Nya tankar

En liten del av bibliotekspresentationen under Backaskolans våruppstart den 9 januari.    Foto: Monika Staub Halling

På Backaskolan inledde vi vårterminen den 9 januari med en utvecklingsdag för samtliga pedagoger. Bland annat hade jag en presentation om skolbibliotekets pedagogiska verksamhet, där jag berättade om hur vi i de olika klasserna har jobbat med källkritik, informationssökning och lässtimulans enligt skolområdets handlingsplan för skolbiblioteksverksamheten.

Under höstterminen har jag i allt större utsträckning haft bibliotekslektioner i helklass, vilket har inneburit att pedagogerna varit med.

Dvs. istället för att barnen som tidigare besökte mig och biblioteket i halvklass, tog jag allt oftare med mig biblioteksverksamheten till klassrummet. Där har vi haft samtal om var egentligen information kommer ifrån, och hur informationens väg fram till oss kan se ut. Och hur kan vi veta hur dinosaurierna såg ut? På den tiden levde ju inga människor?

Vi har hjälpts åt att tänka, gemensamt och i gruppövningar, vi har granskat och jämfört källor, utsatt oss för smärtsamma experiment med upphovsrätten till våra egna verk, pratat om smarta sätt att ordna ett mediebestånd, m.m.


Elever i åk 2 har resonerat om hur man kan dela in ett biblioteksbestånd så att alla hittar. Här bedömer de om en bok ska stå på faktahyllan eller bland de skönlitterära böckerna, och om den ska räknas som kapitelbok, bilderbok eller kanske tecknad serie?    Foto: Monika Staub Halling

Stämningen under bibliotekslektionerna har ofta varit ivrig, och efteråt har jag gått från klassrummet med känslan av att ha nått fram till eleverna. Det bästa, förutom barnens entusiasm, är nog att känna att läraren och jag genomfört lektionen gemensamt.

Efter en sådan lektion kan läraren lätt spinna vidare på det vi gjort, och eftersom vi i många fall har lagt en planering som sträcker sig över flera veckors bibliotekstillfällen kan vi också justera innehållet löpande. Blir vi inte klara med en övning kan vi fortsätta nästa gång, eller så bestämmer vi att läraren avslutar efter rasten. Och dyker det upp saker på vägen blir det lätt att plocka in dem i den ursprungliga planeringen.

Min erfarenhet är att det finns många fördelar med samplanering mellan bibliotekarie och pedagog. 

Om vi har pratat ihop oss om målen för ett arbetsområde, och helst formulerat oss i en gemensam lokal pedagogisk planering (LPP) blir det tydligt för alla vad vi håller på med och varför. Pedagogerna kan också bygga in övnings- och bedömningstillfällen i de gemensamma bibliotekslektionerna.

Under hösten smög vi alltså igång ett åtminstone delvis annat arbetssätt, som innebar att jag mycket oftare besökte klasserna i klassrummen. Ofta hann vi då inte dessutom gå till biblioteket och låna böcker med barnen.

Därför försöker vi nu med ett nytt schema, som innebär att vi istället för 40 min. halvklasspass/vecka har 60 min. helklasspass varannan vecka. På så sätt hinner vi ha en lektion med genomgång/övningar (eller ett bokprat eller liknande) med hela klassen i klassrummet, och så hinner vi fortfarande vandra bort till skolbiblioteket och låna böcker.

Då följer läraren eller fritidspedagogen med, loggar in sig på bibliotekssystemet Freelib  precis som jag, och hjälper eleverna att låna böcker, och mellan varven hinner vi hjälpa barnen med individuella lästips.

Vissa veckor kommer vi säkert att satsa på att bara halva klassen kommer till biblioteket, så som det var förr, eftersom barnen också behöver få vara i biblioteket i mindre grupp ibland.

Nu ska vi testa det här upplägget under vårterminen, vi märker ju löpande vad som fungerar bra resp. mindre bra.

Men med de erfarenheter vi redan har känns detta som en win-win-satsning!

/Monika Staub Halling