner under en halv studiedag och diskuterat innehåll och progression i en gemensam nätvettsplan för Backaskolan.

Vi hade då redan testat olika upplägg i åk 2 och 3 och kunde dra nytta av de erfarenheterna. I uppstarten av höstterminen 2019 kunde vi presentera Backaskolans nya nätvettsplan, och ha med den i grovplaneringen inför nya läsåret.

Nu har snart första terminen med nya nätvettsplanen gått. I årskurs 3 startade vi läsåret med en djupdykning, då jag, klasslärarna i åk 3 samt fritidspedagog Åsa höll i sammanlagt fyra heltimmespass om olika aspekter av nätvett. På eftermiddagstid fördjupade sedan fritidspedagogerna i åk 3 med ytterligare nätvettsaktiviteter under resten av terminen.

Detta samarbete föreläste vi om på årets SETT Syd i Malmö, vilket har lett till att andra skolor hört av sig för att få veta mer. 

Under vårterminen kommer vi att lägga extra fokus på nätvettsarbetet i förskoleklassen. En arbetsgrupp bestående vår kurator, mig och pedagoger från F-klass kommer att fördjupa sig lite extra i hur vi kan arbeta med de yngsta eleverna. Vi planerar även ett kvällsmöte för vårdnadshavare i F-klass, med fokus nätvett. 

Själva nätvettsplanen finns att läsa på skolbibliotekets webbplats. 

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Pedagogisk diskussion kring nätvett

Nu har vi på skolan tagit nästa steg i vårt gemensamma arbete med nätvett. I fredags använde vi en halv studiedag då all pedagogisk personal diskuterade kring ett "centralt innehåll" för nätvettsundervisningen. Vad tycker vi ska ingå, och i vilken årskurs är det lämpligt att arbeta med vilka frågor? Varje årskurs satt för sig och samlade ihop det som känns angeläget för just den årskursen.



Pedagogerna har brainstormat fram vad som borde ingå i nätvettsundervisningen i respektive årskurs
(förskoleklass, åk 1, åk 2 och åk 3).            Foto: Monika Staub Halling

Vårt mål är att enas om en plan som ger en progression för hur vi på Backaskolan vill arbeta med frågor om nätvett på ett återkommande och systematiskt sätt. Planen kommer att hänga ihop med biblioteksplanen, digitaliseringsplanen och likabehandlingsplanen.

Vi tror också att fritidspedagoger, lärare och förskollärare kan komplettera varandra i detta och skapa en helhet för eleverna.

Här finns en beskrivning av hur vi arbetar med nätvett i åk 3 den här terminen.

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Nätvett

I grundskolans läroplan Lgr11 står det på många ställen att vi ska arbeta med nätvett: som en del av den värdegrund som skolans alla verksamheter ska vila på, men även i kapitlet om fritidshemmet och i kursplanerna för många ämnen.

På Backaskolan är vi på väg att arbeta fram en plan och progression för vilken nätvettsundervisning vi bedriver i de olika årskurserna F-3. Den planen ska vara en del av skolområdets gemensamma handlingsplan för skolbiblioteksveksamheten resp. digitaliseringen.

Förra läsåret började vi arbeta systematiskt och årskursvis med nätvett, än så länge främst i åk 2 och 3. Då sjösatte vi ett gemensamt arbete i hela årskurs 3 som handlade om olika aspekter av nätvett.
Klicka här för att läsa mer om arbetet i förra årets treor.

Parallellt med vår djupdykning med åk 3 förra läsåret fick eleverna i dåvarande åk 2 flera eftermiddagspass med sina fritidspedagoger då de lyssnade till högläsning ur boken "Barnen i Kramdalen" och diskuterade sina egna nätvanor - vad spelade de? Chattade de? Vilka erfarenheter hade de gjort?

Sedan dess har samma elever hunnit bli treor. De får
nu en fortsättning och fördjupning genom ett samarbete mellan lärare, fritidspedagoger och skolbiblioteket.

Tillsammans har vi planerat ett arbetsområde med fyra stationer som har fokus på följande:

• Bilder och film på nätet: vad får jag lägga ut?
• Relationer på nätet: hat, kärlek, språkbruk
• Spel, chatt, konto, vänförfrågningar
• E-post, lösenord, spam, kedjebrev

Passet om relationer på nätet innehåller bland annat högläsning ur skönlitterära skildringar av nätmobbning.
Högläsningen kombineras med textsamtal, vilket leder till angelägna gruppdiskussioner.

Fyra klasslärare, två fritidspedagoger och jag, skolbibliotekarien, håller parvis i de olika passen. På så sätt lär vi oss tillsammans och av varandra medan vi förbereder lektionerna, och inte minst av samtalen med eleverna under pågående lektionspass.

Vi inleder med att reda ut begreppen och jämför "nätvett" med exempelvis badvett, isvett och båtvett. (Tack Svenska Livräddningssällskapet för en förträfflig affisch som vi använder för att illustrera detta!) 

Precis som på isen eller ombord på en båt behöver vi veta hur vi ska bete oss på nätet för att ingen ska komma till skada.

När vi diskuterar kopplar vi tillbaka till fritidspedagogernas gruppsamtal när eleverna gick i tvåan, och vi kommer också in på den bokblogg vi skrev på i höstas, där det gällde att ha ett schysst bemötande.

Vidare visar vi på relevanta formuleringar i läroplanen och dyker sedan ner i temat. Passet om e-post innehåller till exempel en övning i att konstruera smarta lösenord, samt diskussioner om olika sorters mail att se upp med.

Mest engagerade blir eleverna när samtalet kommer in på kedjebrev. Många brukar få sådana, eller så har de hört talas om kompisar som blivit uppskrämda och hotade. Men kan det verkligen finnas spöken som skickar kedjebrev där de hotar med att skada ens familj om man inte skickar vidare deras brev?

Typiska kännetecken för ett kedjebrev. Vår uppmaning: Våga slänga kedjebrev!

I planeringsfasen har vi vuxna haft stor nytta av ett antal faktaböcker om nätanvändning, och såklart av våra planeringar från arbetet med förra årets treor.

I år har vi med oss flera kollegor som inte var med förra omgången. På så sätt blir vi fler på skolan som känner oss bekväma med att undervisa om nätvett, samtidigt som vi gemensamt kan förädla upplägget och bredda våra kunskaper.

Varje pass håller vi fyra gånger för att nå alla fyra klasserna i åk 3. Och redan nu efter att ha haft hälften av lektionerna märker vi hur det satt fart på samtalen bland treorna.

Att sedan fler fritidspedagoger i trean plockar upp nätvettstemat på eftermiddagstid och visar filmklipp från bland annat UR skola skapar sammanhang för eleverna och fördjupar ytterligare.

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

 

 

 

Digitalisering, värdegrund och språkutveckling

Det här läsåret har vi på Backaskolan valt att lägga större delen av personalens utvecklingstid på en gemensam fortbildning om språkutvecklande arbetssätt. Samtidigt har nu digitalisering skrivits fram som ett angeläget område i läroplanen, och på skolan diskuterar vi digitala lärverktyg, programmering och kompletterande inköp av surfplattor till eleverna.
 
Våra förstelärare Maryam och Barbro höll i veckan en workshop med samtliga pedagoger då vi bland annat lärde oss mer om Green screen, QR-koder och programmering med Bluebotar.

Bluebotprogrammering under Elevens val i biblioteket       Foto: Monika Staub Halling

Förstelärarna har också tagit fram ett trettiotal lektionsupplägg för Bluebotar. Lektionsbeskrivningarna och det material som behövs till respektive lektion, finns att låna i biblioteket, precis som själva Bluebotarna.

Lätt tillgängligt för samtliga pedagoger finns här materialet till Bluebotlektionerna.

 

Medan förstelärarna och andra kollegor fortbildar oss övriga i programmering och digitala verktyg ser jag min roll i skolans digitalisering mer kopplad till medie- och informationskunnigheten.

Precis som många av oss skolbibliotekarier redan tidigare sett vår uppgift i att arbeta med källkritik och informationshantering snarare än de tekniska lösningarna, siktar jag även nu på de delar i läroplanen som handlar om hur vi förhåller oss till de tekniska möjligheterna.

Tidigare har jag främst arbetat med lärarna och utgått från MIK-skrivningarna i ämneskursplanerna (läroplanens kapitel 5).
 
När vi nu gemensamt kopplar grepp på digitaliseringen, samtidigt som vi fördjupar oss i språkutvecklande arbetssätt, blir kapitel 4, som handlar om fritidshemmet, högaktuellt. Fritidspedagogerna och jag kan på ett meningsfullt sätt koppla samman digitalisering och språkutveckling med skolans värdegrundsuppdrag.

Utdrag ur Lgr11, kap. 2:

Skolans mål är att varje elev

• respekterar andra människors egenvärde
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor
• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
    

Utdrag ur Lgr11, kap. 4, Centralt innehåll för fritidshemmet:

Undervisningen på fritidshemmet ska bl.a. behandla följande:

• Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.
• Samtala om olika typer av texter.
• Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang.
• Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.

I åk 3 har fritidspedagogerna och jag jobbat fram ett tema, som under fyra fredagsförmiddagar berör ovanstående frågor.
Varje fritidspedagog ansvarar tillsammans med en lärare för 1 station. Eleverna deltar i en station per vecka
 
Nedanstående tre böcker har vi haft stor nytta av:


De fyra stationerna som eleverna deltar i handlar om olika aspekter av internet och digital kommunikation, se planeringsskiss nedan. Aktiviteterna bygger på de arbetssätt vi tränar på inom språkutvecklingsfortbildningen, till exempel högläsning ur en skönlitterär bok så som boken #tillsammans #utanför, som handlar om en flicka som börjar skriva anonyma hatkommentarer till klasskompisar.

  

Högläsningen ger en ingång till textsamtal och diskussioner där eleverna är märkbart engagerade. Detta berör deras värld och känns mycket angeläget. Här nedan en ögonblicksbild av de fyra stationerna på planeringsstadiet.

 

Detta var grunden till fortsatt planering av de fyra stationerna

 

Varje station inleds med en påminnelse om läroplanen och varför vi arbetar med nätvett, och eleverna får också veta vilka språkliga mål vi har med arbetet.

Redan nu ser vi att detta är en lyckad satsning, som vi vill ska leva vidare även i kommande läsårs treor. Vi har också pratat om att de fyra fredagarna inte räcker till, utan att vi vill fördjupa arbetet med vissa stationer på annan tid, till exempel under klassernas bibliotekslektioner eller kanske på eftermiddagarna på fritidshemmet.

På skoltid kompletterar jag med bibliotekslektioner där vi i åk 3 bloggar om läsupplevelser och får anledning att diskutera hur vi bemöter varandra i kommentarsfälten.

Textsamtal med fritidsgrupp i åk 2

Med fritidspedagogerna i åk 2, där jag är med i motsvarande planeringsgrupp, har vi valt att ha en light-variant av nät-temat. Här märks det att eleverna är ett år yngre, färre barn är aktiva på sociala medier, men i textsamtalen berättar de om sina spelvanor och hur de använder sig av internet. Det blir givande diskussioner om youtube, åldersgränser och om hur vi är mot varandra, IRL och på spelchattar.

Fritidspedagogerna i åk 2 har bl.a. högläst berättelsen om Barnen i Kramdalen och arbetat med frågekort om nätvanor. Tvåorna är, precis som treorna, mycket intresserade av ämnet och har mängder av tankar och erfarenheter att bidra med.

Arbetet med nätvett bygger på förra terminens genomtänkta språkutvecklingsarbete med högläsning - nu när vi alla tränat på att ställa frågor, se inre bilder, koppla till egna erfarenheter och lyssna aktivt till varandra under textsamtal blir det så mycket mer givande att diskutera digital kommunikation.

Här kan du läsa ett annat inlägg om hur högläsning och fördjupande samtal kan gå till i åk 1 och 2.

Monika Staub Halling /skolbibliotekarie