Pedagogisk diskussion kring nätvett

Nu har vi på skolan tagit nästa steg i vårt gemensamma arbete med nätvett. I fredags använde vi en halv studiedag då all pedagogisk personal diskuterade kring ett "centralt innehåll" för nätvettsundervisningen. Vad tycker vi ska ingå, och i vilken årskurs är det lämpligt att arbeta med vilka frågor? Varje årskurs satt för sig och samlade ihop det som känns angeläget för just den årskursen.



Pedagogerna har brainstormat fram vad som borde ingå i nätvettsundervisningen i respektive årskurs
(förskoleklass, åk 1, åk 2 och åk 3).            Foto: Monika Staub Halling

Vårt mål är att enas om en plan som ger en progression för hur vi på Backaskolan vill arbeta med frågor om nätvett på ett återkommande och systematiskt sätt. Planen kommer att hänga ihop med biblioteksplanen, digitaliseringsplanen och likabehandlingsplanen.

Vi tror också att fritidspedagoger, lärare och förskollärare kan komplettera varandra i detta och skapa en helhet för eleverna.

Här finns en beskrivning av hur vi arbetar med nätvett i åk 3 den här terminen.

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Rastöppet - välkomna in!

 

Foto: Monika Staub Halling

På en renodlad lågstadieskola som Backaskolan är det ingen större mening med att hålla öppet för spontanbesök under hela skoldagen. Våra elever har ett inrutat schema utan några håltimmar, och i motsats till äldre elever har de inte behov av att komma till biblioteket och studera eller göra läxor på egen hand. Att då lägga min tid på att hålla öppet för oplanerade drop-in-besök skulle vara slöseri med resurser. Det finns inte heller någon garanti för att vi når alla elever genom ett öppethållande som bygger på frivillighet.

Därför prioriterar vi istället schemalagda bibliotekslektioner med samtliga klasser. För den enskilda eleven innebär det att hen har 60 min. bibliotekslektion med sin skolbibliotekarie varannan vecka. Dessa 60 min. innehåller ett planerat lektionsinnehåll såsom högläsning och textsamtal, eller övningar i informationssökning och källkritik, eller gemensamt bokbloggande, eller sökövningar i bibliotekskatalogen och mediebeståndet. Men en del av lektionen ser vi nästan alltid till att vara i bibliotekslokalen för att låna böcker. På så sätt nås samtliga elever regelbundet av bibliotekets verksamhet och olika funktioner, både läroplansstyrt innehåll och tillgång till ett brett mediebestånd att låna ifrån.

Utöver mina schemalagda bibliotekslektioner, som ofta sker i klassrummet och tillsammans med lärare, finns det även tillfällen då eleverna går till skolbiblioteket tillsammans med en fritidspedagog, som går till biblioteket på eftermiddagstid. Läs mer om hur ett sådant besök kan gå till här.

Men för att tillgodose elevernas önskemål om att på egen hand besöka skolbiblioteket införde vi förra läsåret att biblioteket skulle hålla öppet för drop-in under en av veckans långa förmiddagsraster. Det blev så populärt att vi numera har ett system där jag tillsammans med 2-3 kollegor bemannar skolbiblioteket under den långa förmiddagsrasten tre dagar i veckan. Eleverna, som tidigare alltid vände sig till mig, har nu lärt sig att även deras fritidspedagog, idrottslärare eller specialpedagog är "hemma" i skolbiblioteket och kan hjälpa dem att hitta och låna böcker.



Rastöppet i biblioteket på Backaskolan    Foto: Monika Staub Halling

Biblioteks-rastöppet har blivit en mycket välbesökt rastaktivitet, precis som fotbollen och veckans rastlek, som pedagoger ansvarar för runtom skolan. Att vissa barn kommer varje gång, medan andra hellre spelar fotboll på sin rast, gör då ingenting, eftersom övriga verksamheten är schemalagd och därmed når varenda elev ändå.

Monika Staub Halling /skolbibliotekarie

Välkomna till ett nytt läsår!

Nu är det dags att ta sig an hösten. Så roligt det är att träffa alla elever igen! Och extra spännande med de nya förskoleklassbarnen och våra nya förberedelseklass-elever.

Första skoldagen firade vi med en konsert av gruppen SKROT, som många elever kände till från SVT:s Sommarlovsmorgon. Musikerna i SKROT spelade på de mest fantasifulla instrument, som en elgitarr byggd på en spade, eller en klarinett gjord på en morot.

SKROT svängde loss på egenbyggda instrument. Här bygger Martin en klarinett av en morot. Foto: Monika Staub Halling

Konserten var en succé. Nu diskuterar vi möjligheter att ordna programmeringsworkshops med SKROT för någon av årskurserna. Planeringen för diverse Skapande-skola-aktiviteter är redan igång.

Idag har jag haft mina första lektioner i årskurs 1. Jag körde ut läsvagnarna till klassrummen och där tittade vi på hur böckerna på vagnen är indelade efter färger. Färgerna från grön till blå anger svårighetsgraden. Meningen är att böckerna på läsvagnen ska användas i t.ex. läsläxan. 

Vi införde läsvagnarna i dåvarande åk 1 efter årsskiftet. En utvärdering före sommaren visade att samtliga pedagoger som använt läsvagn i sin klass ger vagnarna högsta betyg. 

Läs mer om läsvagnarna i ett tidigare blogginlägg här.

De grönmarkerade böckerna motsvarar den lättaste nivån på läsvagnen.

Den som läst sig igenom grön, gul, orange och röd hamnar på den nästsvåraste nivån på vagnen: brun

Härligt när läsåret kommer igång! I veckan är jag med på föräldramötena i åk 1 och förskoleklassen, och de schemalagda bibliotekslektionerna börjar också rulla. 

Nytt för detta läsår är att vi nu är flera vuxna som tar emot barn i skolbiblioteket under långrasten tre förmiddagar i veckan. Då ska alltså alla barn som är sugna kunna besöka biblioteket under den halvtimmeslånga morgonrasten. Jag och ett gäng fritidspedagoger har schemalagt oss för att ta hand om våra spontanbesökare, och det är dessutom flera lärare som erbjudit sig att ta bibliotekspass. 

Även på eftermiddagstid finns det numera möjlighet för eleverna att besöka biblioteket, men då i grupp tillsammans med en fritidspedagog. Vi har delat upp eftermiddagarna på de olika årskurserna så att alla ska få chansen att komma någon veckodag.

Och detta är bara början ... Samtliga lärare, förskollärare och fritidspedagoger kommer det här läsåret att fortbilda sig inom språkutvecklande arbetssätt. Många av oss ser det som ett perfekt tillfälle att hitta nya samarbetsformer kring biblioteket. Tidigare har jag samarbetat mycket med lärarna, men nu är vi verkligen på gång med fritids. 

Jag har lyckats stuva om i mitt schema så att jag nu äntligen kan vara med när fritidspedagogerna träffas för planering och idéspaning. Riktigt roligt känns det.

Vi pratar om att t.ex. högläsa korta men angelägna böcker och ha textsamtal om dem. Det finns en inspirerande satsning i Sandviken, som vi tittar på. Jag hoppas också att vi ska kunna prata sociala medier och hur man är en schysst kompis på nätet, med inspiration från i Nacka kommun där Stina Hedlund och Linnea Malmsten har utvecklat konceptet IKT-fritids. 

Välkomna att följa vårt arbete!

Biblioteket och Lgr11 i åk 1

 

Vi reder ut skillnader och likheter mellan skön- och facklitteratur i åk 1.

I läroplanen, Centralt innehåll för ämnet svenska åk 1-3, står det att vi ska arbeta med

Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.

Tillsammans med pedagogerna i åk 1 har jag planerat en serie bibliotekslektioner, som är en del av klassernas pågående arbete med Djur på vintern.



Klasserna arbetar med djur/fåglar på vintern. Bibliotekslektionerna
ingår i det arbetet.      Foto: Monika Staub Halling

Lektion 1
60 min. helklass i klassrummet, bibliotekarie och pedagog

Jag knyter an till att klassen arbetar med temat Djur på vintern. Vad finns det egentligen för böcker om det?

På storskärm visar jag framsidan på en faktabok om fåglar på vintern. Vi diskuterar vem som har skrivit boken, och vem som gjort bilderna. Var ser man det?

Och hur vet författaren allt det där om fåglarna? Vi resonerar om olika sätt för en författare att ta reda på fakta om fåglar. Barnen har kloka förslag på hur det går till. Författaren har nog tittat mycket på fåglar. Och läst andra fågelböcker. Eller googlat kanske? Vi pratar om de olika sätten att få information.


Vi vuxna leder sedan in diskussionen på begreppen faktaböcker och skönlitteratur, jag visar framsidan och några uppslag ur en skönlitterär bilderbok som också handlar om djur på vintern, och vi resonerar kring likheter och skillnader.

 

Därefter får barnen parvis hjälpas åt att undersöka böcker som vi ger dem (en bok i taget). Uppdraget är att bestämma om boken är skönlitterär, eller om den är tänkt som faktabok.

Eftersom vi inte vill lägga tid på att låta barnen gång på gång skriva de svåra orden, får de istället en liten hög med stickor, att lägga i respektive bok när de bestämt sig.

 

 

 

 

Vissa böcker är gränsfall, diskussionerna är livliga och resonemangen ibland överraskande. Vi avrundar lektionen genom att låta de olika paren berätta om sin klurigaste bok.

 

 

Lektion 2

60 min., helklass i klassrummet

Idag fortsätter vi titta på fakta om Djur på vintern. Jag visar framsidan på en lärobok i NO.

"Vad tror ni om den här boken? Vad betyder NO? Kan den här boken innehålla någon fakta om djur på vintern? Hur tar vi reda på det?"

 

Barnen föreslår att vi öppnar boken.

Tillsammans utforskar vi innehållsförteckningen. Hur är den uppbyggd? Vad betyder siffrorna? Hur hänger de olika uppslagen ihop?

Och under vilken rubrik skulle det kunna finnas något om djur på vintern?

Sedan får barnen parvis titta på varsin kopia av innehållsförteckningen. Jag vill nämligen ha hjälp med att kolla om det står något om björnar någonstans i innehållsförteckningen.

Nej ... det verkar inte finnas något.

Finns det fler sätt att kolla om det ändå står något om björnar i boken?

 

 

Vi tittar på uppslaget längst bak i boken, som heter Register. Vad är det här?

Det ser ju nästan likadant ut som innehållsförteckningen. Men ... nej, förresten.

Vi hjälps åt att leta efter björnen här i registret, men konstaterar att den här NO-boken säkert är mycket användbar på många sätt, men inte för mig som vill läsa om björnar.
 

Då får vi väl gå vidare och prova med en annan bok.

Jag visar framsidan på en annan faktabok, den heter Djur och har en ekorre på framsidan.

Hur ska vi nu ta reda på om den innehåller något om björnar? Just det, vi börjar med att titta efter en innehållsförteckning eller ett register.

Två och två får barnen hjälpas åt att undersöka boken närmare (vi har exemplar så det räcker till alla). Till sin hjälp har de några stödfrågor.

 

Idé och foto: Monika Staub Halling

Ännu en gång blir det ivriga diskussioner. Vi sammanfattar och konstatera att den här boken verkar rätt lagom för någon i åk 1 som vill läsa mer om björnar.

Efter de här två bibliotekslektionerna kommer lärarna och klasserna att träna på olika lässtrategier som hjälper eleverna att ta sig an faktatexter.

Om några veckor ägnar vi en tredje bibliotekslektion åt en fortsättning om björnfakta, då vi jämför två olika källor om björnar.

Men under veckorna fram till dess fyller vi bibliotekslektioner med bokprat och andra läsfrämjande aktiviteter.

 

/Monika Staub Halling

 

Nya tankar

En liten del av bibliotekspresentationen under Backaskolans våruppstart den 9 januari.    Foto: Monika Staub Halling

På Backaskolan inledde vi vårterminen den 9 januari med en utvecklingsdag för samtliga pedagoger. Bland annat hade jag en presentation om skolbibliotekets pedagogiska verksamhet, där jag berättade om hur vi i de olika klasserna har jobbat med källkritik, informationssökning och lässtimulans enligt skolområdets handlingsplan för skolbiblioteksverksamheten.

Under höstterminen har jag i allt större utsträckning haft bibliotekslektioner i helklass, vilket har inneburit att pedagogerna varit med.

Dvs. istället för att barnen som tidigare besökte mig och biblioteket i halvklass, tog jag allt oftare med mig biblioteksverksamheten till klassrummet. Där har vi haft samtal om var egentligen information kommer ifrån, och hur informationens väg fram till oss kan se ut. Och hur kan vi veta hur dinosaurierna såg ut? På den tiden levde ju inga människor?

Vi har hjälpts åt att tänka, gemensamt och i gruppövningar, vi har granskat och jämfört källor, utsatt oss för smärtsamma experiment med upphovsrätten till våra egna verk, pratat om smarta sätt att ordna ett mediebestånd, m.m.


Elever i åk 2 har resonerat om hur man kan dela in ett biblioteksbestånd så att alla hittar. Här bedömer de om en bok ska stå på faktahyllan eller bland de skönlitterära böckerna, och om den ska räknas som kapitelbok, bilderbok eller kanske tecknad serie?    Foto: Monika Staub Halling

Stämningen under bibliotekslektionerna har ofta varit ivrig, och efteråt har jag gått från klassrummet med känslan av att ha nått fram till eleverna. Det bästa, förutom barnens entusiasm, är nog att känna att läraren och jag genomfört lektionen gemensamt.

Efter en sådan lektion kan läraren lätt spinna vidare på det vi gjort, och eftersom vi i många fall har lagt en planering som sträcker sig över flera veckors bibliotekstillfällen kan vi också justera innehållet löpande. Blir vi inte klara med en övning kan vi fortsätta nästa gång, eller så bestämmer vi att läraren avslutar efter rasten. Och dyker det upp saker på vägen blir det lätt att plocka in dem i den ursprungliga planeringen.

Min erfarenhet är att det finns många fördelar med samplanering mellan bibliotekarie och pedagog. 

Om vi har pratat ihop oss om målen för ett arbetsområde, och helst formulerat oss i en gemensam lokal pedagogisk planering (LPP) blir det tydligt för alla vad vi håller på med och varför. Pedagogerna kan också bygga in övnings- och bedömningstillfällen i de gemensamma bibliotekslektionerna.

Under hösten smög vi alltså igång ett åtminstone delvis annat arbetssätt, som innebar att jag mycket oftare besökte klasserna i klassrummen. Ofta hann vi då inte dessutom gå till biblioteket och låna böcker med barnen.

Därför försöker vi nu med ett nytt schema, som innebär att vi istället för 40 min. halvklasspass/vecka har 60 min. helklasspass varannan vecka. På så sätt hinner vi ha en lektion med genomgång/övningar (eller ett bokprat eller liknande) med hela klassen i klassrummet, och så hinner vi fortfarande vandra bort till skolbiblioteket och låna böcker.

Då följer läraren eller fritidspedagogen med, loggar in sig på bibliotekssystemet Freelib  precis som jag, och hjälper eleverna att låna böcker, och mellan varven hinner vi hjälpa barnen med individuella lästips.

Vissa veckor kommer vi säkert att satsa på att bara halva klassen kommer till biblioteket, så som det var förr, eftersom barnen också behöver få vara i biblioteket i mindre grupp ibland.

Nu ska vi testa det här upplägget under vårterminen, vi märker ju löpande vad som fungerar bra resp. mindre bra.

Men med de erfarenheter vi redan har känns detta som en win-win-satsning!

/Monika Staub Halling