Hurra, jag har fått ett pris!

Artikel i Biblioteksbladet     Fotot i artikeln är taget av Maria Harvyl

Den 13 mars varje år firas Källkritikens dag, och sedan några år tillbaka delar Internetstiftelsen och Källkritikbyrån ut ett pris till personer eller organisationer som uppmärksammar källkritik och kritiskt tänkande på nätet. Kungliga biblioteket (KB) får priset 2021 i kategorin "allmänheten" för sitt arbete med Digiteket och med att öppna upp sitt tidningsarkiv. Jag får priset i skolkategorin för mitt arbete på skolan. Juryns motivering: 

Monika Staub Halling är en skolbibliotekarie som ständigt arbetar för att förmedla vikten av ett källkritiskt förhållningssätt. I sin skolvardag gör hon de yngsta eleverna till källgranskare, samtidigt som hon inspirerar och sprider kunskap till kollegor genom sitt utåtriktade arbete som författare och föreläsare.

Efter tillkännagivandet har jag blivit intervjuad av bl.a. Sydsvenskan, och Radio P4 Malmöhus har gjort en intervju här på skolan, med mig och en elev i åk 3. Det blev även en artikel i Biblioteksbladet, och min favoritintervju hittar du här, på Svensk Biblioteksförenings webbplats.

Självklart är jag stolt och glad för priset! Samtidigt finns det många skolbibliotekarier som borde få ett källkritikspris för det arbete de gör med sina elever och lärarkollegor. Och det är viktigt att prata om att det finns alldeles för många skolor runtom i landet som inte har någon skolbibliotekarie alls, eller vars skolbibliotekarier har alldeles för liten tjänst för att kunna jobba så här. 

Exempel på mitt arbete med källkritik och kritiskt tänkande är lektionerna "Allt om religion", MIK-lektionerna i förskoleklass, men säkert också vårt gemensamma arbete med nätetik.

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

"Vintergatan skapades av prärievargen" - bibliotekslektioner kopplade till rymdentemat i åk 2

Urgamla och moderna berättelser om rymden fascinerar. Collage av lektionsbildspelen i åk 2, av Monika Staub Halling

Årskurs två har under våren arbetat med rymden. Bibliotekslektionerna har därför innehållit ett muntligt berättelsepass med skapelsemyter från olika delar av världen, samt ett pass om moderna försök att förklara oförklarliga saker, då vi bland annat pratat om ufon, korncirklar och olika teorier om utomjordiska besök. Tacksamt nog har det under våren även siktats en del udda ljusfenomen på himlen, som först fotograferats och diskuterats av privatpersoner på sociala medier och sedan även uppmärksammats och förklarats i dagspressen. Till exempel ett halo-fenomen över Skåne i april, och uppskjutningen av Starlink-satelliter.

Mellan bibliotekslektionerna har klasserna arbetat vidare med planeter och himlakropparnas rörelsebanor med mera. Så när vi nu hade en tredje bibliotekslektion på temat fakta eller åsikt märktes det att eleverna har på fötterna när det gäller rymdenfakta.


Övningen från Källkritik med källspanarna F-3 men med mina egna rymdenpåståenden.

Till övningen använde jag kopieringsmaterial från Källkritik med källspanarna F-3, men bytte ut innehållet så att det passade rymdentemat, till exempel "Saturnus har 82 månar" och "På månen finns det ingen luft", men även "Merkurius har ett fult namn". Eleverna fick i par diskutera om de olika påståendena var fakta- eller åsiktspåståenden.


Checklista till klassrumsövningen om skillnaden mellan åsikts- och faktapåståenden

Svårast att greppa är att meningar som "Solen är kall" fortfarande räknas som faktapåståenden även om de är felaktiga. Övningarna är för övrigt laminerade så att eleverna kan skriva svaren med tuschpennor. På så sätt blir det lätt att korrigera svaren, och jag kan återanvända övningspappren i alla fyra klasserna.


När eleverna tagit sig igenom två sidor med färdiga påståenden fick de i uppgift att formulera egna, vilket blev väldigt roligt och lärorikt. Även här kunde det smyga sig in lite fel - "Jorden är röd på natten" är visserligen ett felaktigt påstående men det är fortfarande fakta som går att motbevisa :-)

Att lägga märke till värdeladdade ord, känslor och tyckanden är en viktig färdighet när det gäller källkritiskt tänkande. Vi kommer att återkomma till det när MIK-undervisningen fortsätter i årskurs tre till hösten.


/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie






Kanske vårens viktigaste möte

Igår kväll gjorde vi något riktigt viktigt på Backaskolan. Pedagogerna i årskurs 3 hade tillsammans med mig och skolkurator Taschkin Arslan bjudit in vårdnadshavarna i trean till en informations- och diskussionskväll om nätvett, eller "säker och ansvarsfull digital kommunikation", som det heter i läroplanen. Hur kan skolan och hemmen samarbeta för att rusta våra barn och elever för livet online?

Kvällen handlade bland annat om följande:

• varför ska skolan arbeta med nätvett?
• vad säger eleverna själva i en enkät om sina erfarenheter av nätet?
• hur har vi lagt upp nätvettsundervisningen? (se vår plan för nätvett F-3)
• vad försöker vi på skolan lära ut, och vilka aspekter vill vi att ni vårdnadshavare är förberedda på när de dyker upp?
• vad tänker och tycker ni vårdnadshavare?

Under 90 intensiva minuter diskuterade vi regler, respektfulla frågor, filter, mellanstadiets lärplattor, ryktesspridning, kedjebrev, strategier för när något på nätet känns fel, skönlitteratur som en ingång till samtal och empati, fritidspedagogernas roll i nätvettsarbetet, barns rädsla för att få skärmförbud, vuxnas ansvar och hur vi kan hjälpas åt i den utmaning vi dagligen möter i barns digitala vanor.

Vi avslutade kvällen med en rad tips på sidor och organisationer som erbjuder ytterligare stöd till vuxna som vill prata nätvett med barn och unga i sin närhet. 

Stort tack till er som kom!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

P.S. Den 25 mars har vi ett liknande möte för vårdnadshavarna i förskoleklass. Anmälningsformuläret är utskickat via Unikum. Välkomna!

Om att slå upp ord - MIK i förskoleklass

Under vårterminen brukar förskoleklassens bibliotekslektioner på Backaskolan kretsa kring medie- och informationskunnighet (MIK). Jag har i ett tidigare inlägg beskrivit hur vi bygger en svit om 6-7 bibliotekspass kring MIK och kopplar den till klassernas egna arbeten med faktatextskrivande. Redan i F-klass ser vi till att prata en första gång om begreppen källa och information, testa olika sökvägar och diskutera tryckta och digitala uppslagsverk, söktjänster, bildsök och upphovsrätt. Självklart på elevernas nivå, de måste ju förstå vad vi pratar om.

Senare, i åk 1-3, återkommer vi sedan till de olika delarna mer i detalj och fördjupar och breddar. 

Övning från boken "Källkritik med källspanarna F-3 av Liselott Drejstam och Emma Lund

Förra lektionen redde vi ut begreppet källa, och skillnaden mellan vattenkälla och informationskälla. Där hade jag stor glädje av en övning från Drejstams och Lunds bok Källkritik med källspanarna F-3. Övningen går ut på att klippa ut rätt bilder och klistra upp dem på ett papper, vilket eleverna alltid tycker är roligt.

Nästa lektion handlar om tryckta uppslagsverk (för att vi så småningom ska kunna prata om digitala uppslagsverk som NE och Wikipedia) och uttrycket "att slå upp ett ord". Idag testade jag en ny övning för att eleverna även under detta lektionspass skulle få jobba aktivt och känna att de lyckats.

Uppslag ur Barnens stora lexikon

Efter en kort genomgång om uppslagsverk och hur de är uppbyggda fick eleverna parvis sitta med var sitt ex av Barnens stora lexikon. 

Laminerade uppdragskort gör det möjligt att lätt torka bort svaret och ge uppdragskortet till nästa par. 

Varje par fick ett uppdrag: ringa in vilken begynnelsebokstav ni ska leta efter om ni ska slå upp ordet XXX,  hitta sedan ordet i uppslagsboken och anteckna sidnumret.

Rätt uppslag i boken, bilden underlättar uppgiften.

Eftersom klassen precis har börjat arbeta med temat Naturen hade jag valt olika djur, men även ord som hav, flod, berg, vulkan. Orden var olika svåra att läsa, så att vi vuxna kunde anpassa svårighetsgraden till respektive par, och som extra hjälp fanns den tillhörande bilden från lexikonet att hålla utkik efter.

Drygt 20 uppdragskort var lagom till en grupp om 12-13 elever.

Eleverna blev mycket ivriga och hann igenom många uppdrag i respektive par. "Vi är klara igen!! Kan vi få nästa?" "Oj vad vi är snabba!" 

Nu vet vi vad det innebär att slå upp ord i ett tryckt uppslagsverk, och när vi om några veckor börjar prata nätet kan vi jämföra med digitala uppslagsverk.

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Digitalisering möter värdegrund: nätvett på lågstadiet

På Backaskolan har skolbibliotekarien och pedagogerna i många år arbetat efter Norra Fäladens handlingsplan för undervisning kopplad till biblioteket. Från förskoleklass och uppåt har vi arbetat med informationskunnighet, källkritik, upphovsrätt med mera, alltid som en del av aktuella arbetsområden i klassen.

Men för ett par år sedan insåg vi att det fanns en aspekt vi behövde arbeta mer med: nätvett. Elevernas online-spelande gick allt längre ner i åldrarna, och en allt större andel av våra tvåor och treor rörde sig på sociala medier.

I våras skrev jag ett blogginlägg om hur vi (all pedagogisk personal) satt oss ner under en halv studiedag och diskuterat innehåll och progression i en gemensam nätvettsplan för Backaskolan.

Vi hade då redan testat olika upplägg i åk 2 och 3 och kunde dra nytta av de erfarenheterna. I uppstarten av höstterminen 2019 kunde vi presentera Backaskolans nya nätvettsplan, och ha med den i grovplaneringen inför nya läsåret.

Nu har snart första terminen med nya nätvettsplanen gått. I årskurs 3 startade vi läsåret med en djupdykning, då jag, klasslärarna i åk 3 samt fritidspedagog Åsa höll i sammanlagt fyra heltimmespass om olika aspekter av nätvett. På eftermiddagstid fördjupade sedan fritidspedagogerna i åk 3 med ytterligare nätvettsaktiviteter under resten av terminen.

Detta samarbete föreläste vi om på årets SETT Syd i Malmö, vilket har lett till att andra skolor hört av sig för att få veta mer. 

Under vårterminen kommer vi att lägga extra fokus på nätvettsarbetet i förskoleklassen. En arbetsgrupp bestående vår kurator, mig och pedagoger från F-klass kommer att fördjupa sig lite extra i hur vi kan arbeta med de yngsta eleverna. Vi planerar även ett kvällsmöte för vårdnadshavare i F-klass, med fokus nätvett. 

Själva nätvettsplanen finns att läsa på skolbibliotekets webbplats. 

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Söka, förstå och skriva fakta - språkutvecklande arbetssätt och MIK i förskoleklass

På Backaskolan arbetar vi redan från F-klass med medie- och informationskunnighet (MIK). Efter att ha läst och diskuterat många skönlitterära bilderböcker med förskoleklasserna under höstterminen inledde vi i januari ett arbete med begreppet källa. Vad menas med informationskällor, och var kommer fakta ifrån?

Vi har pratat om vad som kan fungera som en informationskälla, t.ex. tidningar, böcker, webbsidor, uppslagsverk, men även människor som kan mycket om ett ämne, experter.

Vi har gemensamt testat att söka i olika källor, och vi har pratat om hur Google och andra söktjänster fungerar. Bland annat har vi googlat efter bilder och sett att sökfunktionen inte alltid tar fram bilder som visar en bild på det ord jag skrivit i sökrutan. Vi har också pratat om upphovsrätt och provat att googla med den inställning som gör att jag bara får fram bilder som är tillåtna att använda och sprida. För att vara helt säkra på att få använda bilder har grupperna även fotat själva och gjort egna bilder.

En 6-fältare hjälper oss att sortera in den insamlade faktan under olika rubriker: utseende, föda fortplantning mm.

De olika basgrupperna i F-klass har valt var sitt ämne att leta fakta kring: orang-utanger, spår i naturen och djuren på fritidsgården St. Hans, som ligger granne med oss, har varit teman vi har samlat fakta om.

Jag som skolbibliotekarie har hållit ca 6-7 lektioner där vi tittat på olika sätt att söka fakta, men det stora arbetet har sedan pedagogerna gjort tillsammans med eleverna.  
Med hjälp av stödstrukturer såsom VÖL-scheman och sexfältare har de skaffat sig överblick över sin faktainhämtning, de har samlat på sig expertord som hör till ämnet, och så småningom har de gemensamt författat en faktatext med alla dess kännetecken och nödvändiga delar. Den grupp som arbetat med orang-utanger har även publicerat sin faktatext på Wikimini. Arbetet har gått hand i hand med skolans kollegiala lärande om genrepedagogik och Cirkelmodellen.

Vägg i 12ab med orangutang-fakta och olika stödstrukturer som underlättar faktatextskrivandet.

Användbara expertord som gruppen lärt sig i arbetet med faktatextskrivandet.

Även i 12cd hade eleverna önskat att arbeta med naturen, närmare bestämt med spår. Spår efter djur, men även människans avtryck i form av nedskräpning (till exempel plast i haven) har vi lärt oss om, samt vårens spår i naturen som blev allt fler under terminens gång.

VÖL-schemat ger struktur åt arbetet med informationssökning

Bra med egna bilder - då vet vi hur vi ska förhålla oss till upphovsrätten :-)

Och självklart är vi stolta över att det numera finns en välskriven och informativ text om orangutanger på Wikimini, författad och publicerad av 12ab Svarta gruppen!

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Pedagogisk diskussion kring nätvett

Nu har vi på skolan tagit nästa steg i vårt gemensamma arbete med nätvett. I fredags använde vi en halv studiedag då all pedagogisk personal diskuterade kring ett "centralt innehåll" för nätvettsundervisningen. Vad tycker vi ska ingå, och i vilken årskurs är det lämpligt att arbeta med vilka frågor? Varje årskurs satt för sig och samlade ihop det som känns angeläget för just den årskursen.



Pedagogerna har brainstormat fram vad som borde ingå i nätvettsundervisningen i respektive årskurs
(förskoleklass, åk 1, åk 2 och åk 3).            Foto: Monika Staub Halling

Vårt mål är att enas om en plan som ger en progression för hur vi på Backaskolan vill arbeta med frågor om nätvett på ett återkommande och systematiskt sätt. Planen kommer att hänga ihop med biblioteksplanen, digitaliseringsplanen och likabehandlingsplanen.

Vi tror också att fritidspedagoger, lärare och förskollärare kan komplettera varandra i detta och skapa en helhet för eleverna.

Här finns en beskrivning av hur vi arbetar med nätvett i åk 3 den här terminen.

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

Nätvett

I grundskolans läroplan Lgr11 står det på många ställen att vi ska arbeta med nätvett: som en del av den värdegrund som skolans alla verksamheter ska vila på, men även i kapitlet om fritidshemmet och i kursplanerna för många ämnen.

På Backaskolan är vi på väg att arbeta fram en plan och progression för vilken nätvettsundervisning vi bedriver i de olika årskurserna F-3. Den planen ska vara en del av skolområdets gemensamma handlingsplan för skolbiblioteksveksamheten resp. digitaliseringen.

Förra läsåret började vi arbeta systematiskt och årskursvis med nätvett, än så länge främst i åk 2 och 3. Då sjösatte vi ett gemensamt arbete i hela årskurs 3 som handlade om olika aspekter av nätvett.
Klicka här för att läsa mer om arbetet i förra årets treor.

Parallellt med vår djupdykning med åk 3 förra läsåret fick eleverna i dåvarande åk 2 flera eftermiddagspass med sina fritidspedagoger då de lyssnade till högläsning ur boken "Barnen i Kramdalen" och diskuterade sina egna nätvanor - vad spelade de? Chattade de? Vilka erfarenheter hade de gjort?

Sedan dess har samma elever hunnit bli treor. De får
nu en fortsättning och fördjupning genom ett samarbete mellan lärare, fritidspedagoger och skolbiblioteket.

Tillsammans har vi planerat ett arbetsområde med fyra stationer som har fokus på följande:

• Bilder och film på nätet: vad får jag lägga ut?
• Relationer på nätet: hat, kärlek, språkbruk
• Spel, chatt, konto, vänförfrågningar
• E-post, lösenord, spam, kedjebrev

Passet om relationer på nätet innehåller bland annat högläsning ur skönlitterära skildringar av nätmobbning.
Högläsningen kombineras med textsamtal, vilket leder till angelägna gruppdiskussioner.

Fyra klasslärare, två fritidspedagoger och jag, skolbibliotekarien, håller parvis i de olika passen. På så sätt lär vi oss tillsammans och av varandra medan vi förbereder lektionerna, och inte minst av samtalen med eleverna under pågående lektionspass.

Vi inleder med att reda ut begreppen och jämför "nätvett" med exempelvis badvett, isvett och båtvett. (Tack Svenska Livräddningssällskapet för en förträfflig affisch som vi använder för att illustrera detta!) 

Precis som på isen eller ombord på en båt behöver vi veta hur vi ska bete oss på nätet för att ingen ska komma till skada.

När vi diskuterar kopplar vi tillbaka till fritidspedagogernas gruppsamtal när eleverna gick i tvåan, och vi kommer också in på den bokblogg vi skrev på i höstas, där det gällde att ha ett schysst bemötande.

Vidare visar vi på relevanta formuleringar i läroplanen och dyker sedan ner i temat. Passet om e-post innehåller till exempel en övning i att konstruera smarta lösenord, samt diskussioner om olika sorters mail att se upp med.

Mest engagerade blir eleverna när samtalet kommer in på kedjebrev. Många brukar få sådana, eller så har de hört talas om kompisar som blivit uppskrämda och hotade. Men kan det verkligen finnas spöken som skickar kedjebrev där de hotar med att skada ens familj om man inte skickar vidare deras brev?

Typiska kännetecken för ett kedjebrev. Vår uppmaning: Våga slänga kedjebrev!

I planeringsfasen har vi vuxna haft stor nytta av ett antal faktaböcker om nätanvändning, och såklart av våra planeringar från arbetet med förra årets treor.

I år har vi med oss flera kollegor som inte var med förra omgången. På så sätt blir vi fler på skolan som känner oss bekväma med att undervisa om nätvett, samtidigt som vi gemensamt kan förädla upplägget och bredda våra kunskaper.

Varje pass håller vi fyra gånger för att nå alla fyra klasserna i åk 3. Och redan nu efter att ha haft hälften av lektionerna märker vi hur det satt fart på samtalen bland treorna.

Att sedan fler fritidspedagoger i trean plockar upp nätvettstemat på eftermiddagstid och visar filmklipp från bland annat UR skola skapar sammanhang för eleverna och fördjupar ytterligare.

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie

 

 

 

Praktisk övning i informationssökning, åk 2

Varannan vecka har samtliga klasser på Backaskolan en timmes bibliotekslektion. Innehållet i dessa bibliotekstimmar följer skolområdets gemensamma plan för arbetet med lässtimulans och medie- och informationskunnighet (MIK). Lärarna är alltid med.

I åk 2 har vi tidigare under läsåret diskuterat varför biblioteksbeståndet är ordnat på ett visst sätt, tränat på att söka i den digitala bibliotekskatalogen och slutligen övat på att hitta från sökdatorn till själva böckerna ute i hyllorna.

Efter det ägnade vi ett antal bibliotekslektioner åt högläsning och textsamtal för att inte tappa bort lässtimulansen. Men nu har vi tagit upp MIK-tråden igen. Tillsammans med sina lärare djupdyker tvåorna just nu i faktatexter - de använder sig av cirkelmodellen för att lära sig mer om hur faktatexter är uppbyggda, skriver gemensamma texter och ska så småningom skriva egna.

Under bibliotekslektionerna kan vi komplettera genom att undersöka ytterligare hur faktatexter kan vara organiserade. Redan i åk 1 ägnade vi en rad bibliotekslektioner åt att jämföra faktaböcker och skönlitteratur och åt att orientera oss i faktaböcker med hjälp av innehållsförteckning, register, baksidestext m.m. Läs mer om hur det gick till här.

De här marsveckorna fortsätter vi träna på informationssökning med en uppskattad övning. Runt om i skolbiblioteket har jag byggt upp fem sökstationer, som klassen besöker i grupper om ca 4 elever. Läraren eller fritidspedagogen är med, vi båda behövs för att stötta de olika grupperna och se till att det fungerar bra att rotera mellan stationerna. Läraren är också insatt i hur diskussionerna kring faktatexter och grodor har gått tidigare i den aktuella klassen.

Den gemensamma frågan för  dagens övning är "Hur många grodarter finns det?" resp. "Vilka svar hittar vi på den frågan i olika källor?". 



Utrustade med ett svarsformulär cirkulerar grupperna mellan stationerna och söker efter uppgifter om antal grodarter i de anvisade källorna. På station 1 ligger Barnens stora lexikon framme. Hur gammal är den här källan, och vad säger den om antal grodarter? Har boken någon innehållsförteckning, eller ett register? (Varför inte?)

Station 2 innebär att söka upp en tre minuter lång film på NE Junior om groddjur, titta på den och leta efter svaret den vägen. På station 3 ligger en utskriven faktasida om groddjur från Världsnaturfondens webbplats för unga, Panda planet. Vilka har gjort sidan? Vad står det om antal grodarter? Stämmer det överens med det vi hittat i andra källor?

Station 4 innehåller en ordlista och en alfabetiskt ordnad djurfaktabok i tre delar: A-J, K-R, S-Ö. Vilken del behöver vi leta i för att hitta grodan? Och vad står det om grodor i ordlistan? (nästan ingenting ...)

 

På station 5 finns det ännu fler tänkbara källor. Här gäller det att snabbt orientera sig med hjälp av innehållsförteckningar och register och se om någon av böckerna innehåller något om antal arter.

 



När sedan alla svarsrutor är ifyllda samlas vi igen och går igenom vad grupperna hittat och hur de har gått tillväga. Vi konstaterar att det är viktigt att kunna sitt alfabet om en ska slå upp ord i en tryckt uppslagsbok (som ju förstås inte har någon innehållsförteckning, just eftersom den är alfabetiskt organiserad). Ordlistor har som syfte att ge en mycket kort förklaring som att grodan är ett djur, eller en felsägning. Men några grodfakta kan vi inte förvänta oss av den. Filmen vi tittade på innehöll mycket intressant om groddjur, men nämnde inte antal arter.

Världsnaturfondens webbplats hade det mest utförliga svaret, och jämfört med Barnens stora lexikon (som dessutom är från 2005) tänker vi att Världsnaturfonden har större expertkunskaper om antal grodarter.

Nu har vi jobbat aktivt med informationssökning i nästan en hel timme och bibliotekslektionen är slut. Nästa gång repeterar vi vad vi lärt oss och tar nästa steg. Då kommer vi att titta närmare på NE Junior, för där fanns det ju mer material om grodor än filmen vi tittade på. Och när vi tittar närmare på NE får vi också anledning att prata mer om Wikipedia och Googlesökningar.

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie