Madeleine Hjort från NSG höll i hop det hela. Och hennes förtjusning var inte att ta miste på när Olivia Gyllenhammar från Elevorganisationen, i ett mycket vältaligt inlägg pläderade för att ett obemannat bokrum aldrig kan kallas för ett skolbibliotek och att ett väl utrustat skolbibliotek är en del av en god arbetsmiljö för eleverna.
Mattias Hallberg representerade gymnasieskolorna. För honom handlade skolbibliotek enbart om läsning och om hans kärlek till böcker och litteratur stod inget tvivel. Skolan ska vara en bildningsresa där vi vidgar våra vyer menade han och att det trots det nya lagkrav är en fjärdedel av alla gymnasier som står helt utan skolbibliotek är oacceptabelt. Att skolbiblioteken även ska ägna sig åt informationssökning och källkritik tyckte han var lite onödigt för "... att vara bevandrad i digitala världar öppnar inga nya dörrar för eleverna", de kan redan hitta fakta på flashback och redit menade han.
Louise Bjur, rutinerad och initierad skolbibliotekarie, förde fram en lite med mångsidig (och enligt mig korrekt) syn på skolbibliteksfrågan. Skolbibliotek är lika med skolutveckling fastslog hon. Det första man gör när man vill sätta igång att uppfylla lagkravet är att anställa en bibliotekarie (en tankegång jag också varit inne på i ett tidigare inlägg, läs här). Att ha flera yrkeskompetenser på en skola gagnar eleverna sa hon också som argument till att ha just en bibliotekarie i skolbiblioteket. Och att informationssökningsbiten är väl så viktig menade hon kan argumenteras för eftersom det finns en koppling mellan att se samband i informationssökning och hur mycket eleverna faktiskt lär sig.
Matz Nilsson från skolledarna ville rikta sig mot politikerna, att de ska ta ansvar för att förbättra läget. Skolan ska ge möjlighet att vara den man är och utvecklas och grunden är att kunna läsa. Nilsson tyckte att bibliotekslagen är bra och ska genomföras. Skolbiblioteken är en del av det livslånga lärandet. Bemanning är självklart så långt det är möjligt, finns inte resurser måste man påkalla det uppåt, mot politikerna.
Hela seminariet bekräftade min bild av att elevers syn på skolbibliotek är oerhört välvillig, men ganska snäv och konservativ. Bibliotek förknippas med böcker. Annat skolbiblioteksrelaterat (hela MIK-grejen) kopplar de inte till skolbibliotek. Om de fått undervisning i det så kopplar de snarare samman det med det ämne de fått undervisningen i. Vilket kanske är ett gott betyg för samarbetet mellan lärare och skolbibliotek på den skolan. Om de inte fått undervisning i det så tror de att de kan hitta fakta på flashback. Och det är ju lite skrämmande. Och då kommer man osökt vidare in på nästa skolbiblioteksseminarium jag var på, nämligen det med Ross Todd.
Professor Todd talade på ämnet "Information, transformation, formation". Jag har lyssnat på Todd ett par gånger förut och det var inte så mycket som var nytt (en del av hans ståndpunkter och definitioner tog jag upp i det här inlägget från 2010). Men hans huvudpoäng är att våra elever har all världens information i fickan. Hur tar man fram den och omskapar till att bli kunskap i deras huvuden (så att de inte tror att det är fakta på flashback till exempel). För kan eleverna inte skapa kunskap av all den tillgängliga informationen är den ingenting. I denna process är skolbiblioteken centrala, de är en plats för transformation av information till kunskap.
Oavsett om man hört Todd en eller två gånger är han en osannolik vitamininjektion för alla som jobbar med skolbibliotek eller skolutveckling. Men när man varit några år i branschen och varit på Bokmässan ungefär lika många gånger, då är det mycket som är upprepningar, mycket man redan hört. Och därför är det som stannar hos en, det som ger en allra mest, de goda samtalen mellan kloka människor, ofta barnboksförfattare- och illustratörer. Jag ska försöka skriva ett inlägg till om det senare.
Ross Todd. Foto cc Klara Önnerfält |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar