Läsning och läsmotivation

Efter Bokmässan som ägde rum i slutet av förra veckan bubblar alltid huvudet av intryck. Jag hoppas kunna återkomma till flera av de seminarier jag var på, men just nu är det ett jag tänkt lite mer på. Det hette Läsundervisning och lustläsning och handlade om vad som får unga att vilja läsa. Vilka faktorer påverkar inom och utanför skolan? Vilken betydelse har föräldrarnas inställning och vad kan läraren göra? Författaren Daniel Sjölin var moderator och med sig hade han Jonas Andersson, forskare och författare till Kulturrådets kunskapsöversikt över läsfrämjande metoder och Michael Tengberg och Christina Olin-Scheller, docent respektive professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

Andersson hävdade att när man tittar på vad forskningen säger å ena sidan och vad skolan gör å andra sidan, så går detta stick i stäv mot varandra på varje punkt. Det han då har tittat på är en rapport från skolverket från 2007 och jämfört med Seven Rules Of Engagement: What’s Most Important to Know About Motivation to Read av Linda BGambrell (2011). När jag läser Anderssons uppställning kan jag - ganska belåtet - konstatera att vi har kommit en bra bit längre än de skolor som Skolverket undersökte 2007 och att vi på flera av de punkter Andersson ställer upp som avgörande för att skapa läsmotivation, arbetar på ett bra sätt:

• Börja tidigt (och fortsätt). Det råder konsensus inom forskningen vad gäller vikten av tidig språkstimulans. Initiativ som syftar till att uppmuntra och informera om vikten av högläsning är av särskild prioritet. På vårt skolområde har vi förskolebibliotek på några förskolor, folkbiblioteket har ett väl utvecklat samarbete med förskolorna och läsombud på alla skolor. De har "bokväckepåsar" på alla förskolor som föräldrarna kan låna hem. På Backaskolan börjar eleverna med ASL (att skriva sig till läsning) i förskoleklass. De besöker skolbiblioteket var annan vecka, förskoleklassbarnen har boksamtal och bokpratar för varandra. Dessutom besöker skolbibliotekarien föräldramöten i ettan för att prata om läsning och vikten av läsande förebilder.
• Identifiera grupper med större behov än andra och arbeta gentemot dessa. Bl.a för att undvika läsklyftor som uppstår under sommaren (Summer reading loss) och motverka Matteus-effekten (barn som läser sämre läser mindre, med följden att de ytterligare hamnar efter.) På Backaskolan scannas alla förskoleklasselever för att vi redan från dagen då de börjar första klass ska vara redo att ge extra stöd till de som behöver det. Vi ger också sommarlån till elever med särskilda rättigheter.
• Öka tillgången till litteratur oavsett medium. Forskningen pekar på ett samband mellan läsmotivation och tillgång till ett omfattande läsmaterial. I skolbiblioteket erbjuder vi ett brett utbud av tryckta böcker. Vi har också nedladdningstillstånd för elever med särskilda rättigheter. Dessutom har alla skolor i Lunds kommun tillgång till Inläsningstjänst där alla elever kan få tillgång till ett bra utbud av inlästa och elektroniska böcker.
• Främja social läsning. Någon eller några gånger under skoltiden på Backaskolan byts den individuella läsläxan mot en gruppläsningsbok då elever på samma nivå får läsa samma titel för att kunna diskutera den i en läsecirkel. Vi har boksamtal var annan vecka med förkoleklasserna i biblioteket och många klasser har bokprat med eleverna. Vi erbjuder också Bokråd på elevena val i trean, då ges möjlighet till att prata, tipsa och bokprata nya barnlitteratur. Dessutom pratas det mycket kring olika typer av texter ute i klasserna utifrån lässtrategier.
• Använd förebilder.  Alla vuxna, i synnerhet män, bör uppmuntras att agera läsande förebilder för barn. Även verksamhet där äldre barn läser för yngre barn bör uppmuntras. Bokrådet bestående av treor bokpratar för ettor och tvåor. Vi har också flera manliga pedagoger som läser högt, går med barnen till skolbiblioteket och agerar läsande förebilder. Dessutom tar vi upp den här frågan på alla föräldramöten i årskurs ett.
• Betona valfrihet. Läsmotivation hänger samman med möjligheten att välja vad som ska läsas. Läsläxan är genom nästan hela skoltiden på Backaskolan en skönlitterär bok som eleven valt själv. Läseböcker är bannlysta.
• Arbeta utifrån olika målgruppers identifierade (läs)intressen. Låt ambitionen att vidga läsintresset komma i andra hand. Här ligger vi kanske lite efter. Ibland begränsas elever från att välja exempelvis serier eller faktaböcker som läsläxa eller lådbok, något som motiveras med att dessa elever behöver träna sig på olika sorters läsning. Jag är själv kluven i den här frågan.
• Satsa på sommarläsningsprogram med tydliga mål, i samarbete mellan skola och bibliotek. Här har vi vårt succekoncept Sommarboksutmaningen som också sker i samarbete med specialpedagogerna så att alla ska kunna vara med.
• Uppställ tydliga, genomförbara mål och utvärdera. Detta är kanske den svåraste biten. Vi kan titta på resultaten på Nationella proven i trean, men det är ett ganska trubbigt verktyg. i synnerhet när det gäller elever med särskilda rättigheter som inte får använda sina hjälmedel här.

Och så har ju Backaskolan ett bemannat skolbibliotek. Jag vet att det är lite "Cato den äldre-varning" på mig här, men jag tror verkligen att svenska elevers brist i läskunskaper skulle vara borta om några år om bara alla skolor hade bra bemannade skolbibliotek. Så det så.