Grattis Lilla skolbiblioteksbloggen, stolt 10-åring!

Tio år är väl ingen ålder... om man inte händelsevis är en blogg. Då är det faktiskt ganska gammalt, om man lägger till att det skrivits på den hela tiden -med undantag för en föräldraledighet våren 2009- och att den är still going strong. Hur firar man det då? Jag fick rådet av en twitterkompis att samla några favoritinlägg från det decenium jag och Lilla skolbiblioteksbloggen levt ihop. Så nu gör jag det.

Mitt allra första inlägg från maj 2006 är ganska ointressant, förutom sin egenskap av att vara det allra första. Jag lät min chef läsa och godkänna. Det var i sin linda allt som gällde sociala medier då, det fanns inga kommunala riktlinjer för sociala medier, twitter fanns inte (?) och var och varannan människa hade inte ännu sin egen blogg. De första åren skrev jag även boktips på Lilla skolbiblioteksbloggen, men 2010 startade skolbibliotekarierna i Lund BokLus och efter det har alla boktips hamnat där istället.

Eftersom jag inte bara är litteraturintresserad utan även kulturintresserad och under hela min tid som skolbibliotekarie även varit kulturombud och på senare år även skapandeskolasamordnare för Norra Fäladen, händer det att mina inlägg handlar om barnkultur. Så här skrev jag i januari 2007 när en barnfilm fick fem Guldbaggar.

Om skolbibliotekariens arbetsuppgifter hela vägen från lokalvårdare till biblioteksassistent, pedagog och bibliotekschef handlar det här korta inlägget från mars 2008.

Under Lilla Skolbiblioteksbloggens levnad har Backabibblan, ensam eller i sällskap med de andra skolbibliotek på området, fått ta emot flera olika utmärkelser. Men det allra bästa priset var det första, Årets skolbibliotekarie, som jag fick tillsammans med Lotta Davidson-Bask, numera gymnasiebibliotekarie på Polhemsskolan här i Lund. Här skriver jag om det i september 2009.

Jag har skrivit en hel del och barnkulturens (och barnlitteraturens) status. Ibland funderar jag över varför barnboksförfattare får så lite cred, som här i samband med att PetterLidbeck avslöjade att det var han som var Hans Koppel. Och ibland, ganska ofta, återkommer jag till vad som egentligen är en barnbok och hur synd det är att vi måste kategorisera böcker så, som i detta inlägget om Barbro Lindgrens Dagbok från hönshuset, båda från 2010.

2011 fick jag följa med på skolans studieresa till Reggio Emilia. Det var en helt fantastisk vecka, på så himla många olika sätt, därför är mina inlägg därifrån absolut bland mina favoritinlägg. Här finns dag ett, dag två, dag tre, dag fyra, dag fem och en avslutningsspaning.

2011 var också året då jag startade ett Twitterkonto, vilket märks på att antalet inlägg på bloggen gått rakt neråt sedan dess. De där små kort sakerna jag tidigare skrev blogginlägg om kom istället på Twitter. Och jag älskar verkligen Twitter som proffessionellt verktyg. Så många nya roliga, kunniga, smarta kollegor jag fått nu, över hela landet.

2012 hände mycket spännande grejer på Lilla skolbibloteksbloggen. Jag var som vanligt på på Bokmässan det året och lyssnade då på flera föredrag där den nya Läsambassadören för Barn och unga, Johan Unenge medverkade och jag tyckte han sa en del strunt. Dessutom dök det upp en några tidningsartiklar som senare fick mig att skriva ett blogginlägg som blev ganska uppmärksammat och dessutom ledde till en massa bra saker. Det första var att Skolbibliotek Syd, denna utmärkta förening, hängde på och bjöd ner Johan till Lund där han hälsade på mig på Backa och sedan hade vi en intressant debatt på ABM (bibliotekarieutbildningen i Lund). Det andra var att Johan och jag blev god vänner och det tredje var att vi bägge gjorde ett spännande lobbyistbesök på Utbildningsdepartementet, där vi bland annat mötte Bertil Östberg, dåvarande statssekreterare.

Det här inlägget från 2013 om Alla Elevers tillgång till skolbibliotek är fortfarande aktuellt eftersom forskningen som efterlysts fortfarande saknas. Liksom den här forskningen som jag efterlyser i det här inlägget: när slutar små pojkar tycka att det är coolt och tufft och läsa och varför? Och så vill jag gärna också puffa för det här inlägget om att både läsa för nöje och nytta.

Jag älskar bilderböcker och läser alltid bilderböcker för mina förskoleklasselever när de kommer hit. Här är ett inlägg från 2013 om hur det går till när jag har boksamtal med dem, i detta fallet om Sigrid och natten av Jöns Mellgren. Ibland blir boksamtal bra och ibland blir de ännu bättre, här är ett annat exempel på hur den gick med en annan förskoleklass 2014 då vi pratade om Lindenbaums Sigrid och natten. Och här är ett inlägg om våld och verkshöjd i barnlitteratur, som jag själv tycker är en ständigt pågående diskussion, också det från 2013.

Från 2014 kommer min spaning om Hamsterns utsatta roll i barnlitteraturen, en spaning som Sbi's Bokprovning tog upp året efter i sin spaning för 2014. Och efter Bokmässan det året skrev jag ett (lite indignerat) inlägg som handlar om läsning, vem vi egentligen borde tjata på när det gäller läsning? 

Det året blev vi för andra gången Skolbibliotek i världsklass och hur man gör för att bli det har jag skrivit här.

Vår pappaläsecirkel som vi bjöd in alla pappor på skolområdet fick mycket uppmärksamhet 2014. Men få kom. Om detta stå lite här. Och om alla våra viktiga uppgifter vi har varje dag som skolbibliotekarier, som kontrast till uppmärksammade projekt, har jag skrivit här i ett inlägg från 2015.

Läsning är så klart ett återkommande ämne på Lilla skolbiblioteksbloggen. Efter att ha lyssnat på Jonas Andersson på Bokmässan 2015 skrev jag detta inlägget om hur vi jobbar med läsning och läsmotivation på Backa.

2016 är fortfarande i färskt minne, men jag vill ändå flagga för detta inlägget om Elza Dunkels föreläsning här på Norra Fäladen samt detta inlägget som handlar om förvirringen kring att få en utmärkelse tre år i rad, inte göra några förändringar (till det sämre i alla fall - förändringar gör vi ju tack och lov jämt) och så plötslig inte längre få utmärkelsen.

Under åren har mina inlägg blivit färre men längre (detta slår kanske rekord och blev alldeles för långt, men det är svårt att sammanfatta tio års bloggande och arbete kortare). Jag twittrar mer och skriver när jag har större resonemang på hjärtat, eller för att hålla föräldrar och andra uppdaterade på aktiviteter i biblioteket.

Tack alla som läst. Jag hoppas vi kommer att fortsätta att följas åt!