Språkutveckling pågår

Det här läsåret har vi på Backaskolan satt igång med en omfattande fortbildning inom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Samtliga fritidspedagoger, förskollärare, lärare, specialpedagoger och jag som skolbibliotekarie lär oss hur vi kan lägga upp skolans verksamhet så att den blir mer språkutvecklande. Till vår hjälp har vi språkutvecklare Maud Nilzén, som besöker oss en gång i månaden och förser oss med teori, praktiska exempel och inte minst uppgifter att genomföra med eleverna. Däremellan träffas vi i samtalsgrupper för att reflektera, inspireras av varandra och diskutera de erfarenheter vi gör när vi prövar oss fram i elevgrupperna.

Man kan säga att det är Backaskolans eget skräddarsydda Läslyft (läs mer om Skolverkets satsning Läslyft här). 

Det vi lär oss har redan satt tydliga spår i verksamheten. Diskussioner kring hur vi kan gestalta den fysiska lärmiljön så att den blir mer läsfrämjande har till exempel lett till att fritidspedagogerna i åk 3 inrett en välkomnande läshörna i treornas gemensamma byggnad, Bronsdraken.

Fritidspedagogerna har skapat en gemensam läshörna för åk 3 med böcker från skolbiblioteket samt ljudböcker på iPad.
Foto: Monika Staub Halling

I läshörnan finns sköna kuddar att sitta på, ett brett urval böcker från skolbiblioteket samt tre iPads med hörlurar, där den som vill kan lyssna till ljudböcker genom Inläsningstjänst.

En liten men effektiv förändring i lärmiljön är att vi äntligen fått ett fönster i dörren till skolbiblioteket.

Välkommen in!

Men framför allt märks utvecklingsarbetet i den dagliga pedagogiska verksamheten. Flera fritidspedagoger har börjat arbeta medvetet med högläsning på eftermiddagstid och vittnar om fantastiska elevsamtal kring det lästa. På skoltid samarbetar lärare/förskollärare med fritidspedagogerna för att möjliggöra högläsning och textsamtal i mindre grupper, och även där reagerar eleverna mycket positivt på de nya arbetssätten.

Själv har jag också börjat ändra mitt sätt att läsa för klasserna. Jag har precis förberett morgondagens bibliotekslektion i åk 1, som ska handla om den klassiska sagan "De tre små grisarna". 

Jag använder högläsningstillfället till att modella lässtrategin att koppla till tidigare erfarenheter. Eftersom vi nyligen läst och diskuterat Bockarna Bruse, och sedan även Bockarna Bruse på badhuset, har vi många gemensamma läsupplevelser och insikter att koppla tillbaka till. Vi kan också hjälpas åt att aktualisera det vi vet om folksagor i allmänhet. 

Att arbeta språkutveckla kan vara att reda ut svåra ord i förväg, skapa en gemensam förförståelse för det vi ska läsa, och visa hur en van läsare drar nytta av sina förkunskaper. Bilden ingår i det powerpointbildspel jag visar i klassen vid högläsning.

Så vi läser inte texten förrän alla är införstådda med vad vi har framför oss, och vad vi vill hålla utkik efter. Sedan läser jag högt medan barnen följer med i bilderna och delvis texten. Vi stannar upp på välvalda ställen och utbyter tankar, ibland 2 och 2, ibland i stora gruppen, och läser sedan vidare.

För mig som har lektioner med samtliga klasser är det extra lärorikt att kunna testa samma bok i flera grupper. Varje gång dyker det upp nya tankar, nya utmaningar och nya insikter.

Och det häftiga är att alla pedagoger är med i detta. Väldigt ofta numera när jag springer på en kollega kommer vi osökt in på det språkutvecklande arbetet, vad vi provat i vilken klass, och hur det gått. Jag har också påbörjat en bank med högläsningstips, med titlar som borde lämpa sig lite extra väl för textsamtal och medveten högläsning.

Nu ger vi varandra återkoppling på böcker och berättelser som fungerar. Vilken skjuts åt det pedagogiska samtalet!

Fortsättning följer ...

/Monika Staub Halling, skolbibliotekarie