"Källförteckning light" - åk 3 tränar på att ange sina källor

Förra bibliotekslektionen i treorna handlade om upphovsrätt. Exakt hur det gick till ska inte avslöjas här men klasserna fick på nära håll erfara hur orättvist det kan bli när någon får berömmet och belöningen för något som faktiskt någon annan skapat.

Som en logisk fortsättning tränar vi under den här bibliotekslektionen på hur en kan ange sina källor. Så här på lågstadiet kan en källförteckning innehålla de tre uppgifterna upphovsperson, verkets titel samt utgivningsår (vi börjar med tryckta källor för tydlighetens skull). Jag har med mig exempel på böcker och deras olika delar där vi gemensamt letar efter titel, författarens namn och utgivningsår.

Efter ett antal gemensamma övningar får eleverna prova själva. Först utifrån fler exempel som jag förberett för projektorn, men snart fortsätter de ivrigt med allt inom räckhåll - sin egen läsläxa, bänkgrannens lådbok, böcker från klassrumsbiblioteket ...

 

Det som verkade lite traggligt från början utvecklar sig till en riktigt kul övning. Sedan gäller det bara att nöta in digitala källor och bildkällor också!

Monika Staub Halling / skolbibliotekarie

Nätvett

I grundskolans läroplan Lgr11 står det på många ställen att vi ska arbeta med nätvett: som en del av den värdegrund som skolans alla verksamheter ska vila på, men även i kapitlet om fritidshemmet och i kursplanerna för många ämnen.

På Backaskolan är vi på väg att arbeta fram en plan och progression för vilken nätvettsundervisning vi bedriver i de olika årskurserna F-3. Den planen ska vara en del av skolområdets gemensamma handlingsplan för skolbiblioteksveksamheten resp. digitaliseringen.

Förra läsåret började vi arbeta systematiskt och årskursvis med nätvett, än så länge främst i åk 2 och 3. Då sjösatte vi ett gemensamt arbete i hela årskurs 3 som handlade om olika aspekter av nätvett.
Klicka här för att läsa mer om arbetet i förra årets treor.

Parallellt med vår djupdykning med åk 3 förra läsåret fick eleverna i dåvarande åk 2 flera eftermiddagspass med sina fritidspedagoger då de lyssnade till högläsning ur boken "Barnen i Kramdalen" och diskuterade sina egna nätvanor - vad spelade de? Chattade de? Vilka erfarenheter hade de gjort?

Sedan dess har samma elever hunnit bli treor. De får
nu en fortsättning och fördjupning genom ett samarbete mellan lärare, fritidspedagoger och skolbiblioteket.

Tillsammans har vi planerat ett arbetsområde med fyra stationer som har fokus på följande:

• Bilder och film på nätet: vad får jag lägga ut?
• Relationer på nätet: hat, kärlek, språkbruk
• Spel, chatt, konto, vänförfrågningar
• E-post, lösenord, spam, kedjebrev

Passet om relationer på nätet innehåller bland annat högläsning ur skönlitterära skildringar av nätmobbning.
Högläsningen kombineras med textsamtal, vilket leder till angelägna gruppdiskussioner.

Fyra klasslärare, två fritidspedagoger och jag, skolbibliotekarien, håller parvis i de olika passen. På så sätt lär vi oss tillsammans och av varandra medan vi förbereder lektionerna, och inte minst av samtalen med eleverna under pågående lektionspass.

Vi inleder med att reda ut begreppen och jämför "nätvett" med exempelvis badvett, isvett och båtvett. (Tack Svenska Livräddningssällskapet för en förträfflig affisch som vi använder för att illustrera detta!) 

Precis som på isen eller ombord på en båt behöver vi veta hur vi ska bete oss på nätet för att ingen ska komma till skada.

När vi diskuterar kopplar vi tillbaka till fritidspedagogernas gruppsamtal när eleverna gick i tvåan, och vi kommer också in på den bokblogg vi skrev på i höstas, där det gällde att ha ett schysst bemötande.

Vidare visar vi på relevanta formuleringar i läroplanen och dyker sedan ner i temat. Passet om e-post innehåller till exempel en övning i att konstruera smarta lösenord, samt diskussioner om olika sorters mail att se upp med.

Mest engagerade blir eleverna när samtalet kommer in på kedjebrev. Många brukar få sådana, eller så har de hört talas om kompisar som blivit uppskrämda och hotade. Men kan det verkligen finnas spöken som skickar kedjebrev där de hotar med att skada ens familj om man inte skickar vidare deras brev?

Typiska kännetecken för ett kedjebrev. Vår uppmaning: Våga slänga kedjebrev!

I planeringsfasen har vi vuxna haft stor nytta av ett antal faktaböcker om nätanvändning, och såklart av våra planeringar från arbetet med förra årets treor.

I år har vi med oss flera kollegor som inte var med förra omgången. På så sätt blir vi fler på skolan som känner oss bekväma med att undervisa om nätvett, samtidigt som vi gemensamt kan förädla upplägget och bredda våra kunskaper.

Varje pass håller vi fyra gånger för att nå alla fyra klasserna i åk 3. Och redan nu efter att ha haft hälften av lektionerna märker vi hur det satt fart på samtalen bland treorna.

Att sedan fler fritidspedagoger i trean plockar upp nätvettstemat på eftermiddagstid och visar filmklipp från bland annat UR skola skapar sammanhang för eleverna och fördjupar ytterligare.

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

 

 

 

Fotbollsberättelser i åk 3

Den 11 och 12 februari får våra treor på Norra Fäladen besök av författaren och sportjournalisten Anja Gatu. På Backaskolan har jag tipsat klasserna om skönlitterära idrottsberättelser, både Anjas egna och sådana skrivna av andra författare. Vi håller ju även på med en läsutmaning i åk 3 som går ut på att pricka in så många olika genrer som möjligt. 

Vi har pratat om Anjas böcker om de kända fotbollsspelarna Kosovare Asllani och Therese Sjögran, som är berättelser baserade på spelarnas barndomsupplevelser. Och så har eleverna fått lyssna till boken om Marta Vieira da Silva och hennes uppväxt i en fattig familj i Brasilien - hur hon längtade efter att få gå i skolan, och hur hon spelade fotboll med grannbarnen, i flipflops på en gropig och stenig gata. 

Vi har också tittat på faktaböcker om fotboll där vi upptäckt Marta, Therese och Kosse bland de omskrivna spelarna. Nu ser vi fram emot att träffa Anja Gatu och få höra mer om hur det går till när hon skriver sina böcker.

Välkommen Anja!

Litteralund 2018

Nu är det dags! På söndag (den 15 april) startar årets upplaga av barnboksfestivalen Litteralund med en fullspäckad familjesöndag. Den senaste tiden har jag inlett bibliotekslektionerna i de olika klasserna med att göra reklam för det.

Hela programmet för Litteralund 2018 finns på litteralund.se

Programmet är en härlig blandning av workshops, föreställningar och möten med författare, och inträdet är gratis. Vissa aktiviteter kräver dock att man skriver upp sig på en bokningslista som finns tillgänglig i Litteralunds informationsdisk på Stadsbiblioteket 30 min. innan aktiviteten  börjar. Men de allra flesta programpunkterna kräver ingen anmälan.



På och runt Stadsbiblioteket pågår det massor av roliga aktiviteter hela söndagen.

På söndag har du chansen att träffa författarna till LasseMaja, Teddy- och Siggeböckerna, Pax och många fler. Det blir även bildworkshop med kända illustratörer, musikföreställningar, biovisning, högläsning och musikteater. Programmet för hela söndagen finns att läsa här.

Hoppas få se många Backabarn på Stadsbiblioteket på söndag!

Inbokade Backaklasser under veckan

Hela veckan som följer pågår sedan Litteralund med skolklasser som deltar i workshops med professionella barnboksskapare.

Från Backaskolan har fem klasser lyckats få plats:

10b och 09d ska besöka musikföreställningen om Snövit, 10a ska ha bildworkshop med Maja Säfström, 09c ska träffa författaren Emma Karinsdotter och 09b ska ha bildworkshop med Linda Bondestam.

 

 

 

Musikprogrammeringsworkshop med gruppen SKROT i åk 2

SKROT spelade för hela Backaskolan på egenbyggda instrument på höstterminsuppstarten 2017.

På onsdag får åk 2 på Backaskolan och Ladugårdsmarken besök av musikgruppen SKROT. Tack vare statliga bidrag från projektet Skapande skola har vi möjlighet att boka in professionella konstutövare, och här på Norra Fäladen ser vi till att ordna minst en sådan aktivitet per årskurs varje år.

Det här läsåret ska tvåorna ha en workshop med musikerna i SKROT, som gjorde stort intryck på oss i augusti när de gav en konsert på instrument som de byggt själva av allt från morötter till vattenkannor och sopkvastar.

Den här gången får barnen själva bli aktiva och arbeta med att bygga ihop en musikmaskin som ska åstadkomma ljud i en viss följd, dvs. det blir även en övning i programmeringens grunder.

Musikmaskin byggd under en skolworkshop

Såhär beskriver SKROT själva sin workshop:

"En workshop med skrotmusik, musikmaskiner och programmering. Vi visar vår musikmaskin och bygger en musikmaskin tillsammans med barnen med utgångspunkt i datalogiskt tänkande."

Den 23 april är det sedan våra andra två klasser i åk 2, samt Delfinskolans tvåor som får jobba med SKROT.

Du som är nyfiken på SKROT hittar små filmklipp här:

Musikmaskin

Konsert på egenbyggda instrument (liknande det Backaskolan fick se i augusti)

Här finns SKROTS egen youtubekanal med tips på hur man kan bygga egna instrument.

Vi som bokat SKROT är övertygade om att detta blir både lärorikt och väldigt kul!

/Monika, skolbibliotekarie och Skapande skola-ansvarig Backaskolan

Praktisk övning i informationssökning, åk 2

Varannan vecka har samtliga klasser på Backaskolan en timmes bibliotekslektion. Innehållet i dessa bibliotekstimmar följer skolområdets gemensamma plan för arbetet med lässtimulans och medie- och informationskunnighet (MIK). Lärarna är alltid med.

I åk 2 har vi tidigare under läsåret diskuterat varför biblioteksbeståndet är ordnat på ett visst sätt, tränat på att söka i den digitala bibliotekskatalogen och slutligen övat på att hitta från sökdatorn till själva böckerna ute i hyllorna.

Efter det ägnade vi ett antal bibliotekslektioner åt högläsning och textsamtal för att inte tappa bort lässtimulansen. Men nu har vi tagit upp MIK-tråden igen. Tillsammans med sina lärare djupdyker tvåorna just nu i faktatexter - de använder sig av cirkelmodellen för att lära sig mer om hur faktatexter är uppbyggda, skriver gemensamma texter och ska så småningom skriva egna.

Under bibliotekslektionerna kan vi komplettera genom att undersöka ytterligare hur faktatexter kan vara organiserade. Redan i åk 1 ägnade vi en rad bibliotekslektioner åt att jämföra faktaböcker och skönlitteratur och åt att orientera oss i faktaböcker med hjälp av innehållsförteckning, register, baksidestext m.m. Läs mer om hur det gick till här.

De här marsveckorna fortsätter vi träna på informationssökning med en uppskattad övning. Runt om i skolbiblioteket har jag byggt upp fem sökstationer, som klassen besöker i grupper om ca 4 elever. Läraren eller fritidspedagogen är med, vi båda behövs för att stötta de olika grupperna och se till att det fungerar bra att rotera mellan stationerna. Läraren är också insatt i hur diskussionerna kring faktatexter och grodor har gått tidigare i den aktuella klassen.

Den gemensamma frågan för  dagens övning är "Hur många grodarter finns det?" resp. "Vilka svar hittar vi på den frågan i olika källor?". 



Utrustade med ett svarsformulär cirkulerar grupperna mellan stationerna och söker efter uppgifter om antal grodarter i de anvisade källorna. På station 1 ligger Barnens stora lexikon framme. Hur gammal är den här källan, och vad säger den om antal grodarter? Har boken någon innehållsförteckning, eller ett register? (Varför inte?)

Station 2 innebär att söka upp en tre minuter lång film på NE Junior om groddjur, titta på den och leta efter svaret den vägen. På station 3 ligger en utskriven faktasida om groddjur från Världsnaturfondens webbplats för unga, Panda planet. Vilka har gjort sidan? Vad står det om antal grodarter? Stämmer det överens med det vi hittat i andra källor?

Station 4 innehåller en ordlista och en alfabetiskt ordnad djurfaktabok i tre delar: A-J, K-R, S-Ö. Vilken del behöver vi leta i för att hitta grodan? Och vad står det om grodor i ordlistan? (nästan ingenting ...)

 

På station 5 finns det ännu fler tänkbara källor. Här gäller det att snabbt orientera sig med hjälp av innehållsförteckningar och register och se om någon av böckerna innehåller något om antal arter.

 



När sedan alla svarsrutor är ifyllda samlas vi igen och går igenom vad grupperna hittat och hur de har gått tillväga. Vi konstaterar att det är viktigt att kunna sitt alfabet om en ska slå upp ord i en tryckt uppslagsbok (som ju förstås inte har någon innehållsförteckning, just eftersom den är alfabetiskt organiserad). Ordlistor har som syfte att ge en mycket kort förklaring som att grodan är ett djur, eller en felsägning. Men några grodfakta kan vi inte förvänta oss av den. Filmen vi tittade på innehöll mycket intressant om groddjur, men nämnde inte antal arter.

Världsnaturfondens webbplats hade det mest utförliga svaret, och jämfört med Barnens stora lexikon (som dessutom är från 2005) tänker vi att Världsnaturfonden har större expertkunskaper om antal grodarter.

Nu har vi jobbat aktivt med informationssökning i nästan en hel timme och bibliotekslektionen är slut. Nästa gång repeterar vi vad vi lärt oss och tar nästa steg. Då kommer vi att titta närmare på NE Junior, för där fanns det ju mer material om grodor än filmen vi tittade på. Och när vi tittar närmare på NE får vi också anledning att prata mer om Wikipedia och Googlesökningar.

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Digitalisering, värdegrund och språkutveckling

Det här läsåret har vi på Backaskolan valt att lägga större delen av personalens utvecklingstid på en gemensam fortbildning om språkutvecklande arbetssätt. Samtidigt har nu digitalisering skrivits fram som ett angeläget område i läroplanen, och på skolan diskuterar vi digitala lärverktyg, programmering och kompletterande inköp av surfplattor till eleverna.
 
Våra förstelärare Maryam och Barbro höll i veckan en workshop med samtliga pedagoger då vi bland annat lärde oss mer om Green screen, QR-koder och programmering med Bluebotar.

Bluebotprogrammering under Elevens val i biblioteket       Foto: Monika Staub Halling

Förstelärarna har också tagit fram ett trettiotal lektionsupplägg för Bluebotar. Lektionsbeskrivningarna och det material som behövs till respektive lektion, finns att låna i biblioteket, precis som själva Bluebotarna.

Lätt tillgängligt för samtliga pedagoger finns här materialet till Bluebotlektionerna.

 

Medan förstelärarna och andra kollegor fortbildar oss övriga i programmering och digitala verktyg ser jag min roll i skolans digitalisering mer kopplad till medie- och informationskunnigheten.

Precis som många av oss skolbibliotekarier redan tidigare sett vår uppgift i att arbeta med källkritik och informationshantering snarare än de tekniska lösningarna, siktar jag även nu på de delar i läroplanen som handlar om hur vi förhåller oss till de tekniska möjligheterna.

Tidigare har jag främst arbetat med lärarna och utgått från MIK-skrivningarna i ämneskursplanerna (läroplanens kapitel 5).
 
När vi nu gemensamt kopplar grepp på digitaliseringen, samtidigt som vi fördjupar oss i språkutvecklande arbetssätt, blir kapitel 4, som handlar om fritidshemmet, högaktuellt. Fritidspedagogerna och jag kan på ett meningsfullt sätt koppla samman digitalisering och språkutveckling med skolans värdegrundsuppdrag.

Utdrag ur Lgr11, kap. 2:

Skolans mål är att varje elev

• respekterar andra människors egenvärde
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor
• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
    

Utdrag ur Lgr11, kap. 4, Centralt innehåll för fritidshemmet:

Undervisningen på fritidshemmet ska bl.a. behandla följande:

• Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.
• Samtala om olika typer av texter.
• Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang.
• Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.

I åk 3 har fritidspedagogerna och jag jobbat fram ett tema, som under fyra fredagsförmiddagar berör ovanstående frågor.
Varje fritidspedagog ansvarar tillsammans med en lärare för 1 station. Eleverna deltar i en station per vecka
 
Nedanstående tre böcker har vi haft stor nytta av:


De fyra stationerna som eleverna deltar i handlar om olika aspekter av internet och digital kommunikation, se planeringsskiss nedan. Aktiviteterna bygger på de arbetssätt vi tränar på inom språkutvecklingsfortbildningen, till exempel högläsning ur en skönlitterär bok så som boken #tillsammans #utanför, som handlar om en flicka som börjar skriva anonyma hatkommentarer till klasskompisar.

  

Högläsningen ger en ingång till textsamtal och diskussioner där eleverna är märkbart engagerade. Detta berör deras värld och känns mycket angeläget. Här nedan en ögonblicksbild av de fyra stationerna på planeringsstadiet.

 

Detta var grunden till fortsatt planering av de fyra stationerna

 

Varje station inleds med en påminnelse om läroplanen och varför vi arbetar med nätvett, och eleverna får också veta vilka språkliga mål vi har med arbetet.

Redan nu ser vi att detta är en lyckad satsning, som vi vill ska leva vidare även i kommande läsårs treor. Vi har också pratat om att de fyra fredagarna inte räcker till, utan att vi vill fördjupa arbetet med vissa stationer på annan tid, till exempel under klassernas bibliotekslektioner eller kanske på eftermiddagarna på fritidshemmet.

På skoltid kompletterar jag med bibliotekslektioner där vi i åk 3 bloggar om läsupplevelser och får anledning att diskutera hur vi bemöter varandra i kommentarsfälten.

Textsamtal med fritidsgrupp i åk 2

Med fritidspedagogerna i åk 2, där jag är med i motsvarande planeringsgrupp, har vi valt att ha en light-variant av nät-temat. Här märks det att eleverna är ett år yngre, färre barn är aktiva på sociala medier, men i textsamtalen berättar de om sina spelvanor och hur de använder sig av internet. Det blir givande diskussioner om youtube, åldersgränser och om hur vi är mot varandra, IRL och på spelchattar.

Fritidspedagogerna i åk 2 har bl.a. högläst berättelsen om Barnen i Kramdalen och arbetat med frågekort om nätvanor. Tvåorna är, precis som treorna, mycket intresserade av ämnet och har mängder av tankar och erfarenheter att bidra med.

Arbetet med nätvett bygger på förra terminens genomtänkta språkutvecklingsarbete med högläsning - nu när vi alla tränat på att ställa frågor, se inre bilder, koppla till egna erfarenheter och lyssna aktivt till varandra under textsamtal blir det så mycket mer givande att diskutera digital kommunikation.

Här kan du läsa ett annat inlägg om hur högläsning och fördjupande samtal kan gå till i åk 1 och 2.

Monika Staub Halling /skolbibliotekarie

 

Högläsning och textsamtal på fritids - Språkutveckling pågår (del 2)

Fritidspedagog Pia Di Cecca och barn i åk 2 inbegripna i ett angeläget samtal kring boken "Isak är en hjälte".
Foto: Monika Staub Halling

I augusti 2017 påbörjade vi på Backaskolan en stor gemensam fortbildning om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
Jag har skrivit lite om arbetet i ett tidigare blogginlägg

Ungefär en gång i månaden under hösten har vi fått träffa språkutvecklare Maud Nilzén, som försett oss med frågeställningar, lektionsidéer, planeringsstöd, forskningsrön, diskussionsfrågor och uppgifter att planera, genomföra med elever och sedan reflektera över. Mellan torsdagarrna med Maud träffas vi i samtalsgrupper och ägnar oss åt kollegialt lärande. Våra reflektioner skickar vi in till Maud, som anpassar den fortsatta utbildningen utifrån det vi skickat in. På så sätt får vi en variant av Läslyftet som är skräddarsydd för att passa Backaskolans behov.

Ett urval böcker som riktar sig till oss vuxna som jobbar med språkutveckling i olika delar av verksamheten.

Det vi lärt oss visar sig på många sätt i verksamheten. Ett exempel är att många fritidspedagoger har börjat arbeta medvetet med språkutveckling.

Så här står det i läroplanen:

Skolans mål är att varje elev

• respekterar andra människors egenvärde
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

Undervisningen på fritidshemmet ska bl.a. innehålla följande:

Samtala om olika typer av texter.
Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser

Utifrån noggrant utvalda texter planerar fritidspedagogerna fördjupande samtal som engagerar barnen och får dem att bli reflekterande läsare. 


Varje torsdag eftermiddag kommer Pia Di Cecca och Patrik Simonsen till skolbiblioteket med var sin grupp om 13-15 fritidsbarn. Pias grupp går i andra klass, Patriks i första.

Deras bokade tider överlappar till viss del, så en av fritidspedagogerna brukar sätta ta med sig sin grupp till Matteverkstaden intill biblioteket för att hålla sitt textsamtal.

Men efter avslutat läs- och diskussionspass ser pedagogerna till att ge barnen tid att vara i biblioteket, titta i böcker och låna med sig det de blir sugna på. Det blir ytterligare ett tillfälle att besöka skolbiblioteket utöver de schemalagda bibliotekslektionerna och rastöppet på förmiddagarna.

Den här torsdagen har Pia till sina tvåor valt boken "Isak är en hjälte". Hon läser högt om Isak, som är stjärnan i klassens simlag. Precis när det är hans tur att hoppa i vattnet och simma hem klassens seger i stafetten ser han att en klasskompis med diabetes inte alls mår bra. Om han hjälper henne sviker han klassen - men kan han bara lämna henne där?

Pia har planerat noga var hon gör stopp i högläsningen för att få eleverna att utbyta tankar, delge varandra egna erfarenheter och träna på språkliga strategier som att skapa inre bilder, förutspå fortsättningen eller koppla till andra etiska dilemman de antingen själva upplevt eller läst om i andra berättelser.

Eleverna får prata två och två, och ibland inför hela gruppen. De är märkbart engagerade, och när Pia sedan läser vidare sitter de knäpptysta. Pia har medvetet valt en bok som är så kort att den går att läsa ut under ett tillfälle - nästa gång kommer hon att bjuda in en grupp nya barn.  

Efter högläsning och textsamtal finns det tillfälle att "bara vara" i biblioteket.
Foto: Patrik Simonsen

Under tiden som Pias grupp i Matteverkstan diskuterar Isaks dilemma är Patriks ettor i biblioteket som ligger vägg i vägg. Han läser  en berättelse om vikingaflickan Tora som gett sig ut för att jaga (fastän hennes pappa hävdar att flickor inte gör sådant) och går vilse i skogen. Redan när de tittar på framsidan ställer han frågan "Har ni gått vilse någon gång?", och genast vill barnen berätta om sina egna erfarenheter av att gå vilse, och vilka känslor det satte igång hos dem.

Under läsningen stannar Patrik upp på välvalda ställen och låter barnen diskutera. Efteråt får de i uppgift att rita en av de inre bilder de fick medan de lyssnade.

Medan barnen gestaltar sina inre bilder uppstår ytterligare samtal kring berättelsen
de precis lyssnat till.                    Foto: Patrik Simonsen

Både Pia och Patrik kommer varje vecka, för att samtliga barn i deras fritidshemsgrupper ska få uppleva högläsningen och samtalen och på så sätt få mersmak för läsning och litteratur. Fritidspedagogerna blir på så sätt språkutvecklare och läsande förebilder som gör att fler barn blir motiverade att läsa - även på sin fritid.

Detta är oerhört betydelsefullt, eftersom den läsning vi hinner med i skolan inte kommer upp i de mängder som behövs för att eleverna ska klara de övre skolårens krav på läskondis.

Min roll som skolbibliotekarie är att delta i fortbildningen tillsammans med mina kollegor, bolla planeringar i samtalsgrupperna och tillhandahålla tips på lämpliga texter att läsa med eleverna.

Det språkutvecklande arbetet använder vi också när vi arbetar med digitalisering, läs mer här.

Förskoleklassen arbetar också språkutvecklande, med både textsamtal och faktatextskrivande. Och lärarna i åk 1-3, just nu med att skriva faktatexter. Men det får bli ett annat blogginlägg.

Monika Staub Halling /skolbibliotekarie