Digitalisering, värdegrund och språkutveckling

Det här läsåret har vi på Backaskolan valt att lägga större delen av personalens utvecklingstid på en gemensam fortbildning om språkutvecklande arbetssätt. Samtidigt har nu digitalisering skrivits fram som ett angeläget område i läroplanen, och på skolan diskuterar vi digitala lärverktyg, programmering och kompletterande inköp av surfplattor till eleverna.
 
Våra förstelärare Maryam och Barbro höll i veckan en workshop med samtliga pedagoger då vi bland annat lärde oss mer om Green screen, QR-koder och programmering med Bluebotar.

Bluebotprogrammering under Elevens val i biblioteket       Foto: Monika Staub Halling

Förstelärarna har också tagit fram ett trettiotal lektionsupplägg för Bluebotar. Lektionsbeskrivningarna och det material som behövs till respektive lektion, finns att låna i biblioteket, precis som själva Bluebotarna.

Lätt tillgängligt för samtliga pedagoger finns här materialet till Bluebotlektionerna.

 

Medan förstelärarna och andra kollegor fortbildar oss övriga i programmering och digitala verktyg ser jag min roll i skolans digitalisering mer kopplad till medie- och informationskunnigheten.

Precis som många av oss skolbibliotekarier redan tidigare sett vår uppgift i att arbeta med källkritik och informationshantering snarare än de tekniska lösningarna, siktar jag även nu på de delar i läroplanen som handlar om hur vi förhåller oss till de tekniska möjligheterna.

Tidigare har jag främst arbetat med lärarna och utgått från MIK-skrivningarna i ämneskursplanerna (läroplanens kapitel 5).
 
När vi nu gemensamt kopplar grepp på digitaliseringen, samtidigt som vi fördjupar oss i språkutvecklande arbetssätt, blir kapitel 4, som handlar om fritidshemmet, högaktuellt. Fritidspedagogerna och jag kan på ett meningsfullt sätt koppla samman digitalisering och språkutveckling med skolans värdegrundsuppdrag.

Utdrag ur Lgr11, kap. 2:

Skolans mål är att varje elev

• respekterar andra människors egenvärde
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor
• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
    

Utdrag ur Lgr11, kap. 4, Centralt innehåll för fritidshemmet:

Undervisningen på fritidshemmet ska bl.a. behandla följande:

• Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.
• Samtala om olika typer av texter.
• Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang.
• Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.

I åk 3 har fritidspedagogerna och jag jobbat fram ett tema, som under fyra fredagsförmiddagar berör ovanstående frågor.
Varje fritidspedagog ansvarar tillsammans med en lärare för 1 station. Eleverna deltar i en station per vecka
 
Nedanstående tre böcker har vi haft stor nytta av:


De fyra stationerna som eleverna deltar i handlar om olika aspekter av internet och digital kommunikation, se planeringsskiss nedan. Aktiviteterna bygger på de arbetssätt vi tränar på inom språkutvecklingsfortbildningen, till exempel högläsning ur en skönlitterär bok så som boken #tillsammans #utanför, som handlar om en flicka som börjar skriva anonyma hatkommentarer till klasskompisar.

  

Högläsningen ger en ingång till textsamtal och diskussioner där eleverna är märkbart engagerade. Detta berör deras värld och känns mycket angeläget. Här nedan en ögonblicksbild av de fyra stationerna på planeringsstadiet.

 

Detta var grunden till fortsatt planering av de fyra stationerna

 

Varje station inleds med en påminnelse om läroplanen och varför vi arbetar med nätvett, och eleverna får också veta vilka språkliga mål vi har med arbetet.

Redan nu ser vi att detta är en lyckad satsning, som vi vill ska leva vidare även i kommande läsårs treor. Vi har också pratat om att de fyra fredagarna inte räcker till, utan att vi vill fördjupa arbetet med vissa stationer på annan tid, till exempel under klassernas bibliotekslektioner eller kanske på eftermiddagarna på fritidshemmet.

På skoltid kompletterar jag med bibliotekslektioner där vi i åk 3 bloggar om läsupplevelser och får anledning att diskutera hur vi bemöter varandra i kommentarsfälten.

Textsamtal med fritidsgrupp i åk 2

Med fritidspedagogerna i åk 2, där jag är med i motsvarande planeringsgrupp, har vi valt att ha en light-variant av nät-temat. Här märks det att eleverna är ett år yngre, färre barn är aktiva på sociala medier, men i textsamtalen berättar de om sina spelvanor och hur de använder sig av internet. Det blir givande diskussioner om youtube, åldersgränser och om hur vi är mot varandra, IRL och på spelchattar.

Fritidspedagogerna i åk 2 har bl.a. högläst berättelsen om Barnen i Kramdalen och arbetat med frågekort om nätvanor. Tvåorna är, precis som treorna, mycket intresserade av ämnet och har mängder av tankar och erfarenheter att bidra med.

Arbetet med nätvett bygger på förra terminens genomtänkta språkutvecklingsarbete med högläsning - nu när vi alla tränat på att ställa frågor, se inre bilder, koppla till egna erfarenheter och lyssna aktivt till varandra under textsamtal blir det så mycket mer givande att diskutera digital kommunikation.

Här kan du läsa ett annat inlägg om hur högläsning och fördjupande samtal kan gå till i åk 1 och 2.

Monika Staub Halling /skolbibliotekarie