Nätvett

I grundskolans läroplan Lgr11 står det på många ställen att vi ska arbeta med nätvett: som en del av den värdegrund som skolans alla verksamheter ska vila på, men även i kapitlet om fritidshemmet och i kursplanerna för många ämnen.

På Backaskolan är vi på väg att arbeta fram en plan och progression för vilken nätvettsundervisning vi bedriver i de olika årskurserna F-3. Den planen ska vara en del av skolområdets gemensamma handlingsplan för skolbiblioteksveksamheten resp. digitaliseringen.

Förra läsåret började vi arbeta systematiskt och årskursvis med nätvett, än så länge främst i åk 2 och 3. Då sjösatte vi ett gemensamt arbete i hela årskurs 3 som handlade om olika aspekter av nätvett.
Klicka här för att läsa mer om arbetet i förra årets treor.

Parallellt med vår djupdykning med åk 3 förra läsåret fick eleverna i dåvarande åk 2 flera eftermiddagspass med sina fritidspedagoger då de lyssnade till högläsning ur boken "Barnen i Kramdalen" och diskuterade sina egna nätvanor - vad spelade de? Chattade de? Vilka erfarenheter hade de gjort?

Sedan dess har samma elever hunnit bli treor. De får
nu en fortsättning och fördjupning genom ett samarbete mellan lärare, fritidspedagoger och skolbiblioteket.

Tillsammans har vi planerat ett arbetsområde med fyra stationer som har fokus på följande:

• Bilder och film på nätet: vad får jag lägga ut?
• Relationer på nätet: hat, kärlek, språkbruk
• Spel, chatt, konto, vänförfrågningar
• E-post, lösenord, spam, kedjebrev

Passet om relationer på nätet innehåller bland annat högläsning ur skönlitterära skildringar av nätmobbning.
Högläsningen kombineras med textsamtal, vilket leder till angelägna gruppdiskussioner.

Fyra klasslärare, två fritidspedagoger och jag, skolbibliotekarien, håller parvis i de olika passen. På så sätt lär vi oss tillsammans och av varandra medan vi förbereder lektionerna, och inte minst av samtalen med eleverna under pågående lektionspass.

Vi inleder med att reda ut begreppen och jämför "nätvett" med exempelvis badvett, isvett och båtvett. (Tack Svenska Livräddningssällskapet för en förträfflig affisch som vi använder för att illustrera detta!) 

Precis som på isen eller ombord på en båt behöver vi veta hur vi ska bete oss på nätet för att ingen ska komma till skada.

När vi diskuterar kopplar vi tillbaka till fritidspedagogernas gruppsamtal när eleverna gick i tvåan, och vi kommer också in på den bokblogg vi skrev på i höstas, där det gällde att ha ett schysst bemötande.

Vidare visar vi på relevanta formuleringar i läroplanen och dyker sedan ner i temat. Passet om e-post innehåller till exempel en övning i att konstruera smarta lösenord, samt diskussioner om olika sorters mail att se upp med.

Mest engagerade blir eleverna när samtalet kommer in på kedjebrev. Många brukar få sådana, eller så har de hört talas om kompisar som blivit uppskrämda och hotade. Men kan det verkligen finnas spöken som skickar kedjebrev där de hotar med att skada ens familj om man inte skickar vidare deras brev?

Typiska kännetecken för ett kedjebrev. Vår uppmaning: Våga slänga kedjebrev!

I planeringsfasen har vi vuxna haft stor nytta av ett antal faktaböcker om nätanvändning, och såklart av våra planeringar från arbetet med förra årets treor.

I år har vi med oss flera kollegor som inte var med förra omgången. På så sätt blir vi fler på skolan som känner oss bekväma med att undervisa om nätvett, samtidigt som vi gemensamt kan förädla upplägget och bredda våra kunskaper.

Varje pass håller vi fyra gånger för att nå alla fyra klasserna i åk 3. Och redan nu efter att ha haft hälften av lektionerna märker vi hur det satt fart på samtalen bland treorna.

Att sedan fler fritidspedagoger i trean plockar upp nätvettstemat på eftermiddagstid och visar filmklipp från bland annat UR skola skapar sammanhang för eleverna och fördjupar ytterligare.

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie