Författarbesök

Skyltning med böcker av Anna Hansson  

Efter att Lunds kommun gjort om systemet för Skapande skola har vi på Norra Fäladen inte kunnat förvalta våra Skapande skola själva, vilket gjort att vi inte haft författarbesök på ett tag. Men nu har Backaskolan och Delfinskolan (vår grann-lågstadieskola) bokat digitala författarbesök med Anna Hansson som skrivit massor av roliga och intresseväckande faktaböcker och berättelser. Anna kommer att göra digitala författarbesök i samtliga klasser i årskurs 2 och 3. Det ser vi fram emot!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

 

Sommarboksutmaningen avgjord

Jublet var öronbedövande idag när skolbibliotekarie Monika Staub Halling avslöjade vilken klass som vunnit årets utmaning och eleverna i 11ab tog emot sin pokal. Grattis 11ab till förstaplatsen!

Senaste nytt!

Nytt läsår

Nu har det gått några veckor av det nya läsåret och på Backaskolan är vi igång med allt från läsläxor till rastaktiviteter. Läsvagnarna är uppdaterade och utkörda till klassrummen i årskurs ett. Läshörnorna i de olika husen är möblerade och försedda med lockande böcker. Tidigare år har jag alltid medverkat på de olika årskursernas föräldramöten i uppstarten, men pga Corona har istället information om skolbiblioteket gått ut digitalt i form av ett bildspel på Unikum. Bibliotekslektionerna har kommit igång, med högläsning kopplat till skolans gemensamma vänskapstema "Du och jag blir vi". Jag har hunnit träffa alla förskoleklasseleverna minst en gång. Under den första lektionen pratade vi om hur det fungerar på skolbiblioteket och sedan hann vi även med en stunds utforskande av bibliotekslokalen. Andra lektionen i förskoleklass ägnar vi åt boken "Grodan och kärleken". I årskurs 1 läser vi just nu om vänskap i regnskogen, vilket kommer att leda vidare till ett klassrumsarbete längre fram, och i nästa steg ska vi börja läsa och diskutera folksagor. I årskurs 2 har vi också läst om vänskap men har nu gått vidare till det aktuella temat "samhället". Bibliotekslektionerna handlar därför om var nyheter kommer ifrån, men också om bildmanipulation och vilka syften som kan ligga bakom fejkade nyheter. Årskurs 3 ska få lära sig logga in i bibliotekssystemet och låna på egen hand, men först ska alla treor få ett smörgåsbord av boktips inom olika genrer och utmanas att bredda det egna bokurvalet. Kul att hösten är igång! /Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Läs i sommar!

De senaste veckorna har jag börjat tipsa alla klasserna om att vara med i läsprojektet Sommarboken, som anordnas av folkbiblioteken i Lund för barn mellan 6 och 16 år.

Uppdraget är att läsa 6 böcker, och sedan fylla i ett litet häfte (se bild nedan).

Det kan vara böcker som barnet läser på egen hand, men även högläsning med en vuxen räknas. Det går också bra att lyssna på ljudböcker, till exempel i Polyglutt, Inläsningstjänst eller Storytel.
Även talböcker från Legimus räknas.

I häftet skriver man vilka böcker man läst och lite kort hur det var att läsa dem. Häftet kan hämtas ut på folkbiblioteken eller hos Monika på skolbiblioteket. Det går också bra att själv printa ut häftet från folkbibliotekens webbsida, klicka här.

Den som visat sitt ifyllda häfte för en bibliotekarie på folkbiblioteket får en stämpel för varje ifylld bok.
När häftet är fullt får man en bok i present av folkbiblioteket.

Man kan få presentbok för 1 omgång.

Men: på Backaskolan uppmanar vi de elever som fått 6 stämplar i sitt första häfte, att ändå påbörja ett andra häfte. Gå till folkbiblioteket och be bibliotekarierna sätta stämpel som bevis på att du berättat om de ifyllda böckerna, även om du inte får ett helt häfte fullt.

I september kommer vi på skolan att räkna ut vilken klass som lyckats läsa flest böcker, utslaget på antal elever i klassen. Fäladsskolan (åk 4-6) gör likadant, så även våra treor kan tävla.

Alltså: du som fyllt i ett helt häfte och fått presentbok från folkbiblioteket kan räkna 6 böcker. Du som läst 3 böcker till, fyllt i dem i nästa häfte och visat upp det på folkbiblioteket, får räkna 6 + 3 böcker. Och du som inte fyllt i ett helt första häfte, utan kanske bara läst 4 böcker, ska ändå fylla i dessa 4 böcker i häftet och visa upp det på folkbiblioteket. Då får du en stämpel i häftet som visar att du läst 4, och i höst räknar vi sedan in dina 4 böcker.

Den klass som läst flitigast får skolans vandringspokal!

Länk till folkbibliotekets infosida om Sommarboken: https://biblioteksportalen.lund.se/web/arena/sommarboken

Tips: Folkbiblioteken i Lund erbjuder en del sommaraktiviteter för barn, bland annat ett Läsbingo.

Glad läs-sommar!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

"Vintergatan skapades av prärievargen" - bibliotekslektioner kopplade till rymdentemat i åk 2

Urgamla och moderna berättelser om rymden fascinerar. Collage av lektionsbildspelen i åk 2, av Monika Staub Halling

Årskurs två har under våren arbetat med rymden. Bibliotekslektionerna har därför innehållit ett muntligt berättelsepass med skapelsemyter från olika delar av världen, samt ett pass om moderna försök att förklara oförklarliga saker, då vi bland annat pratat om ufon, korncirklar och olika teorier om utomjordiska besök. Tacksamt nog har det under våren även siktats en del udda ljusfenomen på himlen, som först fotograferats och diskuterats av privatpersoner på sociala medier och sedan även uppmärksammats och förklarats i dagspressen. Till exempel ett halo-fenomen över Skåne i april, och uppskjutningen av Starlink-satelliter.

Mellan bibliotekslektionerna har klasserna arbetat vidare med planeter och himlakropparnas rörelsebanor med mera. Så när vi nu hade en tredje bibliotekslektion på temat fakta eller åsikt märktes det att eleverna har på fötterna när det gäller rymdenfakta.


Övningen från Källkritik med källspanarna F-3 men med mina egna rymdenpåståenden.

Till övningen använde jag kopieringsmaterial från Källkritik med källspanarna F-3, men bytte ut innehållet så att det passade rymdentemat, till exempel "Saturnus har 82 månar" och "På månen finns det ingen luft", men även "Merkurius har ett fult namn". Eleverna fick i par diskutera om de olika påståendena var fakta- eller åsiktspåståenden.


Checklista till klassrumsövningen om skillnaden mellan åsikts- och faktapåståenden

Svårast att greppa är att meningar som "Solen är kall" fortfarande räknas som faktapåståenden även om de är felaktiga. Övningarna är för övrigt laminerade så att eleverna kan skriva svaren med tuschpennor. På så sätt blir det lätt att korrigera svaren, och jag kan återanvända övningspappren i alla fyra klasserna.


När eleverna tagit sig igenom två sidor med färdiga påståenden fick de i uppgift att formulera egna, vilket blev väldigt roligt och lärorikt. Även här kunde det smyga sig in lite fel - "Jorden är röd på natten" är visserligen ett felaktigt påstående men det är fortfarande fakta som går att motbevisa :-)

Att lägga märke till värdeladdade ord, känslor och tyckanden är en viktig färdighet när det gäller källkritiskt tänkande. Vi kommer att återkomma till det när MIK-undervisningen fortsätter i årskurs tre till hösten.


/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie






Våra ettor marineras i berättelser - Skapande skola och samarbete skola-fritids-skolbibliotek

Proffsberättare Christina Strömwall drar en skröna om när hon som barn paddlade badbalja i en översvämmad källare.                                        Foto: Monika Staub Halling

Igår fick alla våra ettor överraskningsbesök av en kvinna som stövlade rakt in i klassrummet och bad läraren om att få låna eleverna en stund. "Jag tänkte berätta en historia för er, är det okej?" Det lät mycket bra, tyckte eleverna, och snart satt de trollbundna och lyssnade till kvinnans berättelse.

 

Kvinnan heter Christina Strömwall, hon är berättarproffs och hon kommer att besöka oss snart igen - nästa gång har hon med sig berättarkollegan Sara Arambula, och de stannar en hel timme i varje klass för att ha workshop med eleverna.

 

Uppmärksamheten är total när Christina berättar.                                            Foto: Monika Staub Halling

Att vi i åk 1 satsar våra Skapande skola-pengar på muntligt berättande går hand i hand med att klasserna just nu arbetar med narrativa texter under svensklektionerna. De lär sig hur en berättelse är uppbyggd och tränar på att gemensamt skriva berättelser som följer en röd tråd.

 

Exempel på en gemensamt skriven berättande text, uppsatt på klassrumsväggen som modell för fortsatta övningar.

Under bibliotekslektionerna kompletterar vi med gemensam läsning av olika berättande texter, t.ex. genom att först bara titta på bilderna i en lättlästbok och prata om vad vi tror händer i berättelsen, sedan läsa boken med originaltexten och samtidigt titta närmare på berättelsens olika byggstenar (titel, inledning, problem, lösning, avslut). 

 

Laminering pågår. Berättelsekorten som vi tänker använda på fritds  kommer från kopieringsunderlaget till Karin Petterssons bok "Språk- och kunskapsutvecklande undervisning F-3"

På fritidsmötet idag planerade vi för en rad eftermiddagar i biblioteket där ettorna gemensamt med sin fritidspedagog skapar muntliga berättelser utifrån kort vi drar ur olika påsar: 1 huvudperson, 1 miljö, 1 svårighet samt 1 föremål som (kanske) kan bli en lösning på problemet.

En annan eftermiddagsaktivitet som just nu pågår på fritids är filmskapande med bl.a. Green Screen. För att det ska bli bra filmer krävs det förstås också först en gemensam berättelse med en tydlig röd tråd.

Kul när vi  från olika håll arbetar med samma innehåll och lyckas skapa en helhet för eleverna!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie